Arkiv för kategori ‘Barn och ungdomsböcker’

Snipp och snopp är två sköna typer som nu återkommer i sin tredje bok. Deras förälder heter Tony Cronstam och han är nog mest känd för serien om Elvis.

snippsnopp3_400-500x500

Snipp fyller år och gör fina inbjudningskort och istället för att skicka dem så tar Snipp med sig Snopp och går ut för att dela ut dessa. De besöker en rad olika familjer som ser ut på många olika vis. Hos den första (heterosexuella) familjen är inget är märkligt men…

skarmavbild-2017-01-22-kl-20-33-42

Hos alla de andra familjerna är något knasigt eller konstigt, på en vägg hänger en klocka upp och ner och hos en annan har hunden en tröja på sig. Det är troligtvis en pik till vuxna som kanske tycker att det är märkligt att en Snippima bor hos sina pappor där en har snippa och en har snopp eller att Snippott har två pappor, en mamma och sex syskon. Barn har sällan samma fördomar.

Bokens upplägg kan nog glädja många barn som efter några genomläsningar kan lära sig att känna igen vad som är fel hos de olika familjerna. Handlingen går ut på att förbereda till fest vilket är ett tacksamt tema.

En annan skön sak är att det inledningsvis nämns att det går att få bebis genom att sätta ihop en snippa och en snopp samt att det kan kännas skönt att ta på dem men sedan lämnar vi sexualiteter därhän och fokuserar på en underbar story med fantastiskt illustrerade figurer.
skarmavbild-2017-01-22-kl-20-34-19

Denna bok är ännu en fantastisk bok i raden av normkritiska böcker för barn. Utgiven 2016 på Idus förlag. Jag kommer att köpa några ex och ge bort till barn i min närhet.

skarmavbild-2017-01-22-kl-20-34-08

Snopparna och snipporna på alla bilder uppvisar en fantastisk mångfald inte bara gällande familjernas sammansättning utan också avseende könsidentitet, ålder, färg, form, utseende, funktionsförmåga och storlek.

skarmavbild-2017-01-22-kl-20-35-45

Ella och Charlie är bästa vänner, det skulle alltid vara de två. Charlie är Ellas ett år äldre nästanbrorsa och boken börjar med deras roadtrip till Köpenhamn.
De pratar om allt och hänger ofta. Sedan träffar Charlie en tjej och blir uppöver öronen kär  och det blir först lite jobbigt för Ella men hon blir sedan ihop med en annan kille vilket aldrig blir speciellt bra. Efter detta blir hon kär i någon annan som verkligen hotar henne och Charlies långa nära relation…

ingen-normal-star-i-regnet-och-sjunger

Ingen normal står i regnet och sjunger är en feel-good bok för unga, skriven av författaren Sara Ohlsson och utgiven på gilla böcker (en del av barn- och ungdomsboksförlaget Lilla Piratförlaget).

sara-ohlsson_foto-annika-goldhammer

Ella har en skön feministisk medvetenhet, bor med sin pappa och blir ofta förbannad på sina jämnåriga klasskamrater som omedvetet häver ur sig misogyna uttalanden och är allmänt nedvärderande mot tjejer nu och då. Ella och Niki samt några till är inspirerande tjejer som i sin vardag visar på motstånd och utmanar strukturella problem.

Ella tar ofta till sprit och supande som ett botemedel för de flesta känslor som gör ont. Här saknar jag den djupare analysen och samhällsmedvetenheten som finns i resten av boken. Det är ofta Ella blir redlöst berusad och somnar på olika ställen eller måste bäras hem. Detta framställs som helt naturligt och blir aldrig något problem och inte ens hennes pappa verkar bekymra sig speciellt mycket. Lite trist att alkoholnormen får passera helt oproblematiserat när boken annars är så befriande normkritisk.

En av de saker som jag uppskattar allra mest med boken är att den är så befriande ohämmad vad gäller tjejer som har sex. Ella hånglar och ligger med flera utan att det blir ett problem. Hon kan nojja över att det var fel kille, fel situation eller att hon kanske inte ens ville ligga men borta är detta ständiga problematiserande över kvinnors (tjejers) sexuella uttryck. Sara Ohlsson beskriver också ett sextillfälle på ett fantastiskt sätt;

Han trär på kondomen och trycker ut glidmedel i handen, han känner inte ens efter om jag är våt först utan tar bara sin kletiga hand och pressar mot mig, han trycker in sin kuk och ligger ovanpå mig, stöter mekaniskt fram och tillbaka, han mm:ar konstant som om det vore en jäkla chokladreklam men jag känner absolut ingenting. så jag vänder honom på rygg, jag rider honom och trycker mig nedåt, gnider mig mot honom. Kommer på någon minut. Efteråt lägger jag mig på sidan och låtsas somna. Orkar inte bry mig om han inte kom.

Först det knapplösa knullet som det flesta som legat med män kan känna igen sig i och sedan tar hon över kommandot på ett fantastiskt sätt och ser till at hon får den njutning hon behöver. Eftersom han inte tar några hänsyn till henne, varför skulle hon tänka på honom?

