#En av alla

 Idag hade jag förmånen att än en gång få vara med i ett av mina favoritprogram på radio, Ligga med P3. Detta på grund av att Sveriges Radio gjort en fantastiskt bra satsning på våld i nära relationer om börjar idag.  Projektet är ett samarbete mellan flera redaktioner på Sveriges Radio och ämnet kommer att lyftas fram i inslag och program i alla kanaler. Hör Robert Jacobsson, publikredaktör för satsningen, om vad ni lyssnare kan bidra med.

Lyssna gärna på panelsamtalet om våld i nära relationer.

Efter vårt panelsamtal på Kulturhuset kommer en kvinna fram till mig och berättar att hon levt i en relation där det förekommit våld i över 20 år men att hon idag är fri och bor i en liten lägenhet i förorten. Hon har flyttat från en stor flott villa med en make som utsatt henne för många olika sorters våld under många år. Idag är hon fri och lyckligare än någonsin i sin lilla lägenhet. En vardagshjälte som aldrig kommer på några löpsedlar men som gjort en av de tuffare resorna som en person kan göra i sitt liv.

Jag går in på #enavalla ikväll och lyssnar på flera av inslagen där både brottsoffer och professionella intervjuas. En kvinna berättar om hur hon levt i två destruktiva relationer. Hennes berättelse är långt ifrån unik men bakom varje historia finns ett människoöde som under lång tid efter händelserna får leva med konsekvenserna av våld. Det sista stycket är så otroligt viktigt att det kommuniceras. Allt för många lever i relationer där de utsätts för sexuellt våld men tänker inte på det inträffade som just våld. Här är hennes berättelse;

I den första relationen var vi båda 16 år, han var min första pojkvän. Vi var tillsammans en väldigt kort tid, men relationen satte djupa spår hos mig. Han talade gärna om sig själv och hur bra han var. Efter ett tag började han även att påpeka ”brister” hos mig. Han ville bestämma den sexuella delen i vårt förhållande och tjatade ofta och övertalade mig att göra saker jag egentligen inte ville.

En kväll hade vi haft sex och låg nakna bredvid varandra när han tog tag i mig bestämt. Jag log för mig själv och föste bort honom, jag ville sova. Jag får då hans knä i ryggen medan han tar tag i mitt huvud och tränger sig in i mig. Jag var helt skräckslagen och vågade varken röra mig eller säga något/skrika. Han fick aldrig utlösning och höll nog inte på så länge heller. Det kändes som en tydlig maktmarkering mot mig – ungefär som när en hund juckar på en. Vi pratade aldrig om det och det tog flera år för mig att inse att det varit en våldtäkt.

Har Du funderingar om du lever i en relation med våld eller är du vän eller anhörig till någon, ring Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 direkt och där kan du prata anonymt med någon som hjälper dig att reda i dina funderingar.