Om att vara skyldig någon 64 samlag

Igår och i förrgår var det många som såg sin idol Justin Bieber här i Stockholm. Ikväll har jag sett min idol, Kristina Lugn på Stockholms Stadsteater i ett samtal med litteraturkritikern Lars Ring.

Jag har två favoritdramatiker Kristina Lugn och Lars Norén. Båda med ett slags utanförskap och en existensiell smärta som klangbotten, men med otroligt olika uttryck. Tydligen så tål de inte varandra.

Jag kan varmt rekommendera Kristina Lugns senaste diktsamling; Hej då, ha det så bra!

och en cd skiva där hon läser ur egna samlingsvolymer till Esbjörn Svensson Trio, ”Jag vill aldrig mer vara ful och ensam”

Kristina Lugn räds inte att skriva om sexualiteter. Hon tar sig an detta ämne med den absurdistiska smärtsamma ton som gjort henne så omtyckt.

En av mina favoriter är från ”Bekantskap önskas med äldre bildad herre” och finns med på ovan beskrivna cd-skiva.

Putte är så underbar.

Ibland måste jag dunka huvet mot kylskåpsdörren och ibland

måste jag klippa sönder bröstvårtorna med svärmors manikyrsax

och ibland måste jag kasta mej handlöst in i torktumlaren mitt på

blanka eftermiddagen.

Men han vill inte ha samlag med mej i allafall.

Inte under några omständigheter.

Varken oralt, genitalt eller analt.

Absolut inte så länge jag har det här uttrycket i ansiktet.

Han har aldrig samlag med kvinnor som tror att dom kan börja

ett nytt liv efter menopausen.

Det bär honom emot, säjer han.

Såväl intellektuellt som emotionellt.

Det är en principsak, säjer han.

En annan av mina favoriter är denna sentens:

”Man kan genomföra ett samlag med en halvdöd medlem i moderata samlingspartiet, om man känner för det och verkligen lägger manken till, det vet jag mycket väl. För jag har arbetat i folkbildningens tjänst i hela mitt liv”

I något matlagningsprogram på tv sade Kristina Lugn en gång:
”Om du på bröllopsnatten känner dig oviss – så sök dig dit där det luktar ansjovis”   

1996 skrev Kristina Lugn pjäsen om syslöjdsläraren Rut och studierektorn Ragnar, ett par som varit gifta i 33 år. Nu har de bestämt sig för att skiljas och vill ha en cermoni över detta faktum.  Rut och Ragnar har jag sett flera gånger. Under min senaste skilsmässa så tänkte jag mycket på Rut och Ragnar och hur de gör upp med sitt långa äktenskap.

”Vill du skilja dig från mig, Ragnar? Lovar du att avstå ifrån mig och lämna mig ifred och bli ett minne blott i nöd och lust intill den stund då döden kommer och skiljer mig ifrån mig själv?”.

De funderar om han bör lämna tillbaka henne till hennes pappa? Ska de sätta in en skilsmässoannons? Ska de ta ett skilsmässofotografi ?  Hur gör en med ringavdragning? Vem skall vara den lilla skilsmässonäbben? Vem ska bli din worst man? Ska de ha en svekmånad? Någon av dem känner hur glädjen stiger upp till fotknölarna. Rut konstaterar ”Jag är så van vid att du finns i bakgrunden” precis så där en kan uppleva det vid en separation. Mest funderar jag nog på det faktum att Rut säger till Ragnar att han faktiskt är skyldig henne 64 samlag – så kan det faktiskt kännas ibland.

#blogg100, dag 92