Ella ligger också utan skydd och måste gå och lägga hundrafemtio spänna på en läskig hormonboost i form av dagen efter-piller. Hon önskade att apotekstanten skulle vara barsk och läxa upp henne men det händer inte. Hon känner skam för att ha gjort någonting bara för att hon var kåt. Samma skam återkommer när hon tänker på nallen från barndomen som hette Majken. Nallen Majken hade två egenskaper, dels var den mjuk och skön att krama och dels var plastnosen magiskt skön att gnugga mot snippan. Detta gjorde att Majken fick en liten uppnäsa. Ella skrev till kropp och knopp i KP och frågade runt detta men fick aldrig något svar vilket hon tolkade som att hon var för äcklig för att kunna ha i tidningen. Så otroligt mänskligt och fint skildrat.

När tjejer som har sex med tjejer beskrivs är det både långt ifrån de tragiska skildringarna från Ensamhetens Brunn men inte heller romantiska omskrivningar utan här blir Ella kåt, längtar att klä av, kyssa, smeka och knulla en annan tjej. När hennes dröm går i uppfyllelse händer detta;

Jag hittar henne i vardagsrummet, hon står ensam med en öl. Jag tar den ur hennes hand och leder henne tillbaka till våningssängen. Viskar att hon är sexig och pressar mitt lår mot hennes skrev. Hon stönar och fingrar med handen under min kjol, drar ner strumpbyxorna och trosorna i ett tag. Smeker mig med ena handen till jag kommer.

En fantastiskt fin ungdomsbok som jag vill ge till alla tonåringar jag känner!

Lynx är en femtonårig fittbärare som definierar sig som vaginosexuelll, lithstraight, cassgensder och som har skrivit en bok om Fundersamma Siri. Boken är utgiven på S.T.O.P.Bok. En Siri är en person som finns inom oss alla och som funderar och vill veta mer. Boken har uppkommit utifrån behovet av att hitta sin identitet och Lynx gjorde viss research på området och på den vägen är det.

Fundersamma Siri beskrivs som en tänk-om-baserad faktabok som beskriver och förklarar könsidentiteter och läggningar med hjälp av berättelser utifrån Siri.

utxvmfr8iftrrisxhhiu

Vad är könsidentitet? Vad är sexuell läggning? Vilka olika varianter på dessa finns? De frågorna försöker Lynx besvara genom sin uppslagsbok över olika könsidentitet och sexuella läggningar.

För att förstå Lynx bok måste en utgå ifrån att könsidentitet och sexuell läggning är två icke stabila och föränderliga kategorier. Här är nämligen utgångspunkten att sexuell läggning och könsidentitet alltid handlar om en persons självidentifierade kön och läggning. Kön förstås alltså som något som görs och skapas. Det är med andra ord personens egna subjektiva upplevelse av att tillhöra ett genus eller en sexuell läggning, med andra ord är kön inte baserat på biologisk fakta. Lynx beskriver många olika gender eller genus som den svenska översättningen brukar vara. Här finns agenter, agenderflux, abimegender, adamasgender, astralgender och många många fler. Vad gäller sexuell läggning så är det långt mer än bara hetero, homo eller bi och här finns ficto, cass eller cetero- emotionell/romantisk eller sexuell och många andra.

Uppfattningen om vad som är och utmärker män och kvinnor har förändrats över tid, är olika i skilda delar av världen och beroende av den omgivande kontexten. I vårt samhälle börjar uppfattningen om kön som något socialt konstruerat växa fram även om samhället forfarande präglas av en heteronormativ könsdikotomi, dvs vi ser kön som två uteslutande kategorier som ska begära varandra. Samhället ”straffar” fortfarande personer som bryter mot tvåkönsnormen för att ”de gör sitt kön fel”. Bland unga finns det ett ökat motstånd och det är vanligare att höra att en ung person definierar sig som är exempelvis genderfluid.

astralgender_by_pride_flags-d96sbvfPrideflaggan för astralgender*

Astralgender förklaras i Lynx bok som ett gender som är sammanhängande med rymden på något sätt.

Läggningar delas in i attraktionsnivå och grundläggningar. Könsidentitet delas in i olika fyra delar, pronomen, grundgender, beskrivande gender och könsuttryck.

Transaktivisten Maria Ramnehill skriver i ett inlägg på Feministiskt Perspektiv, men könsidentitet behöver inte vara det essentialiserande begrepp det ofta är i dag – könsidentiteten är inte stabil ens när den upplevs så. Och det är meningslöst att tala om könsidentitet som något annat än individuell. Eftersom könsidentiteten är individuell och unik för varje person är den också ointressant som något att grunda sin analys på. 

