André är en vanlig kille som gjort en jobbig livsresa, han är adopterad från Colombia och född med läpp, käk och gomspalt vilket medfört att han måste opereras många gånger. Han har låtit både en författare och en fotograf följa med honom genom allt vad en av könskorrigeringsprocess innebär. Resultatet är en läsvärd bildjournalistisk bok, An Ordinary Boy.  Fotograf är Ciprian Gorga och journalisten Kristin Helgesson Svenske har skrivit texterna som finns både på svenska och engelska.

bokbild1Det börjar med att han har funderingar redan som barn och tar sedan det första viktiga steget när han kommer ut som kille för sin omgivning. Det är fint att få läsa om föräldrarna som genomgår en kris som så många andra föräldrar men mamman går i Prideparaden och pappan jämför med att han en gång åkte bergochdalbana i Alton Towers för sin son skull, trots satt han inte vågade och tar sig an denna process på samma sätt.

Med texter och bilder i samspel blir bördan av att ständigt behöva gömma sig ännu mer tydlig. Att i simhallen behöva bada med våtdräkt, att inte kunna gå i linne för risken att det syns att han bär en gördel, vid besök på herrtoan försiktigt lägga ner sittringen och att inte kunna träna i rädsla för att ses som dopad av hormoner.

På ett av alla de svartvita fotona kramar Andrés mamma om honom och i texten står att hon först inte vågat sörja i rädsla för att störa men nu insett att även sorgen måste få ha sin tid. Det är en viktig text, även de anhöriga måste genomgå sin process. Det kan, men behöver inte vara svårt om ens barn kommer ut som transperson. En del föräldrar känner att de behöver jobba med känslor och funderingar som uppkommit och det är bra att de gör detta på annat håll än med sitt barn. Allt för att kunna stötta på bästa sätt. Andrés föräldrar får hjälp via en kurator på utredningsmottagningen där han går. På vissa orter finns Stolta Föräldrar för barn till hbt-personer. Trots detta så säger hans mamma att André aldrig kan bli en riktig man eftersom han har så små händer och fötter. Det gör så ont att läsa men själv konstaterar han att man faktiskt kan vara en riktig man ändå, även om man har små fötter.

Boken väjer inte för att gestalta omgivningens fördomsfulla attityder och agerande vilket är av största vikt. Därför svider det lite när André själv uttrycker att han är rädd för att bli betraktad som konstig, bög eller något och uttrycker en önskan om att få passa in i heteronormen även om han själv konstaterar att han själv inte tillhör den.

Det är ändå en mycket hoppfull berättelse, André genomgår hormonbehandling trots sprutfobi, mastektomi och får en penisprotes, han blir kär i en tjej och förlovar sig och är så den vanliga man som han alltid känt sig som. Med några reservationer så kommer jag att rekommendera den till anhöriga och andra som funderar runt temat.

Boken är utgiven 2013 och förordet är daterat i 10 mars 2013 därför är det en stor miss att informationen om att sterilisering fortfarande är ett villkor för korrigering av juridisk könstillhörighet finns med. 10 januari 2013 slopades i princip kravet på sterilisering efter en dom i Kammarrätten i Stockholm. Själva lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2013.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s