Underkastelse – en sexuell självbiografi

Underkastelse – en sexuell självbiografi av Sophie Morgan från Lind & Co är ytterligare en i raden av erotiska böcker runt BDSM som kommit i kölvattnet efter Femtio nyanser av grått. Denna är dock en av de bättre böcker på att skildra BDSM även om det finns ett och annat att önska gällande storyn.

Sophie Morgan (pseudonym) är en medelklasskvinna strax över 30 år som arbetar som journalist. Hon är dessutom en smart feminist som älskar sitt jobb. Enligt egen beskrivning är hon varken dörrmatta eller dumbom. Hon upptäcker i kontakten med henne av de första pojkvännerna att hon tänder på dominans vilket snart utvecklas till att omfatta även smisk och pisk.

Huvudpersonen är inte speciellt snygg, är inte speciellt ovanligt klädd, har delar av sin kropp som hon upplever som mindre positiva och vilka hon gärna vill dölja. Det är så skönt att träffa på en ickeperfekt kvinna i en erotisk bok. Sedan när vi kommer till männen så är en av dem naturligtvis snuskigt rik som män i dessa böcker alltid måste vara.

Varför är denna bok speciellt bra på att beskriva BDSM? Jo, för att hon med all säkerhet har någon form av egna erfarenheter som hon skriver om men lyckas ändå hålla en någorlunda intellektuell ton och samtidigt skriva erotiskt. När hon första gången är med om en situation där det inte enbart handlade om smärta utan att förlora värdighet och kontroll gör detta henne förvirrad. Hon känner stor genans och samtidigt blir hon väldigt upphetsad. Att få ihop de båda världarna med att vara en aktiv feministisk yrkeskvinna och samtidigt tända på underordning kräver både tid och bearbetning. Huvudpersonen är oerhört smärttålig och har en hög smärttröskel men vi får följa hur hon arbetar  med de psykologiska effekterna efter att ha blivit förnedrad? Sophie Morgan beskriver även kicken när kroppen blir fullkomligt hög av adrenalin och hur blåmärken därefter kan bäras som smycken och minnen av en häftig upplevelse. Hon beskriver också kampen med att göra de där sakerna som en verkligen inte vill men komma till insikt om att sann underkastelse inte är riktig om en bara göra det man själv gillar att göra. Att tvingas bryta sexuella eller andra tabuiserade beteenden gör något med en som person. Detta är mycket spännande med D/s-dynamiken, hur den tvingar en att bryta ny mark, gå utanför sina komfortzoner och tvingar en till att bortse från att kroppen inte ser ut som en önskar, får en att göra något som en tycker att är för snuskigt eller genant, allt för att komma förbi den lilla del av hjärnan som känner att det är fel att uppleva dessa nya fantastiska saker. Morgan beskriver även ett tillfälle när hon får en mycket stark psykologisk upplevelse, börjar gråta förtvivlat och sedan somnar. Något som inte är helt ovanligt i sammanhanget och hanteras på ett föredömligt sätt. Författaren drar sig inte heller för att beskriva en del komplexa frågeställningar som hon inte levererar några absoluta svar till.

Det framgår att huvudpersonerna skissat upp regler för deras samvaro, diskuterat säkerhetsord, gränser, både relativa och och absoluta. Trots detta som endast nämns i förbifarten så läser jag hela tiden hur hon beskriver sina partners som så oerhört duktiga på att läsa av henne och hon kan tryggt vila i vetskapen om att de gör detta och aldrig hemfaller enbart till egen njuting. I verkligheten fungerar inte alltid detta på samma sätt som i en bok vilket gör att jag ibland kan känna en liten irritation på alla dessa fantastiska män som läser av sin underordnade kvinnor som om de vore öppna böcker och alltid vet vart gränserna går.

Detta är också en bok som bejakar sexualiteten hos kvinnor. Hon är kåt men ibland behövs en annan vinkel för att stimulansen skall bli den rätta; Förändringen i vinkeln var avgörande. Plötsligt gav höfternas rörelse den underbara friktion mot hans knä som behövdes för min klitta. Tydligen är översättare av nutida erotiska böcker överens om att klitoris skall benämnas klitta, kanske är jag omodern som tycker att det är ett infantilt uttryck.

Hon sätter dessutom ord på en del viktiga saker, ett exempel är när hon beskriver en del personer i BDSM-communityn som gärna vill dela in aktiviteter i någon slags skala mellan vanilj och riktigt kinky;
Jag är helt övertygad om att internet i allt väsentligt har förändrat sexualitetens landskap. Hur pervers än är kan man vara säker på att det finns någon annan på nätet som är kinky på precis samma sätt. Olyckligtvis finns det förmodligen ytterligare tre personer som tycker att att just ens eget kink inte är tillräckligt perverst, och får de minsta chans att upplyser de en om hur deras eget sätt är mer häftigt eller sexigt eller helt enkelt bättre än ens eget. Det mest frustrerande med att doppa tån i BDSM-subkulturen online är att man får höra minst lika många fördömanden inifrån ”livsstilen”.

Med anledning av detta kan jag faktiskt tycka att hon någon gång kanske skulle kunnat använda sitt stoppord eller på annat sätt satt någon form av gräns. Genom sitt beundransvärt envisa sätt vill hon verkligen uthärda allt men detta sätter också någon slags norm.

Lite snobbigt är det, men jag gillar hennes sätt att beskriva sättet hon går tillväga när hon söker vänner inom communityn på nätet. Hon konstaterar som så många innan henne att det är många som är (milt sagt) lite speciella och mycket rakt på sak. Om det är så att en föredrar att personer uttrycker sin kåthet med mer lite finess än;
-e du kåt din snuskiga hynda? vill du knäa framför din härskare? Så kan det ta lite tid att hitta de personerna. Jag gillar hennes svar på tal;
-Nej för du skriver talspråk och vet inte skillnaden mellan knäa och falla på knä och jag är en sådan stor grammatikfascist att det räcker för att inte vilja underkasta mig dig, sorry!

Sammanfattningsvis, mycket bra story runt BDSM men i övrigt en inte allt för spännande historia om en kvinna som sina parnters in crime.

Om det inte det snart kommer en ny bok om en kvinna som Domina måste jag nästan nog skriva en själv.