Lynx bok är en liten uppslagsbok på många olika genus och sexuella läggningar. Kön kräver upprepningar för att uppfattas som stabila över tid. Många av de genus och sexuella läggningar som beskrivs är nog enbart känt för ett fåtal varför de ännu inte kan uppfattas som etablerade kategorier. Många frågor väcks när jag läser boken. Vanligtvis är jag en stark försvarare av identitetspolitiska projekt men i bakhuvudet finns några ord från Kenan Malik i SvD; Det som är annorlunda nu är inte att vi har konflikter kring värderingar eller ideal. Det är sättet på vilket dessa konflikter kommer till uttryck. /…/Folk sitter i sina separata identitetssilos och skriker åt varandra. Är det nödvändigt med alla dessa nya kategoriseringar? Är detta ett tecken på en hyperindividualistisk kultur där kön och sexuell läggning också måste vara ett helt privat projekt där vi alla skall hitta vår specifika kategori?  Eller är det bara ett sunt uttryck för könsidentiteter som något individuellt definierat?

Var hon upphetsad i Edit? Vem förstår denna mening? Ja, många som har läst och minns KRAM-boken. PetterNiklas finns nog fortfarande kvar i människors medvetande men hur många minns Edit?

Veckan innan jul var jag tokförkyld och hade feber. Den mesta tiden låg jag nedbäddad i sängen respektive soffan och sov/tittade på film. Då hann jag se två säsonger av den norska serien, SKAM. Nästan alla som sett den verkligen ÄLSKAR den, så också jag med några undantag. Min hobbypsykologiska analys av den stora kärleken till programmet är återupplevandet av den första förälskelsen som var så dramatisk, både euforiskt spännande och avgrundsdjupt deprimerad, för att inte tala om de första sexuella kontakterna. Jag minns otroligt många detaljer från mina första sexuella möten medan jag senare inte ens minns alla som jag haft sex med. SKAM födde en längtan efter tonårens starka känslor och upplevelser och jag letade fram boken KRAM ur bokhyllan. Jag älskade Hans-Eric Hellbergs böcker Kram, Puss, Love Love Love och Älskar, Älskar inte som tonåring. Så mycket att när jag fyllde 13 år så köpte jag boken Kram på Mora Bokhandel för tioöringar som jag fått av mina vänner i födelsedagspresent. Då hade jag redan läst boken flera gånger  genom att låna den på biblo men jag vill också äga ett ex. Boken finns fortfarande kvar i min bokhylla. Jag har köpt, slängt och givit bort många böcker men den har jag aldrig förmått mig att göra mig av med.

Jag slår upp boken och ser hur jag plitat mitt namn i början och hur Hellberg inleder med att boken är vuxenförbjuden. Han konstaterar att vuxna förbjuder alldeles för mycket så det är inte mer än rätt att någonting blir förbjudet för dem också. Han är klok, vi behöver nog fler vuxenförbjudna sexuella skildringar för barn och unga även i vår tid när vuxna skall vara med och övervaka precis allt.

KRAM handlar om när unga Jonnie och hans mamma flyttar in och bildar ett kollektiv med familjen mamma, pappa och döttrarna Katarina som är jämnårig med Jonnie och Ing-Christine vars bröst får en betydelse redan i bokens inledning.

Hon uppfattade hans blick.

– Jag har ingen behå om du vill veta. Jag är en fri kvinna som gör som jag vill. Hur gammal är du, tolv, tretton? Du har väl inte börjat tänka på tjejer än. Killar är ju så mycket långsammare än tjejer när det gäller den saken.

Jag kan se, även i min egen tummade bok att jag nog återvänt lite oftare till kapitel 14 som är en slags pornografisk drömscen. Här ror Jonnie ut till en holme där han vid ett nakenbad övermannas av tre tonårstjejer, den runda, den långa och den rödhåriga som binder honom vid en al och på olika vis stimulerar honom till utlösning.

– Har du aldrig sett en flicka naken förut?

Han skakade på huvudet.

– Du får gärna titta på mej.

Hennes springa syntes mycket tydligt. Hon såg så mjuk ut… Hon var slät överallt, inget hår i armhålorna, fint dun på armar och nacke, fräknar på näsryggen, ljusblå ögon och nästan inga ögonbryn. Och små runda bröst med upprättstående bröstvårtor…

– Kyss den, viskade hon och vände sitt vänstra bröst mot honom.

Han tog bröstvårtan i munnen. Det var märkligt. Inte sen han var baby… Men det här var annorlunda. Det kändes som att ha en liten pitt i munnen, en tjejpitt. Omöjligt! Men oh så ljuvligt…

Hon suckade.

– Jag ska tala om en hemlighet för dej. Jag har aldrig sett en pojke naken heller. Jag blir alldeles varm och våt när jag ser på dej. Den är mycket större än jag trodde den kunde bli på en så ung kille. Rör vid mej.

Han sträckte ut en en darrande hand och strök med fingrarna över håret. Det var mjukt som silke. Han la handen över springan. Den var fuktig.

Och han var lycklig.

– Kom! sa hon plötsligt. Nu badar vi!

