Allt fler folkbibliotek vill hbt-certifiera sin verksamhet eller har tagit fram egna strategier för att inkludera alla besökare. Men Biblioteksbladets enkätundersökning visar att de är i klar minoritet. Bara 15 av Sveriges kommuner uppger att biblioteket har en hbtq-strategi. 200 har det inte skriver journalisten Annika Hamrud i en artikel i det senaste Biblioteksbladet.
Jag refererar en del intressant fakta från artiklarna men läs dem gärna i sin helhet. En del bibliotek har ingen särskild strategi, men har ändå ett stort intresse för att utveckla bemötandet på biblioteket. 77 bibliotek använder någon form av lista för att rekommendera hbtq-litteratur. Sex bibliotek har gått eller tänker genomgå RFSL:s hbt-certifiering. I en artikel lyfts också det hbt-certifierade biblioteken i Sollentuna fram. Catharina Ek från Sollentuna biblioteken säger i artikeln att om prioriterade grupper ska inkludera måste man ha en maktanalys och se vad som fattas för att tillgängliggöra biblioteket för alla. För att lyckas måste vi studera hur normer reproduceras och rikta blicken mot oss själva för att bryta dem. De är mycket nöjda med samarbetet med RFSL och uppger att utbildningen var flexibel och skräddarsydd för att passa just dem.
Jag hade förmånen att från RFSL hålla i litteraturdelen av utbildningen. Det var verkligen en spännande och rolig grupp att arbeta med. Senare i höst kommer jag att delta i hbt-certifieringen av fler bibliotek.
En av de frågor som jag lyfte var hur materialet ska synliggöras för låntagarna, om det är rätt att ha litteraturen på särskilda ställen och om det då pekar ut den som något annorlunda. Om att gränsen mellan att synliggöra och att ytterligare förstärka dikotomin mellan normen och det avvikande kan vara hårfin, samtidigt som det som bryter mot normen alltid riskerar att osynliggöras. I Sollentuna har de löst det så att man lyfter fram HBTQ-böcker för vuxna, men inte för barn.
När jag var där passade jag också på att prata om Vnd-hyllan. Där är utbudet är ofta klent och sexhandböckerna får ofta samsas med mindre upplyftande böcker . Bibliotekarier borde kunna hjälpa till, utan att skämmas eller generas, på samma vis som de kan rekommendera böcker om trädgård eller väggmålning.
Ett av de bästa författarsamtalen under Bokmässan var samtalet mellan Ariel Held och författaren och förläggaren C-M Edenborg vid Vertigo förlag. De möttes i Aftonbladets monter. Den skapas alltid av en konstnär och i år blev det så rätt att två sexuella fritänkare tar plats i den röda latexbeklädda miljön.
Edenborg pratar om hur det är förbjudet för recensenter att uppge att de blir kåta när de läser erotik. De får skriva att de skrattar, gråter och blir arga men känslor av kåthet får ej uppkomma. Det är en recensents plikt att skriva om denne blir kåt orerar Edenborg och jag tänkte genast på hur jag skrev i min recension av boken.
Det fina med litteratur är att just det faktum att den uppkommit ur någons fantasier. Därför är inget förbjudet i litteraturen. Där ryms allt. Därför får också de iscensatta fantasierna i form av övergrepp förekomma. I en passage i Ariel Helds bok leker en yngre kvinna och en äldre man ett sexuellt rollspel om ett övergrepp. Det finns också en scen med en katt som slickar en kvinna till orgasm. Edenborg raljerar om hur vi ser de gulliga katterna men säger bullshit, de är rovdjur. Fantasier i en bok, gränslösa obsceniteter och vuxna personers samtyckande lekar. Edenborg formulerar det klockrent genom att säga att litteraturen tillåter läsaren att gå in i subjektet och uppleva dennes begär.
Båda författarna har erfarenhet av att skriva erotik och beskriver också hur de kan bli kåta på sina egna texter. Ariel Held menar att en alltid måste skriva klart första utkastet innan hon får onanera. Edenborg lägger till att just denna bok har ett perfekt format då den kan hållas av vänsterhanden så en har högerhanden fri. Något för högerhandens vänner.
Säg inte det här till någon jämförs med Våtmarker och det är en bra jämförelse. Problemet är att kvinnor sällan skriver så smutsiga texter. Ariel Held säger något mycket klokt ”även kvinnor skriver sexistiska texter”och det är så otroligt tydligt i erotikens värld.
Att sedan få käka sushi och prata sex, erotik och tentakelporr med författaren själv på Göteborgs central var härligt!
