Sexleksaker i bok och på museum.

Såhär de sista skälvande timmarna av International Masturbation Month passar jag på att  skriva om sexleksaker i en nyinförskaffad bok och ett museibesök. 

Jag älskar sexleksaker och hade som en bisyssla att åka runt i den uppländska landsbygden och predika sexleksakernas lov i slutet av 90-talet/i början av 2000-talet. Jag såg det som ett sätt att lära mig att prata sex och det gick bra. Tyvärr var jag mer missionär än försäljare och lärde kvinnorna mer om att ta ansvar för sin egen orgasm, lära sig mer om sin fitta och även en del om att ställa krav på att deras oftast manliga sexpartners skulle erbjuda mer stimulans än bara samlag. Den sexuella nöden bland heterokvinnor i 40-60 års åldern var enorm och den absolut vanligast sålda sexleksaken var en kukring som skulle ge samtidig stimulans till henne vid samlag.

För någon vecka sedan hittade jag The big book of Sex Toys på halva priset i  någon liten obskyr bokhandel i Göteborg. Den är skriven av den alltid så inspirerande Tristan Taormino som jag haft förmånen att träffa ett par gånger. Trots att boken är utgiven 2009 så har den fortfarande mycket stor aktualitet och är enligt min bedömning den bästa boken i ämnet som finns just nu. Den har 23 olika kapitel som omfattar i stort sett allt som man behöver veta. Den börjar pedagogiskt och bra med sexualanatomi och vad en bör tänka på vad gäller inköp av sexleksaker. Därefter information om olika material. En viktig information när det produceras många billiga sexleksaker med giftiga material. 

Sedan presenteras olika modeller av sexleksaker där många olika produktvarianter och områden nämns. Varje sort får ett eget kapitel och det går att hitta avsnitt om bärbara vibratorer, klitorisvibratorer, kukringar, sleeves för kukar, vibratorer för penetration, anala leksaker, strap-ons, bondage, kinky leksaker och mycket annat.

Det är en vacker bok med många bilder, dock har den en särdeles amerikansk design. Det går inte att se skymten av ett könsorganen. Många bilder är med trosor eller så döljs både vulva och penis nogsamt. Knappt något enda hårstrå finns och det är väldigt många heterosexuella normkroppar. 

Det är spännande med sexleksaker för varje tid har sina ideal. Det går att hitta gamla annonser för vibratorer i veckotidningar och postorderkataloger under 1900-talets första decennium. Försäljningsargumenten var långt in på 1900-talet att den var bra mot huvudvärk, rynkor, spänningar och gav ett bättre allmäntillstånd. När de senare dyker upp i porren så försvinner annonserna snabbt. Fram till 1990-talet var det främst porrbutiker som sålde sexleksaker och de låg inte sällan i samband med videoklubbar i små källarlokaler. På 1990-talet slog sedan sexleksakerna igenom och borta var porr och snusk och fram kom istället lust och njutning i fokus. 1999 använder tjejerna i Sex and the City en Pearl and Rabbit vilket därefter också blir en storsäljare. Den fanns i mitt sortiment och jag sålde en hel del sådana då. Även jag köpte en men gav snart bort den då det snurrade och rörde sig överallt så överstimulerad var bara förordet. 2008  utbildade RFSU Apotekspersonal som då började sälja sexleksaker. Idag är det nya tekniska innovationer och design är viktigare än någonsin.

När jag för ungefär en månad sedan var till Prag så gjorde jag ett besök på Sex Machines Museum.

Ett spännande museum med en hel del gamla rariteter. Nedanstående var en av mina favoriter. Innan elektricitet fanns tillgänglig för alla fick man vackert veva själv. Påminner starkt om mormors gamla handvisp.

Vibratorer av olika slag.

Olika former av dildos har funnits i tusentals år och har funnit i olika utgrävningar. De har funnits i olika material som sten, ben, trä och lera. Senare har de kommit i alla möjliga upptänkliga material. Det fanns många exempel på både uppfinningsrikedom och innovativt tänkande på det museet.

 

Coregasm – träningsutlöst orgasm

Coregasm Workout kan förbättra ditt sexliv och hjälpa dig att njuta mer av träning. Eftersom jag är en av de där lyckligt lottade som relativt enkelt kan få en coregasm har jag alltid haft ett intresse i frågan och ofta lärt ut olika träningsmetoder i samband med fittföreläsningar.