Jag minns den runda, den långa och den rödhåriga som om jag hade läst texten i går. Jag minns att jag fascinerades av orden korts och solsnibb och blev nästan lite besviken över att det stod shorts i den nya upplagan. Det är märkligt men ordet topmassage blev för trettonåriga Suzann ett begrepp som alltid kom att förknippas med den runda, den långa och den rödhårig och Jonnie Paris. Jonnie tänker att det var underbart. Alltihop var förbjudet och oanständigt och härligt. Han rös inuti av vällust och det var vi var nog många med honom som gjorde.

kram

Bakgrunden och tillkomsten av boken KRAM går att läsa i boken Hellbergs KRAM. När den sexuella revolutionen nådde barnboken.

9789178448388_200x_hellbergs-kram-nar-den-sexuella-revolutionen-nadde-barnboken_haftad.jpg

I denna framgår att boken KRAM egentligen var en beställning från den danske bokförläggaren Ib Permin som skickade ett brev till förlagsredaktören och vännen Stig Ericson på Bonniers, 1971. Han ber honom att kontakta Hans Eric Hellberg om en idé gällande mer vågad bok om tidig sexualitet – porno for børn. Han konstaterar att detta varit ett tabuiserat ämne i barnböcker men att det finns ett stort behov av böcker som tar upp angelägna ämnen som onani och sexuellt utforskande. Hellberg tar på sig uppdraget och sätter igång att skriva boken som blir KRAM.

Genom Elgenstiernas bok förstår vi att Hellberg plockat inspiration från människor och fenomen i sin närhet. Kalle Sleven, fängelsekunden som är på rymmen är tecknad efter en bedragare Inge Ihsgren och Jonnies pappa är död precis som Hellbergs egen pappa, vilken dog när han vari 13 år. Böckerna behandlar på 70-talsvis en slags vardagsrealism. Samtidigt fick också Hellberg inspiration från klassiska barnäventyr som Enid Blytons böcker om Vi fem med den stora skillnad att här finns sexualiteten hela tiden närvarande även om det inte alltid är så specifik förrän i kapitel fjorton.  Kram debatterades flitigt på kultursidorna och förvånansvärt många var ändå positiva även om han naturligtvis fick ta emot en hel del kritik.

Aftonbladet publicerade hela kapitel 14 i en  uppbragt artikel med rubriken SEX FÖR BARN och även i tv och radio slog boken igenom stort. Den blev också en stor försäljningsframgång. faximil-kram.jpgKälla: http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article14950606.ab

Hellberg fick också ta emot en ansenlig mängd brev från läsare, något han alltid har uppmuntrat genom att uppge sin hemadress i böckernas förord.

Hans-Eric Hellberg skrev 78 böcker, noveller, filmmanus, radiopjäser, sagor och kåserier. Han  utforskade ofta frågor runt könsroller och jämställdhet i sina böcker och vägrar oftast att reproducera könssterotypa beskrivningar. Snarare var blyga pojkar och djärva handlingskraftiga tjejer ett av Hans-Eric Hellbergs signum vilket vi också kan se i KRAM och även i böckerna om Karl Ludvig som han skrev tillsammans med Elvira Holm. Det var också en serie böcker som lämnade ett outplånligt intryck på mig.

bokforb2boktill2bokensambokkarluboktills

 

 

 

I Puss eller någon av de andra böckerna finns en scen där Jonnie och Katarina byter kläder, och de beskriver hur det förändrar dem. Detta är en scen som jag kan känna igen mig i från dragkingworkshoppar och väcker frågan vad vår identitet egentligen består av?

Författaren Hans-Eric Hellberg var född 1927 i Mjälga, Stora Tuna i Borlänge, dog nyligen, närmare bestämt 10 december 2016 i Borlänge.

Året efter KRAM kom en annan bok med sex som tema ut, även den skriven av en författare från Borlänge, Nils Bergkvist. Boken Avva och Nenne fanns på min mellanstadieskola i de bärbara boklådorna som läraren hämtade från skolbiblan. Det jag främst minns från den boken var att de hade petting i hobbyrummet och väntar på att få ha sex på riktigt.

Jag vågade aldrig läsa Avva och Nenne i skolan utan lånade den från Mora Folkbibliotek där jag var stammis. Den var visserligen spännande men kunde ändå inte mäta sig med KRAM och de andra.

För någon vecka sedan fick jag förmånen att träffa en person som jag har beundrat länge. En pionjär på området barns sexualitet och en av de drivande krafterna för att lansera ordet snippa i Sverige. Jag har nämnt henne i en rad föreläsningar men aldrig fått möjligheten till ett möte IRL. Hon har skrivit en mycket viktigt skrift utgiven av Malmö Stad, som jag varmt kan rekommendera, förhållningssätt till barns sexualitet.
Skärmavbild 2016-09-04 kl. 21.13.16

Alla intervjuade i denna skrift är helt överens om att ett öppet förhållningssätt gör en stor positiv skillnad för barnen. Både för deras tillvaro här och nu samt för deras framtid som vuxna människor. De efterfrågar mer fysiskt utrymme på förskolan, rum där barnen kan dra sig undan till och utforska sin sexualitet i lek.

