Arkiv för kategori ‘Feminism’

Ella och Charlie är bästa vänner, det skulle alltid vara de två. Charlie är Ellas ett år äldre nästanbrorsa och boken börjar med deras roadtrip till Köpenhamn.
De pratar om allt och hänger ofta. Sedan träffar Charlie en tjej och blir uppöver öronen kär  och det blir först lite jobbigt för Ella men hon blir sedan ihop med en annan kille vilket aldrig blir speciellt bra. Efter detta blir hon kär i någon annan som verkligen hotar henne och Charlies långa nära relation…

ingen-normal-star-i-regnet-och-sjunger

Ingen normal står i regnet och sjunger är en feel-good bok för unga, skriven av författaren Sara Ohlsson och utgiven på gilla böcker (en del av barn- och ungdomsboksförlaget Lilla Piratförlaget).

sara-ohlsson_foto-annika-goldhammer

Ella har en skön feministisk medvetenhet, bor med sin pappa och blir ofta förbannad på sina jämnåriga klasskamrater som omedvetet häver ur sig misogyna uttalanden och är allmänt nedvärderande mot tjejer nu och då. Ella och Niki samt några till är inspirerande tjejer som i sin vardag visar på motstånd och utmanar strukturella problem.

Ella tar ofta till sprit och supande som ett botemedel för de flesta känslor som gör ont. Här saknar jag den djupare analysen och samhällsmedvetenheten som finns i resten av boken. Det är ofta Ella blir redlöst berusad och somnar på olika ställen eller måste bäras hem. Detta framställs som helt naturligt och blir aldrig något problem och inte ens hennes pappa verkar bekymra sig speciellt mycket. Lite trist att alkoholnormen får passera helt oproblematiserat när boken annars är så befriande normkritisk.

En av de saker som jag uppskattar allra mest med boken är att den är så befriande ohämmad vad gäller tjejer som har sex. Ella hånglar och ligger med flera utan att det blir ett problem. Hon kan nojja över att det var fel kille, fel situation eller att hon kanske inte ens ville ligga men borta är detta ständiga problematiserande över kvinnors (tjejers) sexuella uttryck. Sara Ohlsson beskriver också ett sextillfälle på ett fantastiskt sätt;

Han trär på kondomen och trycker ut glidmedel i handen, han känner inte ens efter om jag är våt först utan tar bara sin kletiga hand och pressar mot mig, han trycker in sin kuk och ligger ovanpå mig, stöter mekaniskt fram och tillbaka, han mm:ar konstant som om det vore en jäkla chokladreklam men jag känner absolut ingenting. så jag vänder honom på rygg, jag rider honom och trycker mig nedåt, gnider mig mot honom. Kommer på någon minut. Efteråt lägger jag mig på sidan och låtsas somna. Orkar inte bry mig om han inte kom.

Först det knapplösa knullet som det flesta som legat med män kan känna igen sig i och sedan tar hon över kommandot på ett fantastiskt sätt och ser till at hon får den njutning hon behöver. Eftersom han inte tar några hänsyn till henne, varför skulle hon tänka på honom?

Ella ligger också utan skydd och måste gå och lägga hundrafemtio spänna på en läskig hormonboost i form av dagen efter-piller. Hon önskade att apotekstanten skulle vara barsk och läxa upp henne men det händer inte. Hon känner skam för att ha gjort någonting bara för att hon var kåt. Samma skam återkommer när hon tänker på nallen från barndomen som hette Majken. Nallen Majken hade två egenskaper, dels var den mjuk och skön att krama och dels var plastnosen magiskt skön att gnugga mot snippan. Detta gjorde att Majken fick en liten uppnäsa. Ella skrev till kropp och knopp i KP och frågade runt detta men fick aldrig något svar vilket hon tolkade som att hon var för äcklig för att kunna ha i tidningen. Så otroligt mänskligt och fint skildrat.