I baren efter ett fantastiskt lajv igår mötte jag ett gäng spännande personer som jag talade Coregasm med. De inspirerade till denna text.

Redan 2011 skrev jag om Coregasm här i bloggen. 2012 hittade jag en forskningsartikel på fenomenet, Exercise-induced orgasm and pleasure among women av Debby Herbenick & J. Dennis Fortenberry.

Jag tycker att det är trist att vi inte pratar mer om detta. Dels så behövs kunskapen om våra kroppar spridas och så är det tämligen vanligt när man pratar med kvinnor som tränar att de upplevt detta. Tyvärr pratar inte kvinnor om orgasmer och olika former av onani i den utsträckning som ibland skulle behövas.

Nu har det kommit ut en bok i ämnet. Det är en av personerna bakom nämnda forskningsartikel, Debby Herbenick, Associate Professor and Director, the Center for Sexual Health Promotion; Research Fellow & Sexual Health Educator, KINSEY INSTITUTE som skrivit boken The Coregasm Workout: The Revolutionary Method for Better Sex Through Exercise.

Det är en bra bok som förklarar fenomenet Coregasm, ger tydliga träningstips med fina färgbilder och i slutet finns också en appendix där en själv kan fylla i sin träning och framgångar på området.

Coregasm är inget hokus pokus utan är ett resultat av en kombination av ökad blodgenomströmning, sammandragningar i bäckenbotten, träning av magmusklerna och en ökad hjärtfrekvens. Studien som jag skriver om i början av blogginlägget visar att omkring 10 procent av alla kvinnor som tränar har upplevt coregasm någon gång. Som sexologer vet vi att styrkan i bäckenbottenmuskulaturen har ett samband med en orgasms  kvalitet och frekvens. En coregasm inträffar oftast under  högintensiv  träning. Du behöver alltså pressa dig lite hårdare och det kan behövas mellan 15 och 30 repetitioner i stället för de vanliga 10.

Min absoluta favorit i sammanhanget är och förblir kaptensstolen. Här är min fina kollega Ulrika som tränar en sådan.

Foto: Frida Zellinger

Det finns fyra C.O.R.E. principer:
Challenge yourself through cardio, reps, and resistance
Order matters: it’s not just the kind of exercises you do, but the order in which you do them
Relax and receive: be open to the experience of coregasm
Engage your lower abs, muscles often strongly linked to coregasm

Det är också spännande att fenomenet faktiskt är beskrivet redan 1953 av forskaren Alfred Kinsey. När jag går till mitt lilla privata bibliotek så hittar jag beskrivningen av detta i Kvinnans sexuella beteende, del 1.

Kinsey och Co skriver utvecklingen av muskel och nervspänning kan vara lika effektiv som någonsin en direkt retning av könsdelarna.

Jag är en coregasm-missionär och har pratat om detta i flera olika medier. Här är några axplock;

RFSUs Sexpodden: Smygorgasmen på gymmet

Metro: Så ger du dig själv en smygorgasm på gymmet

P5 Stockholm: Så får du orgasm på gymmet.

Aftonbladet: Du kan träna upp en orgasm 

Nakenlek

TRIGGERVARNING: Explicit sexuell text med några spoilers.

Författaren Rosanna Wilde har i Nakenlek lämnat sin make och flyttat hem till den excentriska väninnan Gilda. Med hennes hjälp och ivriga bistånd ger hon sig ut på en upptäcktsfärd för att upptäcka sin egen sexualitet. På ett swingersparty träffar hon sin ex-make.

Detta är den andra delen i Katerina Janouch triologi om Rosanna Wilde. Den första delen i serien, Hudhunger skrev jag om här. Nakenlek är den andra boken och sista delen, Kysstäckt, utkommer hösten 2016. Böckerna utgivna på Piratförlaget.

Den här boken har fler explicita sexuella skildringar än den förra. De äger rum i olika varianter av mer eller mindre privata rum. Detta gör att boken fyller sin funktion att faktiskt fukta trosorna några gånger under läsningens gång. Ett tema som genomsyrar texten är frågan om dominans och underkastelse. Här är det primärt männen som älskar att bli dominerade och det visar sig att Gilda jobbar lite extra ibland som domina. Gilda  deklarerar bestämt att hon äger sin egen sexualitet. Ibland är kroppen till salu men aldrig själen. Som hon själv uttrycker det; i själva verket är vi alla föremål för mer eller mindre offentliga transaktioner.