Som det är nu kan inte förskolepersonalen förhålla sig till barns sexualitet på det sätt de önskar på grund av rädsla för negativa reaktioner från föräldrar och kollegor. Detta beror på  en stor kunskapsbrist gällande barns sexualitet och därtill en stor osäkerhet inför vilket förhållningssätt som är det bästa för barnen. Förskolepersonalen ser en tydlig förändring över tid där barn har fått minskat handlingsutrymme.

Nu är det så att onani och lekar med sexuellt innehåll är en naturlig del av barns sexualitet och ska mötas med respekt. Att få en uppväxt utan skuld och skam kopplat till sexualitet är en rättighet för barn. Likaväl är det är en absolut rättighet att barn aldrig skall förmå eller tvingas delta i någon olaglig eller psykiskt skadlig sexuell aktivitet.

Detta är två absoluta rättigheter. Som sexolog oroar jag mig för barns rätt till sin egen sexualitet inskränks av välmenande vuxna och pedagoger liksom att vuxna och pedagoger blundar eller inte väljer att göra orosanmälan till socialtjänsten vid misstänkta övergrepp.

Som jag tidigare skrivit så finns nu den pedofila blicken inkorporerad i många vuxna. Det uppstår en helt vansinnig koppling mellan vuxnas sexualitet och barns sexualitet som om de vore förenliga. Detta gör att ämnet barns sexualitet blir känslig och kontroversiellt. Jag hittar en artikel  i Sydsvenskan där Carl Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Linköpings universitet säger att han  föredrar det engelska begreppet sexual arousal när han ska beskriva barns upplevelse av sexuell stimulans. Han menar att ord som upphetsning blir för starkt. Barn får fysiologiska reaktioner på stimuli, men förstår inte innebörden av detta på samma sätt som vuxna gör, de har inte samma medvetenhet. Även om barnet redan i tre- till fyraårsåldern blir medvetet om skillnaderna mellan pojkar och flickor, och pojkar exempelvis märker att de får stånd om de smeker penis, har de inte någon sexuell identitet, säger han.
 Anna Kosztovics säger i samma artikel att vi måste minska laddningen kring vissa begrepp och våga använda dem även för att beskriva barnens känslor. Annars riskerar vi att osynliggöra barns egna upplevelser. Alternativt uppfinna nya ord, så att vi får både ett vuxensexspråk och ett barnsexspråk. Nu när små flickor äntligen har ett ord för sitt kön, snippa, är det dags att tänka ut ett ord för barns känslor när de är sexuellt stimulerade, menar hon. Säger man att ett barn är kåt blir det ramaskri. Därför behövs ett nytt ord så att vi kan prata om vad barnen faktiskt känner.
Övergrepp mot barn är en bister verklighet och skall på alla sätt bekämpas och måste hanteras på bästa sätt när de väl har inträffat MEN det gäller att inte slänga ut barnet med badvattnet. Elaine Eksvärd, retorikkonsult och författare till boken ”Medan han lever” på (Forum bokförlag) är en engagerad person i debatten om sexuella övergrepp mot barn. I boken berättar Elaine om hur hennes pappa kontinuerligt förgrep sig på henne under sin uppväxt. Hon berättar om hur hon agerade ut sexuellt men att omgivningen inte noterade detta. Hon berättar om känslor av skuld, skam och osynliggörande. Det är en stark bok om ett barn som växte upp med en gränslös förälder som utsatte henne för upprepade övergrepp. En på många sätt fruktansvärd berättelse och viktig insats att våga och vilja skriva om detta.
9789137146591

När sedan Elaine Eksvärd skriver i ett blogginlägg på sin blogg att  barn är inte sexuella av sig själva och insinuerar att barns sexuella uttryck alltid kommer från erfarenheter av övergrepp så blir det fel. Det blir också märkligt att hon kritiserar förskolan för att låta barn leka bakom stängda dörrar där gränslösa “lekar” tar plats. Lekar, där barn gör saker som en gränslös anhörig har gjort på nån av dem. Hon skriver vidare att hon skulle skicka ett mejl till samtliga föräldrar om detta beteende och förklara att barn inte är sexuella av sig själva och att det här måste komma från någon. /…/ Hon skriver vidare; Berätta om deras privata delar och att ingen får röra dom bara dom själva. Säg även att de inte ska röra andras. Har de redan börjat röra andra och låta andra röra dom så berätta att polisen kan komma om man gör så. Extremt? Vad säger ni om att ta saker från affärerna? Det är ju ett brott om man är straffmyndig, samma sak med att röra andra personer. Känns det laddat och obehagligt så är det för att det ÄR laddat och obehagligt. Berätta det inte för att skrämma barnen utan för att de ska förstå handlingens allvar. Sen kan de säga det till en vuxen att polisen kommer om de rör dom. Se till att det aldrig händer igen. Pratar man integritet med sina barn så lär de sig säga Stopp min kropp när deras kompisar försöker initiera sexlekar. Prata nu innan det händer dina barn.

