Konsten att vara kvinna (kräver hårt jobb och det är mycket lätt att misslyckas!)

Publicerat: 12 oktober, 2012 i Böcker om sex & sex i böcker, Fittan, Onani
Etiketter:, , , , , , , ,

Konsten att vara kvinna av Caitlin Moran beskrivs som ett självbiografiskt feministiskt manifest. Moran ställer frågan om hur man egentligen gör? Hur blir man kvinna – och hur fortsätter man att upprätthålla det? För oss som emellanåt misslyckas ganska grovt med att leva upp till den förväntade rollen som kvinna bara för att vi har en fitta är detta en rolig bok med tröst. Själv tyckte jag att det första kapitlen som avhandlade pubertet och sexualitet var mest intressanta (men vad konstigt tänker ni och suckar) och jag tröttnade en aning på de ibland kanske lite väl ytliga analyserna längre fram. Läsvärd blir ändå betyget från mig.

Jag ääälskar hennes sätt att beskriva när hon hittar sitt eget kön och upptäcker onanins sköna fröjder.”Jag uppvaktar mig själv på en mängd olika ställen: i vardagsrummet, i köket, längst bort i trädgården. Stående, sittande i en fåtölj, liggande på en mage, med vänsterhanden – jag vill inte tråka ut mig själv. Jag är omtänksam och uppfinningsrik som älskare till mig själv”. Det är så fantastiskt när vi kan ha ett fullödigt sexliv med oss själva också. Där vi upptäcker nya leksaker, ställningar, ställen och sätt att kåta upp oss själva, stimulera och få orgasm(er). ”Vissa eftermiddagar låser jag in mig på mitt rum och kommer i flera timmar, tills fingertopparna är skrynkliga som efter ett bad. Min nya hobby är fantastisk”. Jag är övertygad att en person som haft möjlighet att utforska sin kropp och sin sexualitet på egen hand också är betydligt bättre skickad när denne skall praktisera sex tillsammans med någon annan. Onani är en god sysselsättning genom hela livet. På NACS-mötet i Helsingfors fick vi se en film av en åtta månaders bebis som ligger på golvet och gnider sitt kön och uppenbart njuter av det och det är också aktuellt att kunna få tillfredsställa sig själv när man är 90 år. Även i tider när vi inte har någon partner eller då vår(a) partner(s) av olika anledningar inte är tillgängliga så behöver det inte betyda att vi lever i askes och celibat utan får nya tillfällen till egna äventyr.

Hennes analys av porren är också både skrattframkallande och träffande. Hon beskriver den som en pornografisk monokultur, det är stormarknadssex och Windowserotik. Det fantasilösa kopierade knullet tränger bort alla alternativ från marknaden. Det är kvinnor med brasiliansk vaxning, runda höga plastbröst, akrylnaglar som blir påsatt av en eller två eller möjligtvis fler killar. Ibland förekommer ett fejklesbiskt knull innan men det slutar med att mannen glaserar henne som en muffins med sin sperma. Moran är inte emot porr utan menar att vi kan inte förbjuda saker bara för att de är krassa och beklämmande, för i så fall skulle vi först av allt behöva förbjuda Billy-pizza och då skulle det bli allmänt upplopp. Hon menar liksom John Money och flera att intrycken från barn och tonårstiden präglar oss och ”då är en glimt av en kyss på en mage värde tusen fistingscener när man är vuxen”. Hon avslutar sin utläggning runt porr men att konstatera att i en värld där man kan köpa en ny njure, köpa en Picasso på svarta marknaden eller en biljett till en rymdtur så borde kan man också kunna få se en ”vanlig” kvinna njuta och få orgasm. Även om jag inte är riktigt lika pessimistisk gällande att hitta kvinnor som njuter på film så har hon många poänger i sin analys av branschen.

Bäst av allt är ändå texterna runt hårbekymmer och alla hårsäcksbeslut. Hon konstaterar precis som jag också gjort tidigare här i bloggen att könshåret är det allra mest politiskt känsliga området. Från att ha varit ett stort ickeproblem så har det gått till att bli en vardaglig beståndsdel i skönhetsvården. Ett hår och det är en större kris och katastrof än inbördeskrig i Sudan. Moran kallar det vid sitt rätta namn ”ett svindyrt underhållskrävande, kliande barnsnippa som ser ut att frysa”. Hon menar att det finns fyra saker som en vuxen kvinna av idag är tvungen att ha och ibland dessa finns en vän som kan komma och lösa ut en mot borgen klockan fyra på morgonen och en rejäl stor lurvig muff. ”En mutta så härligt luden att det ser ut som hon har en silkesapa som kan sticka ut och knycka saker ur folks fickor och väskor vid behov”. Hon ser melankoliskt tillbaka till en tid där man såg håriga muttor vart man såg men nu är allt vaxat och öde. Allt naturliv är borta. Bulldozrarna är på väg. det skall byggas ett köpcentrum där, på snipporna. Nu gäller de vaxade varianterna som er ut att enbart behöva en skvätt med Mr Muscle och lite putsning med en luddfri trasa. Hon menar vidare att det är helt obegripligt att det kostar pengar att ha en fitta. Protesterna haglar över att vi måste betala för skötsel och underhåll som om de vore offentliga parker. Bävern skall inte se ut som ett tanigt kycklingbröst från Liedl. Morans åsikt är omöjlig att missförstå, ”låt lurvetussan få ha pälsen i fred! Du är hårlig som du är”!

Jag är tämligen pragmatisk i denna fråga och brukar alltid förespråka valfrihet men en poäng som jag fullständigt håller med Moran om är ”att ligga i en  hängmatta och stillsamt kamma sin wookie med fingrarna samtidigt som man blickar upp i  himlen är en av vuxenlivets stora njutningar”.

kommentarer
  1. […] Jag gillade ”Konsten att vara kvinna” av Caitlin Moran så därför var jag snabb på att boka den nyutkomna antologin ”Morantologi” av samma författare på biblo. Det skall blir spännande att lyssna på henne IRL på höstens bokmässa i Göteborg. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s