Arkiv för januari, 2012

Vecka 6 har denna gång Sex och politik/ideologi som tema. Mycket passande en vecka som denna. Det fanns nämligen en intressant krönika i Metro av Lisa Magnusson i veckan.  Hon skrev om hur ett par med ett barn fått sin solsemester förstörd genom att deras ettåring närapå dog efter att fått i sig myrgift när hon kröp omkring i en hotellträdgård i Egypten. Föräldrarna erbjöds 2 000 kronor som ersättning och uppfattade det som ett hån.” De hade litat på att hotellet skulle vara barnvänligt. Samtidigt beskriver hon hur Egypten, är ett land i undantagstillstånd med bristfällig rättssäkerhet. Människor fängslas utan rättegång,och utsätts för tortyr. Amnestys rapporterar att landet konsekvent bryter mot de mänskliga rättigheterna på punkt efter punkt. Myndigheterna tillåter ingen som helst kritik.

Detta leder mig osökt in på sociologen Zygmunt Baumans ord ”Turisterna vill bada i det främmande och egendomliga elementet […] på villkor, dock, att det inte häftar vid skinnet och alltså kan skakas av när de önskar.” (Bauman, 1994, s. 29)*

”De mest populära turistmålen känns igen på sin uppseendeväckande, nogsamt framhävda märkvärdighet, men också  på mängden av säkerhetskuddar och ordentligt markerade nödutgångar. Chockerna levereras i standardförpackning med säkerhetsgaranti. Det gör att världen verkar oändligt vänlig, lyhörd för minsta önskan och nyck från turistens sida, villig att stå till tjänst; men också som ett slags byggmodell, angenämt formbar, knådad av turistens begär.”  (Bauman, 1994, s.29)*

Människor vill försöka kringgå döden och istället att skapa en känsla av ordning och förutsägbarhet, en form av odödlighet i de omständigheter som den dödliga människan lever i.

Jag tänker på detta när jag läser om domen mot en man i Malmö. Det handlar om en 20-årig kille som lever med hiv och har haft oskyddade samlag med ett antal kvinnor. Han döms nu för framkallande av fara för annan till åtta månaders fängelse! Detta trots att domstolen slagit fast att han INTE haft som uppsåt att överföra infektionen till någon annan och ingen fick heller hiv. Det är helt absurt att den svenska lagstiftningen medger straffansvar för en hivpositiv person även om samlaget varit frivilligt, ömsesidigt och även om hiv inte överförts. Idag kan de flesta som lever med hiv tack vare effektiva bromsmediciner kraftigt minska överföringsrisken. FNs organisation UNAIDS och Europaparlamentet är med all rätt mycket kritiska till hur Sverige hanterar dettta.

Anna-Maria Sörberg skriver i boken ”Det Sjuka” om att ”rädslan för hiv alltid är mer en rädsla för det främmande än för döden.” Hon menar att vi inte kan förhindra sjukdomens existens, men vi kan se hur vår oförmåga att hantera den röjer en stark ovilja att göra upp med ”främlingskap”. Vi vill skapa en yttre fiende för att upprätthålla föreställningen att vi bara behöver ”rätta till” detaljer för att vara på den rätta vägen mot ett samhälle helt fritt från viruset.

En mycket angelägen bok om hiv i Sverige idag! LÄS DEN!

Genom att media använder de fruktansvärda begreppen  hivman/hivkvinna sänds signaler om att det skulle finnas människor som medvetet går omkring som självdestruktiva ”killers” och vill förgöra allt i sin väg. Sanningen är precis tvärtom, de flesta som lever med hiv är oerhört rädda för att överföra viruset till någon annan, detta till en grad att de många gånger istället stigmatiserar sig själva och inte förmår att leva livet fullt ut. Problemet är många gånger inte sjukdomen utan omgivningens bemötande och stigmatisering.

Smittskyddslagen skapar en situation där människor invaggas i en falsk säkerhet att alla som lever med hiv vet om det samt berättar att de bär på viruset. Därigenom tror personer att det på det sättet kan skydda sig själva från att få hiv. Problemet är bara att de flesta som får hiv erhåller detta genom en person som inte själv vet om sin hivstatus. Idag vill vi ha rätten att bli skyddade från allt som kan hota vår existens och därmed ser människor det som en rättighet att få förutsätta att varje sexpartner är hivnegativ. Detta kan aldrig uppnås! Alla måste själva ta ansvar för sin egen sexualitet och sin egen sexuella hälsa genom att skydda sig med kondom vid anala och vaginala samlag.