Ariel Held är författare till den erotiska romanen Säg inte det här till någon (2014). Hon är också alter ego till den svenska författaren Lina Arvidsson, som tidigare skrivit ungdomsboken
Det borde finnas regler. Min första tanke när jag hörde talas om boken Säg inte det här till någon var en trött gäspning – inte en till bok på temat ung kvinna och äldre dominant man. Den stereotypen har de senaste årens utgivning av erotiska romaner formligen kryllat av. Nu blev det dock så att mina låga förväntningar kom på skam. Romanen är både erotisk och nydanande inom genren.
Säg inte det här till någon handlar om den 34-åriga skådespelaren Elise som lever i en relation med sin deprimerade sambo Jacob. Depressioner och medicinering påverkar ofta sexualiteten negativt och Elise är frustrerad samtidigt som hennes åtrå växer sig starkare.
Ofta tar hon sin tillflykt i sexuella fantasier. De befolkas bland annat av en man med mytiska drag. Han bär en mask av svart läder med utstansade hål och hans ögon liknas vid svarta kratrar av ondska. Under tyget som täcker hans kropp finns en enorm, krävande, snirklande och levande tentakel med sugproppar som tar sin väg runt och in i Elises kropp. En annan gång handlar det om hur ett av husdjuren slickar henne till orgasm.
På en fest möter hon Armand. Han sticker ut från mängden och de bestämmer träff. De återser varandra på ett café. Där visar han en bild på en kvinna klädd som en liten flicka med tofsar i håret, kort klänning, vita bomullstrosor och knästrumpor. Han ger order om att Elise skall klä sig som en sjuårig flicka vid nästa möte. De inleder en relation där hon spelar en ett flickebarn och Armand hennes far. Rolleken där han tar makten och hon måste göra som han säger gör bägge kåta och allt sker i samtycke.
När jag som sexolog är ute och föreläser lyfter jag ofta fram sexuella fantasier som en mycket positiv del av våra liv. Fantasier inrymmer en persons mest passionerade sexuella önskningar och lustar. Våra sexuella fantasier har lika stor kapacitet att framkalla sexuell lust som ett fysiskt sexuellt möte genom att aktivera lustcentra i hjärnan. Att oftare ägna sig åt sexuella fantasier kan vara ett sätt att bejaka och öka sin egen sexlust. I sexuella fantasier är allt tillåtet. Här behöver man till skillnad från i verkligheten inte censurera eller lägga band på sig. I fantasierna kan man ge sig hän även åt de mest våldsamma fantasierna så länge de inte förverkligas. Romanen tvingar mig till konfrontation med dessa, mina egna uppfattningar när jag ibland provoceras av pedofililekarna och sex med djur samtidigt som jag upplever att min egen fitta börjar leva sitt eget liv.
Jag fascineras dessutom av hur Ariel Held lyfter fram en tämligen ny form av erotik i svensk kontext; den så kallade tentakelerotiken. En genre som vanligast återfinns inom japansk hentai-film.
Genom romanen arbetar Ariel Held med frågan om erotiska fantasier i dröm och verklighet. Min inledande fråga om varför så många tänder på manlig dominans och kvinnlig underkastelse behandlas och ett antal hypoteser finns i historien. Det mest fascinerande är dock huvudpersonen Elises egen sexuella utvecklingshistoria.
Det var lite tunnsått med sex på årets bokmässa. Visst finns det bara en letar men inte den utsträckning som jag skulle vilja. Kanske är jag en sexboksnymfoman…
Igår lyssnade jag på en fantastisk poetry slam uppläsning i Rum för poesi där flera av dikterna hade just temat sex. Håll ögon och öron öppna för dessa poeter, suveränt bra; Lina Arvidsson, Maria Maunsbach, Lovisa Appelkvist, Albin Baltasar.
Igår var jag även på ett seminarium om ”synen på sexualitet och sjukdomar” med Carol Rifka Brunt ”Låt vargarna komma”, Jenny Jägerfeld ”Här ligger jag och blöder” och Mats Strandberg ”Engelforstrilogin”. Mycket intressant tema. Idag kom till min stora glädje Carol Rifka Brunt till vårt bokbloggsmingel och vi fick hennes bok och en vacker tygpåse. Boken utspelar sig 1987 i New York. Då insjuknar och dör flera unga män i sjukdomen aids. Den fjortonåriga Junes älskade morbror, konstnären Finn dör och först efteråt June vetskap om hans ”speciella vän” Toby. Det är hennes mamma som kallar Toby så, det är också hon som anklagar Toby för att ha dödat Finn och June får absolut inte ha något med honom att göra.
