Skamgrepp

Har precis läst årets viktigaste och absolut bästa bok. Det är inte troligt att någon kan konkurrera om denna titel i år. Jag är stridslysten, illamående, rusig och yr efter att under helgen läst Ulrika Dahls, Skamgrepp. Saker som jag varit på spåren och försökt att formulera ligger nu framför mina fötter och jag kan plocka upp dem och göra de till mina. Tidvis blir jag utmanad och vid några tillfällen vill jag säga ifrån men jag är nästan aldrig oberörd. Boken är fylld av hundöron, gula understrykningar och utropstecken. Det är en källa att ösa tankegods ifrån, reflektera och analysera vår samtid.

Ulrika Dahl är femme-inist förhållningssätt och dekonstruerar den ”naturliga” kvinnligheten genom att göra en subversiv parodi men laddar också denna konstruerade femme-ininiteten med styrka och motstånd långt ifrån den traditionella kvinnliga offerpostitionen.

Här finns nya sätt att analysera konstruktionen av genitalier och sexualitetsuttryck. När det kommer till frågor om sexuellt våld och våldtäkt är Dahl fantastisk i sin förmåga att formulera nya sätt att tänka kring femininitet och sexualitet. Dessutom finns de enligt mig, de absolut bästa politiska texterna om fittan som jag läst.

Boken är sprängfylld med intelligenta intersektionella analyser, fyndiga ordvändningar, kritik mot dagens etablerade feminister som inte kommer vidare. Det är en stark inomfeministisk kritik men en sådan som inbjuder till samtal och diskussion med tryggheten om att det inte är feminismens grundläggande fundament av maktkritik som Dahl angriper utan tvärtom ställer hon en den viktigaste av frågor, hur kan vi komma vidare?

Den är ingen lättläst bok,  det är ett akademiskt verk sprungen ifrån någon som under lång tid brottats med genusvetenskapliga frågeställningar. Det är årets absolut bästa bok!

Jenny Aschenbrenner gör en bra sammanfattning här; http://t.sr.se/O2bUbf

Skamgrepp, femme-inistiska essäer utgiven på Leopard förlag

#blogg100, dag 30.