En av de starkaste och viktigaste Prideupplevelsen blev två pass på queerfilm festivalen, Border Disorder med Marit Östberg, filmskapare och journalist och Ingrid Ryberg, filmforskare på Stockholm Pride i samarbete med Svenska Filminstitutet. Många av filmerna var fantastiska, jag hade noggrant valt ut vad jag ville se och jag blev sannerligen inte besviken.

Filmen Seahorses av Julian Curico, 2014 var oerhört stark och berörande. Den handlar om ett sexuellt möte mellan två personer där den ena måste hantera de känslor kommer fram vid intimitet och sex i en relation och samtidigt konfronteras med påträngande minnen från ett traumatiskt förflutet. Filmen är så snyggt gjord. En röd färgen visar hur känslor och minnen påverkar under tiden de älskar med varandra, hur ansikten plötsligt kan förändras och bli någon annan. Den här filmen skulle jag vilja visa när jag utbildar om bearbetning av sexuella trauman. Filmens 11 minuter når långt mer djupgående än vad jag förmår med flera timmars föreläsning.

cropped-seahorsesnudecaption

SeahorsesbedcaptionBildkälla: http://nesting-dolls.org/

Jag känner faktiskt att jag är bättre kompis med min fitta nu 1+2 (Max Göran, 2012, 8 min)
Ett videoverk i två delar. Har varit med på Liljevalch vårutställning

I del 1 så sjunger fyra fittor sjunger om framtiden. Eller kanske rättare sagt så mimar de. Fittan med de längsta blygdläpparna har ett fantastiskt vibrato.

Del 2: skildrar tillkomsten av den första och en av fittbärarna säger precis Jag känner faktiskt att jag är bättre kompis med min fitta nu. MAX GÖRAN berättar att själva inspelningen blev väldigt betydelsefull för alla som var med. Kön är överhuvudtaget så hemligt och skamfullt, och att få relatera till sin fitta på det här sättet gjorde att man faktiskt blev ”bättre kompis” med den. Alla var skitnervösa innan för att deras fitta skulle vara konstig eller äcklig, men det släppte helt sen eftersom allas fittor såg konstiga/helt olika/fantastiska. Jag fastnar jag verkligen för att hen säger att fittor har en alldeles för snäv roll i världen, där de varken får ha personlighet eller humor.Vi leker alldeles för lite med fittor. Mitt i prick! Vi måste inte värna fittorna som mormors antika finporslin. De flesta fittor är verkligen tåliga och det är också otroligt kul att leka med dem. Genom att använda lite silvertejp och trådar kan du göra en fantastiskt show.

1650b15d9b73a4c0b43fcb1dea08053bKälla: http://www.liljevalchs.se/utstallningar/varsalongen-2013/max-goran/

En annan film som gjorde starkt intryck var Tejal Shahs film Between The Waves. En sannerligen fascinerande konstfilm

Filmaren presenteras såhär på hemsidan; Tejal Shah (b.1979, Bhilai, India; currently lives in Goa, India) graduated with a BA in photography from RMIT, Melbourne and spent a year as an exchange student at The Art Institute of Chicago and another summer trying to get an MFA from Bard College. Their* practice incorporates video, photography, performance and installation and focuses on “the inappropriate/d other” – one whom you cannot appropriate and one who is inappropriate. Que(e)rying everything, they create alter-curious worlds riddled with fact, fiction, poetry and mythology, compelling us to re-engage with propositions on the complex relationships between interspecies, ecology, gender, sexuality and consciousness. Having recently come out as an ecosexual, they think of themselves as some kind of artist working on some kind of nature! (http://tejalshah.in)

Konstnären Tejal Shah låter olika kroppar gestalta olika queera personer/djur i ett sensuellt, poetiskt och även lite dystopiskt landskap. Det är ekofeminism och en svidande kritik mot samtiden samtidigt som det finns något mytiskt över hela filmen. Konstnärligt var ordet och öppet för många tolkningar.

Between-the-Waves Ett artificiellt skapat korallrev i en bassäng var fantastiskt gestaltat. Bilder från konstnärens hemsidan‚ http://tejalshah.in/home/

4

 

Av alla miljontals intryck på Stockholm Pride så har en person specifikt bränt sig fast i mitt inre. Det var mötet med Sadie Lune IRL och genom hennes filmer. På sin hemsida presenterar hon sig så här:

Sadie Lune is a multimedia artist, sex worker, and pleasure activist. She has won awards for her films and performances, exhibited explicit whore-positive work in venues from a former Army barracks latrine to the SFMOMA, and shown her cervix internationally (in homage to the great Annie Sprinkle). Her writing on art and sex is published in books and magazines in the United States and Europe such as Bend Over Magazine and $pread. She is featured in Too Much Pussy, an explicit documentary directed by Emilie Jouvet about the Queer X Show tour of Europe, and will appear in the upcoming adult comedy Mommy is Coming by Cheryl Dunye. Sadie is currently working on “Biological Clock” a queer fertility ritual performance as part of her ongoing project Teaching Myself to Love. She is also co-editing WhoreLover, an anthology of writing by the romantic partners of sex workers with P. Crego. She is looking for patrons, sperm donors, and a wife of any gender. Sadie lives in San Francisco and Berlin with her three snakes.(http://sadielune.com/about)

Egg var en fantastisk film som handlade om ett, jaaa, ett ägg, helt enkelt. Ett ägg som får åka på en fantastiskt kinky och kul resa. Den här filmen är fab! Den bjuder på  en rad erotiska ögonblick mellan två älskare. Det handlar om fertilitet, hungriga fittor (trans och andra sorter), penetration, utdrivning, överraskningar, glädje, orgasmer och kärlek. Det är helt otroligt att se ägget få komma in i fittan och därifrån också ut igen. Vi ser en cisfitta och en transfitta i närbild med hår, hårsäckar, födelsemärken och andra vanliga hudmärken och vi ser fittor som omsluter och arbetar med att ploppa ut ett ägg. Mycket inspirerande och ännu ett skäl till alltid köpa ekologiska ägg. Glöm inte att koka ägget först och använd mycket glidmedel! Filmen är gjord av  Kay Garnellen and Sadie Lune

egg-2Bild från http://sadielune.com/

Filmen Baby youre frozen är ett personligt och explicit porträtt av en distansrelation. Det visar hur den nya interaktiva tekniken kan skapa sex och intimitet över gränser mellan långa avstånd och tidszoner.

Skärmavbild 2014-08-03 kl. 16.51.41

Ett medier som också skapar digitala hinder. En verklig skildring av copingstrategier för långväga kärlek i 21-talet, där Skypesex är det bästa vi får, men att älska med en skärm uppfyller aldrig behovet av fysisk intimitet med alla våra sinnen.

baby-youre-frozen-6-copy
Filmvisningen följdes av ett samtal mellan Sadie Lune och filmskaparen och journalisten Marit Östberg.

Sadie Lune är multimediakonstnär och sexarbetare. Hon har medverkat i queer porr, vunnit priser för sina kortfilmer och performances, ställt ut explicit hor-positiv konst och visat sin livmodertapp internationellt. Hennes installation Biological Clock är en rituell performance-serie om queer fertilitet. Hon bor i Berlin med sin bebis och är redaktör för WhoreLover, en kommande antologi med texter av älskare till sexarbetare.

http://sadielune.com

http://sadielune.tumblr.com

Twitter: @SadieLune

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s