Här signerar Carol Rifka Brunt boken till mig.
Någon att lita på i dessa sammanhang är naturligtvis Vertigo förlag. (Ni tillhör väl Stormtrupperna och stödjer denna kvalitetsutgivning?) Där FYNDADE jag Juliette 1-6 av Markis de Sade i tre stora volymer för enbart 300 kr
Jag är ute och föreläser tämligen ofta. Genom min tjänst på RFSL kuskar jag landet runt men även ibland som frilansare. Det händer lite för ofta att en som föreläsare får en liten gåva. Det är absolut inte nödvändigt då jag oftast inte talar utan någon form av arvode. Ibland får en dock något som gör en hellycklig, detta hände förra veckan i Göteborg. Efter föreläsningen fick jag den nya serieantologin Kvinnor ritar bara serier om mens.
Det är ett trettiotal kvinnliga serietecknare som skapat en seriebok med roliga, sorgliga och ibland lite kladdiga upplevelser av mensen. Serieboken släpptes på Kartago förlag i augusti med serietecknaren Sara Olausson som redaktör. Medverkar gör bland annat Bitte Andersson, Malin Biller, Hanna Gustavsson, Karolina Bång, Lina Neidestam och många många fler.
Tillkomsten av boken kommer ifrån serietecknaren Liv Strömquists som i sitt sommarprogram i radion ägnade ett helt program åt att prata om mens. Hon berättade då om ett möte på en fest i början av hennes karriär med en äldre manlig serietecknare. Hon berättade då att hon också ritade serier varpå han svarade: ”Jag hatar serier av kvinnliga tecknare, kvinnor tecknar bara serier om mens.”
En av mina favoriter från boken är denna bild. Mycket tänkvärd bild på flera sätt.
Det är märkligt att vätskor från fittan fortfarande är så svåra att prata om, det spelar ingen roll om det är lubrikation, slidsekret eller mens. Det tillhör det privat och otalbara. Från barnsben har vi fått veta att det är något som vi behöver dölja och inte bör prata om. Detta vill författarkollektivet göra skillnad på. De vill att menstruerande personer ska sluta skämmas. Det skall bli enklare att prata om pms, mensont och andra relaterade ämnen.
Själv minns jag med sorg min rädsla och ångest över att behöva berätta för min mamma om att jag fått mens i mina gula utsvängda pyjamasbyxor någon gång på 70-talet. På eftermiddagen satt jag på golvet och lekte med mina Barbiedockor medan mamma berättade för en väninna vad som hänt trots att jag förbjudit henne att säga något till någon.
Är så glad för den feministiska mensaktivism som växt fram de senaste åren.
Som fantastiska GermaineGreerskrev redan någon gång på 70-talet;
”Om du tror att du är frigjord så smaka någon gång på ditt mensblod. Om tanken på det får dig att må illa, då har du långt kvar, min vän.”
Att jag är fittaktivist lär knappast ha gått så många förbi men nu har jag anmält mig till en studiecirkel i mens. Ser mycket fram emot det!
Här är det fantastiska upplägget;
Träff 1 Mens i Sverige – hur gjorde man förr?
Vi undersöker hur det svenska samhället sett på mens under 1800- och 1900-talet och hur dessa synsätt påverkar vår egen tids förhållande till mens. Litteratur är bland annat utdrag ur avhandlingen Skammens röda blomma av Denise Malmberg, fil. dr. och lektor i genusvetenskap.
Träff 2 Mens i populärkulturen
Vi diskuterar hur mens behandlas – eller snarare inte behandlas – i film och tv-serier. Vi letar efter mensteman i pop- och rocktexter. Litteratur är boken Flow – the cultural story of menstruation, av Elissa Stein och Susan Kim och Periods in Pop Culture: Menstruation in Film and Television, av Lauren Rosewarne.
Träff 3
Mens i konsten och menskonst
Vad driver de konstnärer som på ett eller annat sätt diskuterar mens, antingen genom riktigt mensblod eller på andra sätt? Vi diskuterar den aktuella menskonstutställningen Period Pieces, gruppen Mensmagi (gör eventuellt ett studiebesök) och de mest kända utländska menskonstnärerna.
Träff 4
Fritt valt tema
Till denna gång väljer gruppen gemensamt ut ett tema. Exempel på sådana kan vara mens och hälsa eller mens och religion.