*Bauman, Zygmunt (1994) Från pilgrim till turist Artikel ur: Moderna tider, nr 47 (s.20 -34) årgång 5, september 1994.

Det finns få saker som gör mig så ledsen och nedstämd som när jag som ”sexual educator” får frågor från kvinnor och tjejer som tycker att det är ofräscht att de blir så våta när de har sex. Jag håller relativt ofta föreläsningar om fittan och där pratar jag varmt och innerligt om lubrikationen som en viktig och skön del av att ha en fitta. Mäns erektion problematiseras sällan men det gör lubrikationen trist nog. Alla vet inte heller om ordet lubrikation eller vad det innebär.

Lubrikation är enligt Nationalencyklopedin i sexologiska sammanhang den fuktning av vaginalslemhinnan som sker hos kvinnan vid sexuell stimulering och upphetsning. Jag brukar säga att det är det våta i fittan när en blir kåt.

Redan hos bebisar sker en lubrikation i snippan. Även barn lubricerar och jag glömmer aldrig när min lilla systerdotter frågade mig om varför hennes snippa dreglar… Viktiga saker att besvara eller berätta om.

Lubrikationen kan komma igång genom att man får en fysisk stimulans, att man blir kåt eller i sömnen.

Forskning visar att många heterosexuella unga kvinnor har samlag trots att de känner obehag, en av anledningarna kan just vara liten eller ingen lubrikation. Ibland måste man hjälpa kroppen på traven och använda glidmedel men tyvärr har också många samlag utan att känna någon upphetsning. Detta kan leda till att man får skavskador i underlivet vilket tyvärr inte alls är speciellt ovanligt enligt barnmorskor.

En skön gammal sägen säger att man efter en konsert med Frans Lizst kunde se vilka stolar det suttit kvinnor på…

2005 så var jag på en konferens om sexualitet i socialt arbete på Malmö Högskola som var mycket givande. En sak som jag specifikt minns var den fantastiska Gisela Helmius som i en känga till den fallocentriska arkitekturen lyfte fram den stora lubricerande fittan som står på sjukhusområdet MAS inte alls långt ifrån Malmö högskolas institution Hälsa och samhälle. Senare skulle jag läsa sexologi där i tre år och jag stannade vid nästan varje besök på högskolan till någon minut framför en stora lubricerande fittan. På vintern funderade jag över problem med torra slemhinnor och när våren kom och vattnet ännu en gång flödade mellan de stora blygdläpparna gladdes min själ storligen.

Bilderna är lånade från en magistereruppsats ”Konst i vården. En undersökning av konsten på Diagnostiskt Centrum Universitetssjukhuset i Malmö” av Lalla Thord

För snart två veckor sedan opererades jag för min menieresjukdom. Jag fick en giftinjektion i örat som skall slå ut min ena balansnerv. Detta efter att jag haft ett skov som började 14/11 och aldrig ville sluta. Nu är jag konstant yr, spyr hela tiden men måste träna och träna för att få den andra balansnerven att klara sig på egen hand. Det är väldigt tufft, faktiskt bland det mest pressande jag har gått igenom i mitt liv men jag har tre mål för mig träning, läsa en kurs i sexologi, börja jobba igen och kunna ha sex  utan att få yrsel och kräkas. Kursen i sexologi har redan startat och  jag kunde inte delta första gången. Jag kämpar på med balansträning för att kunna hämta igen och komma med på vid nästa tillfälle. Än så länge har jag svårt att läsa texter, det tar en faslig tid eftersom bokstäverna snurrar runt.

Har hitintills enbart kommit igenom en artikel ”Cinematic Sex Education in the Twenty-First Century: Narration, Reflexivity and Sexuality in Kärlekens Språk (2004)” men det var spännande läsning då jag har många minnen från den filmen, men vi börjar från början.

1969 kom filmen Kärlekens Språk ut under stora protester och höga rop på censur, ”den totalförbjöds i Norge och beslagtogs av den amerikanska tullen. I filmen ser vid de kända sexualupplysarna Inge och Sten, Maj-Briht Bergström-Walan och Sture Cullhed kommentera autentiska klipp där bl a en kvinna och man har sex på olika sätt. Vi får också se ett vaginalsamlag och närbilder på könen. Filmen hade hämtat mycket inspiration från Master and Johnsons forskning vilken också kommenterades direkt av experterna.

