Fetisch Modernity – exotism och begär i relation till det etniska, fetisher och moderniteter.

Publicerat: 6 december, 2013 i Böcker om sex & sex i böcker, Erotik, Fetischer, Sex i ord och bild, sex och vetenskap
Etiketter:, , , , ,
För några veckor sedan var jag på Världskultur museet – Etnografiska museet och höll en föreläsning om  sexuella fetischer med anledning av deras utställning Fetisch Modernity. Passa på att se denna fantastiska utställning under kommande veckor då ni kanske har någon extra dag ledig.
FM
Ordet fetisch kommer från det portugisiska ordet feitiço som betyder amulett. Ordet användes av portugisiska handelsmän för att beskriva de kultföremål – ofta i form av knyten eller skulpturer  som användes för främst hos folk på Västafrikas kust på 1500-talet.
 Marx menade att även européer ägnade oss åt fetischism. Pengar och varor är döda föremål, men laddade med egenskaper som sade mindre om föremålen i sig själva än om det samhälle som producerade dem. Marx menade att det skedde ett betingligande av arbetet. Varorna på butikshyllorna var långt ifrån de utarmade arbetare som tillverkat dem. Föreställningen om ränta fick mynten och sedelbuntarna att verka produktiva i sig själva, och därmed dölja den bakomliggande sanningen om att tillväxt på  bankkontona var ett uttryck för ojämna utbytesrelationer. Vad ränta egentligen uttryckte var att de som ägde pengarna gjorde vinst på ojämnt utbyte. Förlorarna var de som sålde sin arbetskraft och sina naturresurser till priser som låg mycket långt under priserna på de produkter som de omvandlades till.
Många etnografiska museer växte fram i ett kolonialt sammanhang som legitimerade den koloniala maktordningen. De framställde världen på ett sätt som stämde överens med deras eget ideologiska ursprung. Det är detta arv och skapandet av exotiska klichéer som en del av utställningen fokuserar på. På vår guidade tur genom utställningen Fetisch Modernity berättar den fängslande utställningskurator Lotten Gustafsson Reinius om hur protestantiska missionärer var helt emot objekt och saker som ansågs ha en magisk kraft. Hela utställningen vill bråka med begreppet fetisch som har rötter i ett kolonialt tänkande.
Elisabet Lind, Etnografiska Museets fd Sydostasienintendent höll ett lysande tal om  den europeiska erotiska blicken med kameraögat riktat mot Orienten. I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet blev Bali en stor turistattraktion. Kvinnorna på Bali gick barbröstade i sin vardag men när européerna kom och riktade kamerablicken på kvinnors med fokus på deras bara bröst skedde en erotisering. När Bali blev självständigt 1950 blev konsekvensen att kvinnor skulle skyla sina bröst.
Min favorit Joanna Rytel visade ett videoverk där hon undersökte mensfittan. Vi har mens 5-10 dagar i 35 år och ändå är det fortfarande ett tabu. Mens på insidan går att hantera men när det lämnar vår kropp överskrider det en gräns. Hon vill ladda mensfittan med något åtråvärt.
Kulturer har aldrig varit helt avskilda, enskilda och rena från andra intryck. Även de mest ursprungliga kulturer är en produkt av möten, korsningar, överlappningar och förändringar under tidens lopp. Kulturer är levande, och den som lever med flera perspektiv kan se genom såväl de andras ögon som sina egna. Nationalister spelar på enskilda personers kärlek till sitt lilla hörn av världen genom att stämpla hängivenheten som ”nationalistisk”.
Utifrån marxismen och psykoanalysen har termen ”fetisch” förblivit ett tecken på ”annanhet” och ”särskildhet” och används nu för att beskriva objekt som finns utanför det ”normala”. Den magiska kraften kan inte vidröras och inget märks förutom det föremål som är laddat med kraften.
Själv talade jag om vanliga sexuella fetischer, svenska fetischklubbar, BDSM, lack och läder och lärde alla närvarande gay hanky codes och vikten av att bära näsduken i rätt bakficka. Det var en fantastiskt spännande kväll där Vilken fantastiskt kväll på Etnografiska museet! Tänk att komma till ett museum där minst hälften är över 65 år och tala om fetischer som BDSM, scat, mens, wet, ballonger och hankycodes.
När jag pratade om scat, mens, wet, ballonger och hankycodes möttes jag av full förståelse och intendenterna drar genast paralleller till olika kulturella uttryck runt om i världen och vi pratar om tabun.
Utställningskatalogen är en stor, vacker och mycket innehållsrik bok som jag bara hunit börja läsa i ännu.
image_large
Innehållet i detta inlägg är delvis hämtat från:
Tina Hamrin-Dahl, Kavaskålens undran: Är fetischen nämnbar? Hornborg, Alf. Maskinen som fetisch, Dagens Nyheter, 2008-05-26.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s