Så trött och så nöjd med att varit en kugge i det stora maskineriet som dragit runt NACS 2014 i Malmö. Jag har haft fantastiska människor att samarbeta tillsammans med. Det är omöjligt att sammanfatta så många möten med människor som inspirerat, entusiasmerat, utmanat och i några få fall även irriterat mig.
En av höjdpunkterna på lördagen av Don Kulicks föreläsning om de humorlösa lesbiska kvinnorna.
En analys av hur påförandet av humorlöshet används för att avväpna en grupp. Det var en rolig och underhållande föreläsning och Kulick är en fantastisk estradör, och han fick publiken att skratta åt klipp med Margaret Cho och lesbiska serier. Han pekade på hur lesbiska ses ha mindre humor än heterokvinnor. Den lesbiska stereotypen av den butchiga överviktiga kvinnan med håriga ben och armhåla som enbart producerar en misslyckad maskulinitet vilket det går att göra narr av. Kvinnor skall behaga män, kvinnor skrattar också mer när män skämtar än andra kvinnor. Femininitet är roligt men däremot inte maskulinitet. Däremot kan misslyckad maskulinitet vara kul att skämta om. Det handlade mycket om att Gay men have sex and Lesbians have dogs. Detta faktum att lesbiska ständigt avsexualiseras belystes på ett underhållande och viktigt sätt men lite satte jag skrattet i halsen när jag ser mig omkring i lokalen och undrar om de andra har en aning om hur det känns att ständigt få sin sexualitet osynliggjord, inte kunna få svar på frågor om STI-överföring och ses som ett sexuellt objekt för heterosexuella män?
Kulick visade på en rad ”lesbiska sexskämt” som faktiskt hade en politisk betydelse för att ge tillbaka även kvinnor som har sex med kvinnor sin sexualitet.
Det bästa var att senare på kvällen gav jag en komplimang till en av de otroligt tjusiga kvinnorna 65+ som viskade tillbaka att hon kanske skulle fundera på att bli vagitarian. I Just LOVE It!
Merete Mazzarella, en författare som jag älskar att läsa höll också ett Key Note speak om äldre och sexualitet. Jag har haft förmånen att gå tre skrivarkurser i hennes regi och har nog läst det flesta av hennes böcker. I någon av de senare beskriver hon också det hon berättade om på konferensen, sin skilsmässa från den 88-årig mannen när hon blev förälskad igen. Det var ett starkt tal om hur sexualiteten lever genom hela livet och att vi har en tendens att infantilisera äldre personers sexualitet och inte se dem som sexuella subjekt.
De är en musik-humor-duo bestående av Brita Björs och Carl-Erik Carlsson som spelar karaktärerna Brita och Carl-Erik, ett frireligiöst gift par som funnit kärlekens budskap i den svenska folkmusiken, närmare bestämt de traditionella snuskvisorna. Det är de traditionella snuskvisorna, med sin rakt-på-sak-poesi och sin livsbejakande urkraft som blivit makarnas ledstjärna i livet. Brita och Carl-Erik reser land och rike kring för att missionera sitt budskap, sjunga och prata om sex, kroppen, kärlek och Gud. Föreställningen gav upphov till många fina samtal inte minst för oss som har en bakgrund i frikyrkliga och andra kristna sammanhang. Blev nästan lite kränkt över deras ironi över knipövningar och DIY sexleksaker. Det liknade allt för mycket min egen ”seriösa workshop” 😉
Jag fick också inspiration för att gräva mer i den stora erotiska vis-skatt som finns med burleska och erotiska visor. Själv är jag uppvuxen med Folklår-våra allra fulaste visor av Bengt Sändh och Finn Zetterholm, många är sexistiska och på flera sätt förfärliga med våra dagars ögon ändå finns det något sexualhistoriskt intressant i detta.
En av söndagens absoluta höjdpunkter var Eva Elmerstigs presentation av hur genusföreställningar och de sexuella scripten över hur unga heterosexuella kvinnor och män förväntas uppträda i det sexuella mötet.
Spelet som bara har två förlorare och ingen vinnare. De stereotypa bilderna av kvinnlig och manlig sexualitet hindrar båda parter att nå fram till varandra. Detta är ett ämne som engagerar mig mycket och vilket jag ofta föreläser kring. Scripten finns från en samhällelig nivå ända ner till genitalierna som också förväntas vara stor och hård respektive mjuk och passiv.
Även i min studie Alkohol Spelar Roll finns det hos informanterna starka normer om att kvinnor inte får vara sexuellt initiativtagande. Sex är något som bara händer.