2004 kom sedan en uppföljare. Denna film har ett lite rörigt format men skildrar bland annat ett talkshowprogram med fokus sexualupplysning med programledaren Stella Måne (Regina Lund) men blandas med historier om olika människor och deras relation till sexualiteten, konkret sexualupplysning och expertråd från Maj-Briht Bergström-Walan och Katerina Janouch. Filmen floppade rejält. Vi var ett gäng som åkte från Uppsala till Enköping där filmen hade premiär. Jag hade bokat biljetter i förväg men vi blev helt ensamma i hela biosalongen. Jag minns fortfarande damen i kassan som storskrattande frågade om vi verkligen BOKAT biljetter innan.

Varför var vi så angelägna? Jo, jag och min ständiga vapendragare i olika upptåg på den tiden hade varit med som statister i filmen. Jag tror att det var en av de roligaste extrajobben vi har haft. Till vår stora glädje skymtar vi dessutom förbi i filmen men min enda replik blev struken *fniss*. Vi blev båda otroligt förälskade i Regina Lund och i en av scenerna skulle vi stå och hänga och titta på huvudrollsinnehavarna när de kom in. Vi fick instruktioner att se kåta ut vilket inte var något som helst problem. Regissören sade nämligen strax därefter till oss, att vi inte kanske skulle se sååå kåta ut.

Senare visade jag både den första Kärlekens Språk från 60-talet och den nyare Kärlekens Språk från 2004 för medlemmar i Uppsala RFSU och RFSL föreningar. Det som blev det stora diskussionsämnet var hör och häpna, rökning. I den första filmen sitter nämligen alla de medverkande i en studio och röker både cigaretter och pipa medan de diskuterar sexualiteternas praktik på ett tämligen kliniskt sätt. Detta är en mycket spännande gestaltning av hur normer förändras genom tiderna. Då blev yngre personer mest upprörda över att namnkunniga personer rökte på en dokumentär film och inte alls åt de explicita sexuella skildringarna…

Kravet på tvångssterilisering av transsexuella som ska genomgå en könskorrigering blir kvar, detta sker trots att en majoritet i riksdagen vill slopa detta. Kristdemokraterna lyckades få med de borgerliga partierna på att förslaget måste utredas vidare. Trots att det råder en bred politisk enighet om att genomföra en lagändring så drev mörkerpartiet  Kristdemokraterna igenom att frågan istället skall utredas vidare.

En av de mest värdekonservativa och otäcka politiker som existerar i Sverige är Lennart Sacrédeus (KD) tyvärr från Mora liksom jag. Han skriver i en artikel ;

”Om en kvinna, genuint och i grunden och under längre tid, upplever att hon är född till fel kön och inte kan uthärda att leva i vad hon ser som fel kropp, öppnas med andra ord möjlighet till könsbyte till att bli man. En man har inte livmoder och kan inte föda barn. Därför ingår, fullt naturligt, sterilisering för de kvinnor som verkligen vill bli man. För det är ju en man, inte en kvinna, de vill leva som.

Det kan väl inte vara så att könsbyte ska beviljas för en kvinna, som säger sig inte kunna förbli i sitt kön utan måste förvandlas biologiskt till en man, men som samtidigt begär kvarstå som kvinna genom att behålla sin livmoder för att kunna föda barn? Vill hon då, genuint, bli en man? Behövs då ett könsbyte?

Eller är det så att allt i grunden i steriliseringsfrågan handlar om att öppna för halva könsbyten, en kvinna som blivit en man, men behållit sin livmoder och därmed förmåga att fortsatt kunna föda barn. Så öppnar ett halvt könsbyte det vissa längtar efter att människan ska skapa: ett tredje kön i form av den gravide ”mannen”.

Jag kan inte förstå hur en politiker som förordar etik och alla människors rättigheter öppet arbetar för att upprätthålla ett av de värsta övergrepp en stat kan utföra; tvångssterilisering. Detta är totalt i strid med de mänskliga rättigheterna. Vad är det som är så oerhört skrämmande med en gravid man? Varför måste den starka dikotoma uppdelningen mellan män och kvinnor som två olika, totalt isärhållna och separerade kön till varje pris upprätthållas? Vad är problemet med flera kön?