Barn är sexuella subjekt och måste få vara  sexuella på sin nivå och på sina villkor. Att säga att barn inte är sexuella av sig själva är att göra dem en otjänst.

Barn har liksom vuxna rätt till sin kroppsliga integritet och ska alltid respekteras om de inte vill pussa faster, sitta i knä på någon eller krama mormor hejdå. Barn måste få veta att de alltid får säga nej till om någon gör, eller vill göra, något med ens kropp som man inte själv vill. När någon gör något som inte känns bra får man berättade det för någon vuxen fast den vuxna säger att det är en hemlighet. Barn har också rätt att utforska sin egen och andra jämnåriga barns kroppar så länge det sker i ömsesidighet och inte någon känner sig tvingad. Barn har rätt till sin egen kropp och att få tillfredsställa sig själv. Barn har rätt att få leka familj, doktor eller andra lekar som går ut på att de utforskar sin egen och andras kroppar.

Du, bara är en fantastisk ungdomsbok om den sextonårige John, relationen till hans första kärlek, kompisen och syrran. Det är en mycket fin skildring av en kärleksrelation och vacker historia om vänskap. Den är utgiven i maj, 2016 på Rabén & Sjögren.

portletResources

Anna Ahlund som skrivit boken var med på samma seminarium som Sara Lövestam och Sebastian Lönnlöv om HBTQ i ungdomslitteraturen på Stockholm Pride.

IMG_9671Sara Lövestam, Anna Ahlund och Sebastian Lönnlöv pratar om HBTQ i ungdomslitteraturen

Du, bara handlar om John och hans syster Caroline som är ensamma hemma i bostaden i Uppsala under sommaren när föräldrarna är borta på annat. Syrran träffar en kille, Frank som John också blir huvudlöst förälskad i. Det är komplicerat men John besöker honom i pappershandeln där han jobbar. Han står vid disken och viker papperstranor och lyssnar på Nick Drake.

Jag älskar Anna Ahlunds sexskildringar. Hon berättar i seminariet att hon gillade Sara Lövestams ungdomsböcker men saknar sexskildringar. Till skillnad från Sara skriver Anna gärna om sex och det får gärna sträcka sig över flera sidor. Hennes sexscener är heta och inte det minsta stereotypa. Hon är ett föredöme vad gäller att skriva om sex och kan lyftas fram som en förebild i skrivarkurser i erotik. Vid ett tillfälle kan inte John somna och vet grej som brukar fungera. En beskrivning av ett onanitillfälle som sträcker sig över flera sidor börjar såhär: Jag flyttar ner handen mot mitt skrev. Det börjar susa långt ner i magen redan innan jag hunnit fram, och när jag nuddar kukens mjuka hud med pekfingret rycker den till. Jag smeker långsamt fram och tillbaka, väcker den, lägger fingrarna runt den och känner hur den växer i min hand. Det gör mig kåt.

En av Annas stora förebilder och inspirationsromaner är Spela roll av min kära kollega Hans Olsson.

Spelar roll

Hon säger att hon älskar den boken då den präglas av kropp och svett och det lilla universumet. Det finns dessutom en referens i hennes bok till Spela roll. Annars är Annas favoritförfattare David Levithan och hon rekommenderar även Kristoffer Folkehammars böcker och specifikt Magisterlekarna

Nu skriver Anna på boken Saker ingen ser och den kommer ut på Rabén & Sjögren nästa sommar. I den får vi följa sex personer under ett år på gymnasiet.

Av en slump kom jag till boktältet när Anna satt där och signerade och då ville jag naturligtvis köpa den av henne.

IMG_9704Anna Ahlund och jag på Stockholm Pride

Moderator för seminariet på Pride var Sebastian Lönnlöv. Han har skrivit en av de böcker som är mycket vällästa hemma i min bokhylla. Det handlar om boken HBTQ, böcker bortom normen utgiven på BTJ förlag. Den var en skattkista när jag jobbade på RFSL och utbildade bibliotek i samband med hbtq-certifieringar. Upptäckte till min glädje att han också bokbloggar under Tekoppens tankar.

1907568_670892129618552_1348843316_n

Detta blogginlägg innehåller inte mindre än fyra bra lästips;

Du, bara av Anna Ahlund

Spela roll av Hans Olsson.

Magisterlekarna av Kristofer Folkehammar

HBTQ, böcker bortom normen av Sebastian Lönnlöv

 

Utan wifi försmäktar jag på våran gård. Har lånat pappas bil och åkt in till Orsa bibliotek  för att kunna få en timmes wifi.

Sara Lövestam är en av mina favoritförfattare och inte mindre efter att ha fått förmånen att hänga med henne live genom skrivarresan i Sitges förra året.

IMG_5089.jpg

Jag har älskat nästan alla hennes böcker kanske framförallt böckerna Udda och Tillbaka till henne.