Det är mer tillåtet att män, att de kan ligga runt. Men om en kvinna gör det då är det nästan som en synd. Det är fortfarande att ”vad billig du är då!”
Även flera av kvinnorna i fokusgrupperna säger att det i berusat tillstånd går att göra sig mindre ansvarig för sina egna handlingar, och att det då blir lättare att göra det man vill. Blyghet och oro inför att ta första steget till en kontakt minskar.
För någon dag sedan fick jag ett mail från någon som också konstaterar att det finns så mycket normer för heterosex.
Det var just en av de saker som blev så befriande för mig då jag provade lesbisk sex dvs att det blev bara lustdrivet för mig och jag behövde inte varken omedvetet eller medvetet spela den kvinnliga rollen….jag var bara jag liksom. Så befriande och skönt. Nu har jag tagit med mig den erfarenheten in i mitt förhållande med en man och mitt sexliv som ju förändrats till det bättre.
Jag hade kunnat skriva så mycket mer om fler forskare och möten med spännande människor men nu hägrar sängen.
Avslutar med en av helgens roligaste kommentarer. En kvinna som jag inte känner kommer fram till mig och undrar om det är jag som fixat så att det ligger en klubba i varje konferensväska. Jaa, säger jag något förvånad. Då garvar hon stort och säger. Jag förstod det, har varit på en av dina föreläsningar om fittan i fokus. (Där få deltagarna ofta lära sig oral stimulans av klitoris genom att träna på en klubba).
En av de allra härligaste sakerna med sexologiska konferenser är att möta alla underbara människor, idag mötte jag många som jag både beundrar och tycker att bedriver ett otroligt viktigt arbete. Det går inte att nämna alla men specifikt roligt var det att få Jack Lukkerz nya licentiatavhandling. Det blir min kvällslektyr i sängen.
Fotograf: Malin Lindroth
Alla som har möjlighet att lyssna tycker jag absolut skall ta tillfället i akt att lyssna på Jack Lukkerz;
En annan forskare vars vetenskapliga artiklar varit viktiga i mitt arbete som föreläsningar om funkisfrågor är Julia Bahner. Nu fick jag förutom en trevlig pratstund också gratulera henne till posten som kommunalpolitiker i Göteborg för Feministiskt Initiativ.
En annan av dagens höjdpunkter var Esben Esther Pirelli Benestads föreläsning; The pronoun “hir” and other simple words as therapeutic tools. Jag önskar att denna kort föreläsning kunde vara en del av alla utbildning för alla i människovårdande yrken.
Under hennes föreläsning påpekade hon det olämpliga i att kalla hen för ett genusneutralt begrepp och menade att det snarare förstärker det genusbinära tänkandet. Istället hade hon nedanstående förslag;
Vid årsmötet i Svensk förening för sexologi avgick jag som ordförande men blev invald som ledamot i NACS Authorization Committee for Sexological Education and Science (NACSES). Idag var jag med på mitt första möte. Innan hade vi noggrant studerat de olika ländernas ansökan och idag var jag med och diskuterade samt fattades beslut runt de två första auktorisationerna. Ett spännande och roligt arbete.
I Sverige finns fyra olika auktorisationer;
Specialist i sexologiskt hälso- och utbildningsarbete (NACS)
Specialist i sexologisk vetenskap (NACS)
Specialist i sexologisk rådgivning (NACS)
Specialist i klinisk rådgivning (NACS)
Otroligt roligt att också välkomna två av mina vänner till skaran av auktoriserade sexologer och den tredje som Sveriges enda innehavare av tre (!!!) auktorisationer.
GRATTIS!!!
Mats Christiansen, auktoriserad specialist i sexologiskt hälso- och utbildningsarbete
Kalle Norwald, auktoriserad specialist i sexologisk rådgivning
Lennie Hammarstedt; auktoriserad specialist i sexologiskt hälso- och utbildningsarbete, specialist sexologisk rådgivning och specialist i klinisk rådgivning.
Dessutom presenterade jag min poster från RFSL-studien Alkohol spelar roll. Hela rapporten går att läsa här.
Min fantastiska kollega Mathilda Piehl har layoutat postern och Bitte Andersson har gjort bilderna som alltid väcker förtjusning och många har kommenterat dem även idag. Hoppas hon får många nya jobb för jag har marknadsfört henne hårt idag.
Till sist, denna sexologiska konferens har ett normkritiskt perspektiv. Det fanns det föga av i det reklammail som jag fann i min mailbox så här på kvällskvisten.