För mig och alla andra som fick möjligheten att höra Thomas Beatie tala om sina barn och sin familj på Pride i somras blir det fattade beslutet om fortsatt tvångssterilisering helt ofattbart. Beatie gjorde på senare delen av 90-talet en  könskorrigerande behandlingar och ändrade sitt  juridiska kön men behöll sina reproduktiva organ. Han har nu fött tre barn och lever tillsammans med dem och sin fru. En av anledningarna till att han besökte Sverige var att han ”ville visa våra lagstiftare vilken vacker familj en transsexuell man har kunnat skapa med sin fru.” Läs mer om deras familjelycka i KOM UT!

Nu har människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) reagerat och i ett brev till statsminister Fredrik Reinfeldt skrivit att organisationen känner  oro över att regeringen ännu inte bestämt att ändra lagen om könsbyte och ta bort steriliseringstvånget.

 

Löften är temat bloggutmaningen om sexualiteter, Vecka 6 och en sådan utmaning kan jag inte hålla tassarna borta ifrån. Speciellt inte då detta tema har en brinnande aktualitet. I förra veckan ringde en reporter från Upsala Nya Tidning där jag frilansar som sex och samlevnadsexpert och intervjuade mig . Temat var porr och sexmissbruk men reportern undrade om porrtittande kunde ses som otrohet. Jag blev lite ställd då jag aldrig tänkt tanken tidigare men svarade att det helt och hållet har att göra med om vilka löften man som par, triad, stjärna eller annan kärleks/sex konstruktion av personer skapat. Vill du läsa hela artikeln finns den här.

Jag väljer dessutom att publicera en text som jag skrev för den fenomenala tidningen KOM UT, nr 1, 2011 på samma tema.

 När man är nyförälskad och knullar som kaniner är det lätt att tänka att man bara kommer ha sex med varandra. Sen går tiden och det risken är att saker blir slentrian. Då är det inte ovanligt att någon har sex även utanför relationen.

Det finns forskning om hur vi faktiskt pratar om sådana här saker. Även för de som lever i en öppen relation och har en överenskommelse om att de får ha sex utanför relationen, rapporterar en stor andel att det känns obehagligt att diskutera frågan. I många fall råder också oklarhet avseende vad överenskommelsen omfattar.

Dålig kommunikation om dessa saker kan medföra relationsproblem men även hälsorisker. Ett inte helt ovanligt scenario är att någon fått en könssjukdom när man har haft sex med någon utanför relationen, utan att berätta att detta skett och sedan överfört denna till sin partner.

Vi vet också genom forskning, att otrohet är mycket vanligt och det kan faktiskt vara bra att diskutera hur man skall förhålla sig i relationen om detta inträffar trots goda intentioner att låta bli. Att prata om när något har gått fel är ett bra sätt att visa omtanke och att vara rädda om varandra och relationen.

Vad är då otrohet? En bra definition är: ”att bryta en överenskommelse som man har med sin partner”. Är sex på nätet otrohet? Att hångla med någon på krogen? Dessa frågor har inga självklara svar utan är något som var och en själv måste definiera och komma överens med den/dem som man lever i en relation tillsammans med.

Nyligen lanserade nätkampanjen Sexperterna något de kallar Sexkontraktet, som helt enkelt går ut på att du skriver ett ”kontrakt” i vilket du listar din relations grundregler. Det kan gälla den relation du har med någon annan, eller den till dig själv. Kontraktet kan du utforma ensam, tillsammans med din(a) partner. Det är viktigt att inte göra det för krångligt utan ta med mer övergripande överenskommelser. Sexperterna har många färdiga exempel du kan använda dig av.

 

Igår fick jag äntligen se filmen Hysteria på bio.

Jag har verkligen velat se den länge men skovet i min sjukdom har hindrat mig tills nu. Jag fick min kära sambo att köra till Uppsala för att jag skulle kunna få se den. Under filmen kom ett lindrigare anfall vilket gjorde det svårt att ta sig därifrån men då hade jag i alla fall sett filmen ;o)  Filmen visar hur vibratorn ursprungligen var ett medicinskt hjälpmedel för att bota hysteri hos kvinnor.

Filmen var väl ingen kvalitetsrulle men ändå lite småkul och jag var mest intresserad av framställningen av vibratorns uppkomst då jag har ett stort intresse av sexleksaker och själv har en bakgrund ”dildoförsäljerska på den uppländska landsbygden i början av 2000-talet.