Jag använder gärna citat från böckerna om Kouplan när jag föreläst om trans och sex och nu bloggar jag om hennes första ungdomsbok. Detta med anledning av att jag under förra veckan var jag på ett seminarium om HBTQ i ungdomslitteraturen på Stockholm Pride där Sara Lövestam, Anna Ahlund och Sebastian Lönnlöv medverkade.

Sara pratade om sin kommande ungdomsbok Skarven som kommer ut 7/9 och Som eld vilken kom ut 2015. Båda utgivna på Lilla Piratförlaget. Jag älskade Som eld, främst för den stora igenkänningen över att ha vuxit upp i ett arbetarhem med den ständigt närvarande känslan av att tillhöra en annan klass än flera av mina klasskamrater. Sara Lövestam gestaltar klassskillnaderna mellan de två tjejerna Lollo och Anna som boken handlar om på ett subtilt men tydligt sätt.

 

someld-inb

Inledningsvis möts Anna och Lollo på en skärgårdsbåt ut till sina respektive sommarställen på en ö i Stockholms skärgård. Anna åker med sin pappa till det slitna sommarstället där det regnar in vid skorstenen. Lollo åker med föräldrar och syskon till den stora sommarvillan med flera stora båtar och 4000 kvadratmeter gräsmatta. Lollo går på Östra Real och Anna i Rågsved och vanligtvis skulle de nog aldrig mötts. Familjerna hyser en slags klassförakt mot varandra och ser ner på den andra. Nu blir det dock så att Lollo och Anna ses vid bryggan när Anna på egen hand skall ta ut familjens eka och lägga nät.

Som eld är en ungdomsbok med en vacker och komplicerad kärlekshistoria. Den handlar om den där sommarförälskelsen som man känner igen efter att ha träffat någon när man bott i sommarhuset, varit på läger eller vistats någon vecka hos en kompis. Kommer kontakten att brytas när man väl kommer tillbaka till den vanliga vardagen?

Sara Lövestam är som vanligt en mästarinna på att mejsla ut fina personporträtt och se detaljer men framför allt är det en underbar kärlekshistoria för unga OCH en bok om klasskillnader. Faktum är att det ägnas mycket mer analys och tankar runt skillnaderna i social grupp än att det är två tjejer som blir förälskade i varandra, skönt!

Boken är skriven för unga mellan 12-15 år men det gick utmärkt att läsa den även som 47-åring. Den är utgiven på Lilla Piratförlaget.

Under seminariet pratade Sara om vad själv läste som ung och liksom många av oss andra började hon med att läsa barndeckare som serien på detektiven Kitty, Olov Svedelids böcker om betongrosorna men även Selma Lagerlöf.

IMG_9682

Vilka ungdomsböcker saknas frågar Sebastian Lönnlöv, flera svarar Sara. Det har länge saknats transrepresentation i böcker men det kommer mer och mer. B finns inte som vanligt. Den vanliga historien är alltid hetero blir homo = allt är bra. Hon försvarar komma ut böckernas betydelse då det fortfarande finns behov av att komma ut. Det är fortfarande få som kommer ut utan några som helst problem. Lövestam lyfter fram att det finns få om än någon bok som handlar om att vara tillsammans med en partner av samma kön men sedan blev kär i någon av ett annat kön och leva lyckligt därefter. Jag återberättar detta i ett senare seminarium där jag talar om bisexuellas osynlighet på Pride. Hon saknar också böcker där en flata får en vara en flata utan att lyftas fram eller trycks tillbaka.

Hennes råd till andra skrivsugna är;

Gör mycket och noggrann research. Intervjua gärna personer från grupper som du ska skriva om. Ett bra tips är att fråga om den vanligaste fördomen och därmed försöka undvika att skriva om just det.

  • Skriv det du vill skriva!
  • Hitta på personer som du vill umgås med.
  • Läs bloggar och tweets från de du vill skildra.
  • Rollspel och spela böcker finns en likhet.
  • Stoppar in sina egna erfarenheter där det passar.
  • Börja med det som känns kul

På seminariet deltog även Anna Ahlund som skrivit en annan ungdomsbok Du bara, som nyligen utkommen på Raben & Sjögren. Den läste jag ut i natt i vår fäbodstuga och jag vara överförtjust i den. Blogg kommer snart.

När jag ser boken om Det är jag som är Mickan exponerad på hyllan i mitt lokala bibliotek blir jag glad. Vi behöver absolut fler ungdomsböcker med transtema. I den här boken får vi träffa Mickan 11 år som är född med en killes kropp fast hon är en tjej. Hon har det fruktansvärt tufft i sin skola och blir utsatt för mobbing och trakasserier.

omslagmickanförwebb-455x600

När familjen bestämmer sig för att flytta så tar Mickan beslutet att lämna sitt gamla liv som Mikael och leva som den tjej hon känner sig som på heltid. Det är som första skoldagen på nytt när hon kommer till den nya skolan med sprillans ny jeanskjol.