Det finns förutom en del klichéer ändå ett djup där Gilda kostar på sig att diskutera sina krascher, hur det är att vara en kinky kvinna och inte få omgivningens sociala acceptans. När hon sitter naken på en trästol, särar på låren och låter brisen söka sin in mellan blygdläpparna för att lindra den hettande sveda som som kan uppstå efter att man knullat flera på raken, ler jag stort.

Rosanna bär den klassiska drömmen om att ha sex när andra ser på. Hennes längtan överträffar drömmen på det sofistikerade swingerspartyt på en herrgård. Detta blir kanske en av bokens hetaste scener där Janouch skildrar hennes njutning fantastiskt fint.

Jag försökte att skjuta upp de normkritiska glasögonen i pannan innan jag läste boken. Det  lyckades inte helt för jag stör mig på att den ljuva Rosanna bär små silkiga trosor, högklackade skor och kjol. Männen hon ligger med drar i hennes hår och styr hennes mun rätt. Boken är en hyllning till att suga kuk långt ner i halsen. Flera av beskrivningarna handlar om kvinnor som älskar att få den djupt ner i halsen. Lite väl utstuderad manlig sexfantasi, kanske

En av de fantastiska älskarna, hunken Mariano uttrycker sig i klartext; en man vill bli älskad, dyrkad, avnjuten med vördnad både girigt och glupskt. Han vill bli slickad och smakad på som en dyrbarhet. Hon ska tillbe kuken, utforska den och känna av alla dess millimetrar /…/Om kvinnor förstod vilken makt de har över mannen när de har hans kuk i sin mun och hur tacksam hund han blir om hon verkligen älskar det hon gör! Den perfekta munnen är våt och hungrig, sväljer glatt alla hans vätskor, älskar smaken av honom. Denna Mariano säger vidare att män med stora kön utstrålar en pondus som får alla andra djur i flocken att dra sig undan. En osynlig maktfaktor som man så vill, där spelar pengar eller status ingen roll. Jag har lite svårt för denne fantastiska man som framställs som en manlig stereotyp. Han kan inte behärska sig utan sprutar i vad som kändes flera minuter men inte nog med det. Kuken slaknade inte utan fortsatte att stå, lika hård som innan. Efter att hon sugit av honom ställer hon sig villigt på alla fyra för att låta honom penetrera sig bakifrån. Han tycker att det är något snuskigt och förbjudet med hur jungfrulig hennes fitta ser ut. Så har vi man/kvinna dikotomin igen. När Rosanna väl träffar Mariano så blir hon naturligtvis underordnad denna alfahane och vill att han ska dominera henne. Allt sker i ett överenskommet samtycke men lite tröttsamt när hon blir så tänd på att höra att hon är en smutsig hora, ett billigt ludet som bjudit ut sig till alla. Som en kontrast till detta beskrivs hennes fitta i samma scen som en hungrig vildros vars kronblad fläker ut sig helt ogenerat, som en sällsynt snäcka med en insida i olika rosa nyanser.

Detta är verkligen en erotisk berättelse om två kvinnor som tar för sig och utforskar sin egen sexualitet. Långt ifrån ett litterärt mästerverk men om en kan bortse från en del stereotypa beskrivningar så är den okey.

 

 

 

 

Mama Dolly – en bok om att bära en Alien eller Jesus.

---

I vår bokcirkel med det ödmjuka och icke-pretentiösa namnet Stockholmska litteratursällskapet läste vi senast boken Mama Dolly av idéhistorikern och kulturskribenten Patricia Lorenzoni. Boken är utgiven på Nordsteds förlag.

Inledningsvis riktar Lorenzoni kritik mot Freuds androcentriska världsbild och det faktum att vi fortsätter att se den genitala heterosexualiteten som det enda rimliga och önskvärda valet för människor.

Fenomenet Vagina Dentata presenteras genom bland annat den brittiska antropologen James George Frazer som under 1880-talet analyserat ”vildar” (läs män från en annan kultur än honom själv) och deras rädsla för kvinnokroppen. Rädslan hänger tätt samman med att könet blöder ur samma hål som han förväntas föra in sin lem, menar Frazer. Blodet är ett tecken på att hon är besatt av en demon som sitter inuti slidan och hugger henne med en kniv. Denna demon kan också plötsligt hugga till mot vildens manlighet (läs kuk). Varje samlag innebär därför en fasansfull risk.

