Jag älskar konstnären Cindy Sherman, det sätt som hon dekonstruerar kvinnokroppar och begär, blandningen av det groteska, äckliga, sexualitet och åtrå. Jag älskar denna dekonstruktionernas drottning som skapar glidningen mellan surrealism och verklighet, åtrå/begär och äckel. De kvinnliga stereotypa idealen är förstärkta med plasteffekter, till och med på den ammande jungfrun finns ett artificiellt plastbröst. Den tillrättalagda och konstruerade fasaden av stereotyp kvinnlighet döljer de kroppsliga utsöndringarna som spyor, sekret, slem, blod, mögel och förruttnelse vilket är det enda som närmar sig någon form av äkthet.
Kerstin Thorvall var kvinnan som fick en mängd människor att att förfasa sig när hon då som 50-åring berättade och skrev om hur hon åtrådde yngre män med fysiskt mycket påtagliga skildringar av sitt sexliv i romanen ”Det mest förbjudna”, 1976. Hon har inspirerat mig till att påbörja texter om hur alla mina älskare och älskarinnor brukade ta på mig, ett försök till att minnas alla och något speciellt från var och en av dem. På scenen ser vi Kerstin genom Ann Petrén älska, dansa, hysa alla helvetes kval i ångesten över ensamheten och kroppens svek. Hon konstaterar kallt att hon alltid varit otrogen och flytt det kvava familjelivet när frihetslängtan blivit för stor. Hennes engagemang i VPK och Grupp 8 utan att någonsin fullständigt kunna passa in, då det inte passar sig att gå i 1 maj demonstrationer i dräkt och målade naglar liksom hennes gränslösa sexualitet inte riktigt passar sig i Grupp 8. Kerstin Thorwall har alltid haft förmågan att som person gestalta ångest, aggressivitet och sexualitet i en helig förening.
I en essä av Aase Berg läser jag om gurlesque och trots att jag lagt mig för natten måste jag upp och leta på en överstrykningspenna. Citerar från artikeln ”Aggressiv befrielse i klänning och rosett”;
Riktig Flicka betyder: Duktig flicka. Anpassad flicka. Söt och vacker flicka. Sexig flicka. Leende flicka. Lyssnade och inkännande, omhuldande flicka.
I gurlesken är flickan både skör och förbannad. Hon går runt i finklänningar och rosetter och slajsar upp marsvin och sällskapshamstrar till blodiga slamsor, hon vadar i lera och skitar ner sig, hennes flätor ringlar sig ur prydligheten och förvandlas till ormar.
Om man så vill, en motrörelse mot de horder av kvinnor som försöker stå ut med underordningen genom att läsa Femtio nyanser av honom. Gurlesk utövas av personer som är fett trötta på underkastelsemystik.
Källa: http://hungershow.tumblr.com/post/65740006261/actionbookspress-to-engage-in-persona-is-to
Inspirationen till detta inlägg fick jag genom ett besök på Moderna museets utställning Untitled Horrors som pågår fram till 19/1-2014.
Pjäsen Kvällarna med Kerstin på Stockholm Stadsteater med fantastiska Ann Petrén i huvudrollen
Jag läser det nya numret av 10TAL, nr 15 om Gurlesque och hittar något genuint intressant som griper tag.
Via sökningar på Google hittar jag ett fullkomligt fantastiskt förlag, Dockhaveri och inser genast att jag hittat en skattkista fylld med inspirerande engagerande litteratur.