Är rent ut sagt djävligt trött på bilden av de passiva kvinnorna som ligger ensamma hemma i sängen medan HAN är bortresta på affärsresa. För i helvete, låt henne använda sin dildo när hon är på humör.
Från idag torsdag till söndag är den NACS-konferensen i Malmö (NACS – Nordic Association for Clinical Sexology). Årets tema är My sexuality and that of others – and everything in between. Min dröm om en sexologisk konferens med ett normkritiskt tema har uppfyllts. Nu har en del av konferensen detta tema men också annat innehåll utifrån inskickade abstracts.
Eftersom jag suttit som ordförande för Svensk Förening för Sexologi fram till årsmötet i år har jag varit inblandad och jag kom redan på tisdag kväll och har jobbat många timmar med denna konferens.
Idag hade vi en pre-conference med bästa Renita Sörensdotter, PhD, från Stockholms Universitet. Hon talade utifrån ”Normcritical sexology – a way to open up for the possibilities of sex and gender”.
Till middagen satt jag sedan vid samma bord som en fantastiskt kvinna från Island, Sigríður Dögg Arnardóttir, (Sigga Dögg). Hon är författare, har en bachelors degree in psychology och en Australian masters degree in sexology. Hon skriver varje vecka i Fréttablaðið (en av Islands mest kända tidningar) och i andra tidningar och tidskrifter, sysslar med radioshows och är utbildare. Inte nog med detta, hon har skapat fantastiska fotografiska bilder av både kukar och fittor, medfödda och konstruerade. Hon berättar på sin hemsida att allt började med att hon hade en föreläsning omlabialplastikkirurgi och att det då var väldigt viktigt att kunna visa fotografier av fittor. Naturligtvisgjordehon sammasak med kukar. Hennes erfarenhet (precis som min) är att det är svårt att hitta bilder på nätet som inte kommer från porrens värld. Kukar på bild hade ofta en längdsom var ungefär 10centimeterhögre än den genomsnittligalängden påpenisen. Hennes man var fotograf och hon insåg att de var tvungna att göra jobbet själva. 2014, gjorde de slag i saken och här är deras fantastiska resultat;
Hon har även nyligen släppt en bok (som tyvärr ännu enbart finns på isländska). Hennes mål med boken är att denkommer att minskablygheten över attdiskuteraomkönsorganen, kroppoch kön. Detär hennes förhoppning attvi tillsammanskan minskastigma och ökarespekten försexuellt beteendeoch sexualitet.
Jag och Robert fick en utmaning via Twitter av Charlotte Rudenstam. Hon bloggar också om sex. Nu ställer hon frågan; Kan du ligga utan fysisk beröring? Ibland har vi en tendens att komplicera vad sex är, eller vi har idéer om att sex måste vara på något speciellt sätt för att räknas som sex. Den vanligaste, mest traditionella definitionen är: Sex är penetration. Då blir sex och sexualiteten så litet, nästan lite futtigt och den utesluter så många. Så ställ dig frågan: Vad är sex för dig? Vad är att ligga för dig?
Jag antar utmaningen och svarar på frågan om vad som är sex för mig!
Sex är att vara tre år och älska att sitta och rida på läderfåtöljens stoppade handtag för att det pirrar så gott i snippan. Sex är att leka doktor med ens jämnåriga kompisar och få möjligheten att känna på kompisens snopp som i leken är sjuk. Sex är att borra varandra i rumpan med en rosa leksaksborr. Sex är att leka upptäcktsresande och dinosaurie med sin bästa kompis. Leken som alltid går ut på att dinosaurien måste skjutas och styckas. Styckningen är härligast för då ”skär” kompisen ens kropp i många delar med sin hand som en kniv och den där beröringen gör att hela kroppen pirrar.
Sex är att onanera tillsammans med sin kompis när man är 11 år. Sex är att ha svårt att koncentrera sig på att lösa mattetalen i skolan för att läraren är så otroligt läcker och blicken hela tiden letar sig till dennes vackra kropp. Sex är någon av de där första kyssarna när en känner någon annans tunga leka i sin egen mun. Sex är det där fumliga första samlaget som gör lite ont och är över på två minuter.