Föräldrar och lärare på den nya skolan stöttar Mickan men hon vågar inte berätta om sin hemlighet vilket gör att det blir lite besvärligt vid ombyte på gympan och i en del andra situationer. Mickan trivs med sin snopp men är rädd för omgivningens bemötande.

Jag kan inte nog betona vikten av böcker där barn och unga kan identifiera sig med andra normbrytare. Förskole- och skolpersonal har ett ansvar i den pedagogiska verksamheten att synliggöra olika familjer och kön. Tyvärr är dock den litterära kvalitén på denna bok inte speciellt hög. Den är tvärtom väldigt tillrättalagd och låter Mickan gå från mobbingoffer till någon som är kompis med klassens coolaste tjej, räddar liv och får sin stora kärlek.

I avvaktan på en större mångfald i bokutbudet är detta ändå en mycket angelägen bok som kan ge unga viktig kunskap och skapa hopp för unga transpersoner.

Boken är skriven av Malin Nilsson och Vanessa López och illustrerad av Daniel Sjö. Utgiven på Vombat förlag.

 

Självklart måste barn få kunskap om hela sin kropp. För dem är snoppen eller snippan inte mer märkvärdigt än ett knä eller ett öra. Det är vuxna som sexualiserar barns könsorgan, inte de själva.

Tony Cronstam, ni vet tecknaren bakom serien om sköldpaddan Elvis har gjort en charmig och fin barnbok om snoppar och snippor. Här visas mångfald och det råder ingen tvekan om att båda är lika bäst.

snipp_snopp_400-500x500

Boken handlar om Snipp och Snopp, de har visserligen några saker som skiljer dem åt, men de är precis lika bra. Till skillnad från Barnkanalens snippa och snopp har dessa karaktärer fått varken fått långa ögonfransar eller rosetter vilket är otroligt skönt. Dessutom hänger äntligen snoppen ner och vi får äntligen en charmig snopp som är i sitt mest vanliga läge

760I sin ambition att  avdramatisera snippor och snoppar går Cronstam ändå lite vilse när han säger att skriver:

Sätter man ihop en vuxen snippa och snopp, så kan det bli en bebis. Det är därför vi föds med snippor och snoppar.

Någon rad om att det kan vara skönt att ta på sin snopp eller snippa hade inte skadat för det är erfarenheter som barn gör tidigt. Det hade också varit skönt att slippa reproduktionsfokus då allt annat i boken är så skönt normbrytande.

Sista sidorna berättar om att flickor faktiskt kan ha snopp och pojkar kan ha en snippa. Dessutom att man kan känna att man inte är varken pojke eller flicka och att det också självklart är okey. Mycket fin barnbok som varmt rekommenderas!

snippsnopp

Boken är skriven av Tony Cronstam, utgiven 2015 på Idus förlag.

Jag har skrivit om en del böcker som handlar om hur en kan hjälpa barn att prata om sexuella övergrepp.

Jag har tidigare skrivit om boken Snaskgubben, Vilda säger NEJ! och Peter-Alexander den Stora

Lina Arvidsson tipsade om ännu en bok som riktar sig till lite äldre barn från 11 år och uppåt. Detta en mycket bra bok som kan hjälpa till att prata om det där svåra. Boken heter Elin och havet, är en seriebok skriven av Sofia Malmberg utgiven på Raben & Sjögren.

29680690_O_1

Elin är runt elva-tolv år och känner sig lite ensam. Hennes mamma är frånvarande och upptagen av annat även om hon är hemma. Pappan skymtar bara förbi i ett kort mobilsamtal. Jag känner igen mig som föräldrar hur en ibland inte alls var närvarande och därmed inte kunde fånga upp viktiga signaler från barnen.

Som andra unga är hon ibland ute och leker och ibland sitter hon vid datorn. På ett nätcommunity börjar hon prata med André, som är ledare för en egen kampsport. Han berättar inlevelsefullt om detta och ger Elin komplimanger. Han är finurligt manipulativ och får även Elin att förstå att detta bara är deras hemlighet. Med en växling mellan komplimanger och viss kritik skapar han en förtroendefull kontakt till Elin. Efter några tillfällen när han lärt känna henne bättre erbjuder han att ge Elin gratis massage för att hon skall kunna släppa loss Qi-kraften i sig.

elin

André är en vuxen person men vi får aldrig se hans ansikte i bild. När Elin kommit till lokalen blir hon utsatt för övergrepp men vågar inte protestera. Efteråt tar hon bussen hem, som om ingenting hänt. Själva övergreppet finns inte gestaltat i serien men däremot Elins mycket kraftfulla reaktion finns makalöst bra skildrat. Hon tar sin tillflykt i en fantasivärld med starka metaforiska upplevelser. Det är suveränt skildrat och allt i svart och vitt utan färg.

Det finns ingen moralism om farorna på nätet eller pekpinnar däremot ett hoppfullt slut där Elin själv återerövrar sin kropp och sitt liv. En bra bok som också går att använda som samtalsunderlag för olika frågor runt övergrepp.

Rekommenderas varmt!