Denna fascinerande myt om Vagina Dentata finns över nästan hela jorden.

Chicanafeministen Gloria Anzaldúa har tittat på förcolumbianska traditioner som har mycket mer mångfacetterade kvinnobilder än som finns i vår kultur. Hos olmekerna förknippas kvinnlighet med ormens mun, en öppning bevakad av vassa huggtänder. Det var en helig plats och även tillflyktsort där allting fötts och allt sedan skulle återvända till.

Mama Dolly är en bok om barnlängtan och det är en kroppslig bok om vad det innebär att vara en kvinna med förväntan att vara fertil och vilja skaffa barn. Det är en bok om att vara en moder och ha en kropp vilket är kontroversiellt i en tid som präglas av postmodernism. När så många andra texter om moderskap börjar eller slutar i en uppgörelse med den egna mamman så avslutar Lorenzoni istället med en kort förklaring till varför hon skrivit om så många andra mödrar – från Loretta Lynn till Ellen Ripley i Alien – utom sin egen. Hennes analys är att det är döttrarnas förtvivlan över sina mödrar och den kvinnliga arvssynden som väcker kvinnors kvinnohat. ”Där min egen mor finns – bara en kompakt klump av ogenomskinligt” skriver Lorenzonis om sin egen relation till sin mamma.

Moderskapet analyseras även genom bortbytingar, Alien och Medea som lät mörda sina barn. Lorenzoni ställer frågan om varför vi egentligen vill ha barn. Att skaffa barn eller inte är idag för många en reell valmöjlighet. De flest västerländska kvinnor har makten över sin livmoder.  Varför måste alla oavsett om en är heterosexuell homosexuell, cisperson eller trans, lever i en relation eller är ensamstående skaffa barn?  Vad fyller detta för funktion?

 

 

Det är en spännande bok som är svår att definiera. Det närmaste jag kommer att kunna kalla den är essä. I ett medryckande språk kastar vi oss mellan författarens helt personliga erfarenheter, religion och kulturhistoriska referenser, politik och forskning. Akademikern i mig blir mäkta frustrerad emellanåt och samtidigt avundas jag sättet att skriva med forskning och vetenskap bara som en klangbotten som används i djupt personliga reflektioner och analyser.

 

 

Blue Waffle – en myt

I RFSUs frågelåda kom en fråga från en lärare som hade undervisning om pubertet, mens och sex för åk 6. En elev ställde då frågan om könssjukdomen ”blue waffle”. Läraren hade aldrig hört ordet men eleverna trodde sig veta att det var en könssjukdom som bara tjejer kunde få. Efter en sökning på nätet såg hen att det var en könssjukdom men även att det var påhittat och vände sig till RFSU för att få råd.

Jag googlade på begreppet Blue Waffle och såg att det finns massor av webbsidor om fenomenet men få från betrodda hälso- och sjukvårdssajter. De flesta som behandlar sjukdomen blue waffle är enkla webbsidor, bloggar eller andra hemsidor. Ordet waffle (våffla) är slang för vagina och begreppet blue waffle således namnet på en (påhittad) könssjukdom. Det finns många  vulvabilder med blåtonade slemhinnor vilka med största sannolikhet är bildbehandlade i efterhand. Några bilder kan förvisso handla om blåmärken. Tydligen är det lite av en grej att uppmana människor att bildgoogla dessa bilder då vissa av dem också föreställer stora utbrott av autentiska könssjukdomar. Vissa sajter kopplar därför gärna dessa till sig.

Informationen om sjukdomen handlar nästan alltid om att det är kvinnor som drabbats. Detta sker oftast på grund av att de är smutsiga, inte sköter sin intimhygien eller använder skitiga sexleksaker. Vissa sajter påstår dessutom att det bara är kvinnor eller personer med fitta som kan få blue waffle. Hur det nu skulle gå till förstår jag inte riktigt. Min analys är att detta är ett uttryck för fitthatet som ligger så djupt rotad i vår kultur. Den smutsiga och illaluktande fittan dyker upp i ny gestaltning.

Många som inte vet om att slidan rengör sig helt själv kommer att drabbas av obalans och besvär genom överdrivet och olämpligt tvättande. Tvål är överhuvudtaget inte att rekommendera i slidan.

Bilder av sjukdomen dök först upp på internet runt år 2010.