Sex är när frun erbjuder att följa med på toa så hon kan stimulera ens klitoris på några få minuter under festen vi gemensamt besöker. Sex är att följa med en främling hem för att möta någon annans heta kropp och få en orgasm utan någon annan bakomliggande önskning än att njuta. Sex är att ge sig hän i en erotisk bok eller porrfilm för att känna lusten väckas i varje fiber av ens kropp. Sex är att bli bunden av rep och njuta av känslan att vara helt utelämnad åt någon annans makt. Sex är att känna sin varma urin stråla ner på någon annans kropp. Sex är när en främling suger av min kuk genom ett glory hole på en videoklubb. Sex är när bröstvårtorna styvnar, klitoris får erektion och en måste avbryta dagens jobb för att gå på toa och onanera, sex är när en främling förtjust uppropar, så sexig du, när du kommer i nya kläder, sex är att via Skype se sin käresta onanera, sex är att erbjuda en gratis avsugning bara för känslan av att känna den sexiga mannens kuk i din mun,
Sex är att springa naken på en äng och känna hur ett grässtrå kittlar i rumpan, sex är att bada naken i en insjö och känna det kalla vattnet omsluta hela fittan och tränga in mellan blygdläpparna, sex är att möta en främlings blick på tunnelbanan och känna hur det går en stöt rakt ner i fittan, sex är att sluta ögonen och ge sig hän åt någon av ens mest härliga sexuella fantasier, sex är att träna på ett gym och känna att vissa övningar tydligt stimulerar klitoris och ger stort välbehag, sex är en kraft som kan vara drivkraften till att skapa ett konstverk, sex är njuta av de andras blickar när jag har sex på en swingersklubb, sex är förväntansfullt hämta paketet på posten som innehåller den nya sexleksaken, sex är att ha samlag fast en inte vill i förhoppnings att bli gravid , sex är att ligga på en yogamatta och träna tantrisk andning, sex är att gå hemma naken enbart iklädd sin strap on och känna sig både kåt och sexig, sex är att få tillåtelse att gå på en erotisk upptäcksfärd över någon annans kropp och kika in i skrymslen och vrån, sex är att bli kåt av att lyssna på en speciell musiker, sex är drivkraften för söka efter någon att leva med, sex är få piska någons rumpa tills den är knallröd.
Sex är att smeka sin partner som en levt med i femtio år och fortfarande känna sig kåt. Sex är att vara 82 år, bli lagd på en tvättbräda och känna hur kroppen vaknar när undersköterskan långsamt och med känsla tvättar hela en kropp med en mjuk svamp. Sex är att var gammal, ha svårt att få erektion men ändå njuta oändligt mycket av att frun smeker och suger på ens penis, sex är att ligga nära nära någon annans nakna kropp, sex är att hitta sin nya livskamrat och sexualpartner på äldreboendet.
Sex är att skriva om sex och bli kåt på av sin egen text.
Det var ett försök att göra en definition av vad sex är, WHO:s definition är inte heller så pjåkig…
De senaste dagarna har jag ägnat majoriteten av min arbetstid för att vara RFSLs talesperson i frågan om vår guide runt säkrare sex för sexköpare som nu är nedtagen för revidering. Det finns formuleringar som vi behöver se över men hivprevention till gruppen personer som köper sexuella tjänster är en del av den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, som antagits av Sveriges riksdag. Detta är också något som har stöd från WHO och UNAIDS.
Tyvärr har både media och sociala medier varit fylld av förenklade och felaktiga uppgifter.
Tänk om polisen och andra som har eller haft synpunkter på RFSLs sätt att formulera sig på en hemsida istället valt att vända sig direkt till oss så hade vi kunnat diskutera frågan och gjort revideringar och därmed sluppit en mediacirkus som i många avseenden inte fört frågan framåt.
I både riksmedia och på sociala medier har frågan om preventionsarbetet kan uppfattats som en uppmaning till brott kommit upp. Detta håller inte juridiskt enligt en åklagare då vårt uppsåt aldrig varit att uppmuntra till sexköp. Information om lagstiftningen på området och att sexköp är förbjudet enligt svensk lag har noggrant redovisats i samband med informationen på hemsidan.
En annan frågeställning som uppkommit är om jag verkligen tycker att brottslingar har rätt till hälsa. Denna fråga är avskyvärd. Svaret är naturligtvis ett rungande JA. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Detta gäller även personer som begått brott. Även om du sitter inne på en Kriminalvårdsanstalt och begått det grövsta av brott så har du rätt till hälso- och sjukvård, något annat vore inte värdigt ett demokratiskt samhälle.
En tämligen vanlig invändning har också varit;
– Ska dom göra en guide för bankrån, bilstöld och mord också?
