Det efterlängtade BDSM-passet började med en bra genomgång av Peer Briken från Tyskland. Han klargjorde att det är vanligt med sexuella icke-normativa intressen och de har inte i sig i samband med psykopatologi eller ångest . Det är inte heller en sexuell störning i relation till DSM-V.
I den nya diagnosmanualen DSM-V görs en skillnad mellan parafilier och parafila störningar.
A paraphilia corresponds to the A criteria, which define an atypical or deviant sexual interest, and would be “ascertained” according to the A criteria. However, to qualify for a diagnosis, the B criteria, which specify clinically significant distress or impairment, or, in the case of paraphilias which involve a victim (exhibitionism, frotteurism, pedophilia, sexual sadism and voyeurism) also include a specification that a person has acted on these sexual urges with a nonconsenting individual, must in addition be fulfilled.
Dessa konstruktioner kan dock aldrig vara fristående från sociala normer. När nya psykiatriska diagnoser etableras är de alltid inbäddade föränderliga sociala processer.
Därefter kom Marijke Vonk och pratade om ”Fifty Shades of Grey” med Mr Greys slips som bakgrund för sin presentation. Hon är något så fantastiskt som Dutch sex-positive psychologist specialised in working with sexual minorities. Besides working as a therapist, she is a writer and lecturer on various topics concerning sexuality.
När jag är ute och föreläser om BDSM för professionella yrkesutövare som i sin verksamhet kan stöta på personer som utövar BDSM brukar jag alltid förklara skillnaden mellan våld och BDSM. Marijke Vonk hade en bra modell som jag inspirerades av och översatte.
-
- BDSM
-
- VÅLD
För er som kan våld i nära relationer så ser ni att den blå modellen mycket följer det vi brukar kalla för våldsvågen.
Vonk tog också upp icke samtyckande BDSM-utövande vilket jag kommer att återkomma till här i bloggen.
Dr Andreas Wismeijer pratade om psykosexuella karaktäristika hos BDSM utövare.
Vidare har BDSM-utövare i relation till den allmänna populationen större psykisk inre styrka, större självständighet och mer gynnsamma psykologiska egenskaper.
Hans resultat visar att BDSM-utövare inte är mer oroliga än befolkningen i allmänhet, tvärtom var de mer utåtriktade, öppna för nya upplevelser och mer samvetsgranna, de var också mindre neurotiska. Människor i BDSM-världen rapporterade högre nivåer av välbefinnande under de senaste två veckorna än människor utanför den.
Av de BDSM-utövare som undersökts, rapporterade 33 procent av männen att de var undergiven, 48 procent var dominanta och 18 procent switch. Cirka 75 procent av de kvinnliga BDSM respondenterna var undergivna, 8 procent dominanta och 16 procent switch. Dessa roller länkade till psykisk hälsa, så att dominanta tenderade ligga högst, undergivna lägst och switch i mitten. Men de undergivna var aldrig på lägre nivåer än vaniljdeltagarna avseende psykisk hälsa. De som fyllde i studien visste inte att denna undersökte BDSM-utövare. Vi hade inte några fynd som tyder på att människor som utövar BDSM har en skadad psykologisk profil eller har någon form av psykopatologi eller personlighetsstörning”, sade han.Wismeijer är inte riktigt säker på varför BDSM utövare kan vara psykiskt friskare än allmänheten. De tenderar att vara mer medvetna om sina sexuella behov och önskemål än vanilj–människor,sade vilket kan översättastill mindre frustration i sängen och i relationer. Med det sagt så är han verkligen tveksam över om BDSM verkligen bör placeras inom DSM-5.
Sedan kom Lotta Carlström från Malmö Högskola och berättade om sin kvalitativa forskning runt makt, kön, kropp, normer och sexuella praktiker och uttryckssätt. Hon håller på med en avhandling om BDSM (bondage/disciplin, dominans/submission (underkastelse) och sadomasochism). En fantastisk föreläsning som gav kropp åt de tidigare delvis kvantitativt inriktade presentationerna.
Suzann Sexeducator 
Reblogga detta på Mitt dagliga svammel.
Tyvärr måste många av de siffrorna du visar måste ifrågasättas. Eftersom de studier de kommer från helt enkelt inte varit särskilt lyckade. Den om att BDSM-utövare skulle vissa större styrka, vara mindre neurotiska, etc, har stora brister. Den har inte använts med normalpopulationen som kontrollgrupp utan mot ett webforum för folk som anonymt kan berätta hemligheter för varandra. Wismeijers studie går helt enkelt inte att använda för att dra slutsatser om BDSM-utövare mot resten av befolkningen, den är för uselt gjord för detta.
Den här studien kan också vara intressant.
Klicka för att komma åt Connolly%20(2006).pdf
Den visar att dominanta visar en högre grad av narcissism jämfört med resten av befolkningen. Det kan förklara varför dominanta vid självdeklaration av sitt mående uppvisar bättre resultat än undergivna. Men förklaringen bygger då snarare på hur mer måna de är om sin självbild. Som vanligt är verkligheten mer komplicerad än siffrorna.
Jag personligen, som lever i BDSM-kulturen, håller mig väldigt skeptisk till just statistikuppgifterna. För verkligheten är mer komplicerad. Ja, män deklarerar sig som mer dominanta än kvinnor. Men samtidigt finns det dominanta män som skickar brev och säger sig vilja bli dominerade. Men i tysthet, inte öppet. I presentationer är de inte switchar utan fortfarande dominanta.
Tyvärr finns det få bra studier om BDSM-utövare. Man blir lite bränd på det där.