I slutet av 1800-talet var hysteri en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna. Vissa läkare behandlade ”kvinnlig hysteri” vars symptom utgjordes av sömnlöshet, irritabilitet, nervositet, eller ”hög fuktighet inne i slidan” – med vad som kallades ”medicinsk massage”. Denna massage gick ut på att läkaren satte in ett finger och försiktigt gnuggade kvinnans könsorgan. Detta ledde då förhoppningsvis till en ”paroxysm”, en plötslig utbrott hos patienten som de manliga läkarna inte trodde var en orgasm, eftersom kvinnor ansågs oförmögna till detta.

Nu var det ju inte så att läkarna behandlade kvinnorna för att de skulle få uppleva njutning och orgasm utan för att de ansågs vara just hysteriska och besvärliga att ha att göra med. Det var kvinnor från överklassen som behandlades och vanliga arbetarkvinnor hade nog mycket annat att fokusera på i det dagliga livet.

De första vibratorerna gick på ångdrift. och konstruerades 1869 av en amerikansk läkare vid namn George Taylor. Detta var en stor, tung, dyr apparat som endast kunde köpas in av sjukhus och liknande. Under 1880, patenterade sedan Dr Joseph Mortimer Granville den första elektromekaniska vibratorn, och 1902, patenterade det amerikanska företaget Hamilton Beach den första elektriska vibratorn som då gjordes tillgänglig för försäljning i detaljhandeln.

Apparaterna såldes via postorder och annonser som marknadsförde denna, fanns främst att återfinna i kvinno- och hushållstidningar men dess egentliga användning var väldigt omskrivet.

Vibratorn blev den femte hushållsapparaten som elektrifierades, efter symaskinen, fläkten, tekannan, och brödrosten, och ungefär ett decennium innan dammsugare och elektriska strykjärn.

Annons för vibratorer från 1913, hämtad från http://chroniclingamerica.loc.gov/lccn/sn83030214/1913-01-05/ed-1/seq-48/

Blir du sugen på att läsa mer kan jag rekommendera denna bok;

Troligtvis var nog också många av kvinnorna sexuellt otillfredsställda och säkerligen fick de inte rätt stimulans av sina män när de hade sex det märkliga är bara att jag många gånger upplevt precis samma sak när jag sålde dildos i början av 2000-talet. Hundra år senare har vi visserligen kommit ut ur den viktorianska eran men fortfarande är kvinnlig njutning och sexualitet ifrågasatt.

Vad passar bättre än att fundera över framtidens sex så här årets sista dagar. Det har varit ett återkommande tema i år och något som jag ägnat mig att fundera över en del 2011. Tyvärr är jag inte en sexets Saida utan det hela grundar sig mer på att se hur synen på sexualiteter förändrats genom tiderna. Det är spännande att se att också de sexuella praktikerna faktiskt varierar utifrån normer och den samhällssyn som existerar. Varje samhälle har sina ”regler” som reglerar synen på sex. De består av de aktuella attityder och trender samt gällande lagar och normer finns på det sexuella området i ett samhälle. Sexualpolitik, betyder viljan att förändra sexosofin i en viss riktning i enlighet med en värderingsgrundad ideologi, något som både samhällsdebattörer och lagstiftare gör. Detta är också något som jag har den stora förmånen att delvis få arbeta med i mitt arbete på RFSL

Genom mina studier i sexologi vilket är en tvärvetenskaplig disciplin har jag även fått en historisk tillbakablick på sexualiteternas förändringar. Läste in mig ännu mer då jag presenterade en sexodyssé genom tusen år på sexdagarna vid Uppsala universitet. Om vi stannar upp och gör ett nedslag i antiken så betraktades exempelvis oralsex som smutsigt, i synnerhet om en man gav det till en kvinna. Det är därför lite roligt att det finns en graffititext från Pompeji med texten; Maritimus slekar fitta för 4 as. Han tar emot oskulder.

Jag blev också under året tillfrågad om jag ville diskutera framtidens sex i Ligga med P3 vilket jag med glädje gjorde.      I like Ligga med P3
Där diskuterade jag bland annat om David Levys fascinerande texter i Love+Sex with Robots.  Levy säger att år 2050 kommer vi att skapat robotar så verklighetstroget, så genomsyrade av mänskligt skenbara intelligens och känslor, att vara nästan omöjlig att skilja från riktiga människor. Och vi kommer att ha sex med dessa robotar. Några av oss kommer till och med gifta sig med dem.

Några tankar runt porr och framtidssexet hann jag också framför hos Uggla i P4.