– Det är lite som att ge information om hur man bryter in sig i hus utan att skada sina egna händer när man bryter upp dörrar och fönster. Det är ju inte bra om människor skadar sina händer, men ingen får ju för sig att prata om hur man skyddar sin kropp från skador vid inbrottssituationer.
Låt mig därför klargöra några saker som det verkar finnas en enorm okunskap runt.
Hiv och sexuellt överförda infektioner, STI, kan få konsekvenser för den enskilde personen och samhället. Infektionerna kan förebyggas genom kunskapsspridning, testning och rådgivning och samt genom att stödja beteendeförändringar när det behövs. Det förebyggande arbetet mot hiv och STI i Sverige ska ske samordnat på olika arenor och i samverkan mellan olika aktörer. Arbetet utgår från proposition 2005/06:60, Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, som antagits av Sveriges riksdag.
En av de aktörer som erhåller bidrag för att arbeta med frågan är RFSL. Ideella organisationer och flera myndigheter är aktörer i det förebyggande och stödjande arbetet. Deras insatser ska sammantaget öka kunskapen om hiv och andra STI samt om konsekvenserna av att ha oskyddat sex. Aktörerna ska även verka för ökad kondomanvändning och tillgänglighet av kondomer samt ge förutsättningar för att främja den sexuella hälsan.
Hela befolkningen omfattas av de förebyggande insatserna mot hiv och STI samt vissa blodsjukdomar. Vissa grupper i samhället är särskilt utsatta för risk eller är särskilt sårbara. Dessa grupper ska prioriteras i det förebyggande arbetet. Preventionsgrupperna är enligt nationella strategin (prop. 05/06:60):
män som har sex med män (MSM)
personer med injektionsmissbruk
personer med utländsk bakgrund
unga och unga vuxna
utlandsresenärer
gravida kvinnor
personer som köper och säljer sex
Behovet som alltså är fastslaget av Sveriges Riksdag är vi satta att förvalta och utföra. Hur detta skall utföras och hur vissa formuleringar skrivna på en sida som riktar sig till målgruppen kan vi däremot alltid diskutera.
Till detta behöver vi också diskutera vad som är en effektiv evidensprövad hivprevention mot gruppen.
Förutom okunskap så är detta även en ideologisk frågan. Insatser riktade mot sexsäljare och sexköpare i Sverige har till skillnad från andra länder inte byggt på harm reduction (skadereducering). I Sverige är syftet ensidigt att hjälpa personer att sluta sitt sexsäljande eftersom det finns ett ställningstagande för en så kallad nolltolerans mot prostitution. Detta syfte är gott när det riktas till personer som vill sluta att sälja eller köpa sexuella tjänster. Problem uppstår vid möte med personer som inte vill sluta sälja eller köpa sexuella tjänster. Internationellt sett är skadereducering det mest förekommande arbetssättet. ”Nolltoleransen”innebär bland annat att hivpreventivt arbete mot gruppen försvåras då exempelvis kondomutdelning eller som i vårt fall en text som direkt riktar sig till målgruppen är en åtgärd som ej är tillämplig i Sverige då detta enligt vissa aktörer inte går att förena med principerna om nolltolerans.
Det är mycket angeläget att problematisera konflikten mellan nolltolerans och harm reduction. Även om Sverige på ett politiskt strukturellt plan fortsätter att inta ett nolltolerans-förhållningssätt bör detta kunna förenas med skadereducerande arbete mot enskilda individer.
(Skadereduktion eller harmreduction är en beteckning på en verksamhet som syftar till att reducera fysiska, psykiska och sociala skadeverkningar även om man finner handlingen som potentiellt orsakar dessa skador problematisk.)
Till slut vill jag påminna om att detta är min privata blogg.
Jag refererar en del intressant fakta från artiklarna men läs dem gärna i sin helhet. En del bibliotek har ingen särskild strategi, men har ändå ett stort intresse för att utveckla bemötandet på biblioteket. 77 bibliotek använder någon form av lista för att rekommendera hbtq-litteratur. Sex bibliotek har gått eller tänker genomgå RFSL:s hbt-certifiering. I en artikel lyfts också det hbt-certifierade biblioteken i Sollentuna fram. Catharina Ek från Sollentuna biblioteken säger i artikeln att om prioriterade grupper ska inkludera måste man ha en maktanalys och se vad som fattas för att tillgängliggöra biblioteket för alla. För att lyckas måste vi studera hur normer reproduceras och rikta blicken mot oss själva för att bryta dem. De är mycket nöjda med samarbetet med RFSL och uppger att utbildningen var flexibel och skräddarsydd för att passa just dem.
Suzann Sexeducator 