När tjejer som har sex med tjejer beskrivs är det både långt ifrån de tragiska skildringarna från Ensamhetens Brunn men inte heller romantiska omskrivningar utan här blir Ella kåt, längtar att klä av, kyssa, smeka och knulla en annan tjej. När hennes dröm går i uppfyllelse händer detta;

Jag hittar henne i vardagsrummet, hon står ensam med en öl. Jag tar den ur hennes hand och leder henne tillbaka till våningssängen. Viskar att hon är sexig och pressar mitt lår mot hennes skrev. Hon stönar och fingrar med handen under min kjol, drar ner strumpbyxorna och trosorna i ett tag. Smeker mig med ena handen till jag kommer.

En fantastiskt fin ungdomsbok som jag vill ge till alla tonåringar jag känner!

År 2000 skrev jag en c-uppsats i tros och livsåskådning på teologiska institutionen på Uppsala universitet. Titeln var, Vägra kallas hora! – En studie av hora/madonna dikotomin i myt och verklighet. Upptakten till den där uppsatsen var att jag under en tid arbetat på Tierps sjukhus som kurator. Jag pendlade med buss till Uppsala och i busskuren utanför sjukhuset fanns ett  klotter. Ofta stod jag och funderade på vad raderna ”PIA FREDRIKSSON KLASS 8B I ÖRBYHUS ÄR EN FET JÄVLA FITTIG HORA!”innebar för henne det berörde och vilket samhälle som det speglade. En tjej som jag intervjuade inför uppsatsen hette Linda och var 17 år och sade såhär; Har man fri sex ofta är man horig och slampig, har man aldrig sex är man pryd. Skillnaden mellan att vara okej och en hora verkar för mej hårfin! Hur lätt är det att leva efter killarnas krav? 

För någon månad sedan kom Katarina Wennstam ut med en ny bok. Det är ett kritiskt reportage om ryktesspridning, sexualitet och skam, och är skriven i samma anda som de tidigare utgivna böckerna Flickan och skulden och En riktig våldtäktsman.

9789100166632

En av kvinnorna som Wennstam intervjuat säger: Man får inte underdriva för mycket, för då verkar man ju vara värsta nuckan – men han skulle aldrig kunna hantera att jag har legat med så många som jag faktiskt har gjort.

En annan kvinna berättar att hon alltid tyckt om sex och därför följaktligen fick epitetet hora. Det var ett stort problem att vara kvinna och gillar sex. Hon menar att tjejers kåthet ska tystas ner, knappt finnas.

En tredje berättar: Och även om jag inte ville, tänkte jag att de män jag har mött är ju sådana… kåta. Och om de är kåta så får man väl ställa upp. Det känns som om jag i hela mitt liv har fått lära mig att vi kvinnor finns till för mäns sexuella tillfredsställelse.

Här menar Wennstam att tjejer som gång efter annan blivit kallad hora och slampa till slut tar den roll som samhället tilldelat dem både utifrån andras förakt och det egna självhatet och slutar med att säga att vi måste förpassa hora-madonna komplexet till skräphögen.

I bokens inledning lyfter Wennstam fram att tjejer själva sprider horrykten om andra tjejer En socialpsykologisk förklaring är att det handlar om internaliserat förtryck, det vill säga att kvinnor själva har internaliserat den manliga blicken och värderingen om slampor i sig själva. Det handlar också om att definiera sin egen kvinnlighet inte bara utifrån vem man är utan också utifrån vem man inte är. Även kvinnlighet är hierarkiskt ordnad och värderas olika. Längst ner på stegen står horan. Hon refererar till en amerikansk avhandling  Good Girl att horstämpeln primärt används för de tjejer som inte lever upp till den feminina kriterierna. Tjejer får inte vara slampor men inte heller oskulder för de var misslyckade och lite tragiska. De förväntas utforska sin sexualitet men enbart försiktigt och diskret inom den givna mallen. Antalet partners får inte vara för många och de fick inte gå killarna till mötes för lätt.

t1a7570_nyFörfattarbild av Elisabeth Ohlson Wallin

Katarina Wennstam drar fram flera intressanta exempel från kultur och populärkultur. Hon nämner hur det vanliga är att manliga vänner på bröllopsmiddagar håller tal till brudgummen och pratar om hur vild han var i ungdomsåren och hur lätt han hade att få ragg men hur glada de är att han nu hittat fröken X. Det omvända är dock omöjligt. Hon fortsätter om hur vitt är färgen för oskulden vid bröllop och de fruktansvärda sedvänjan att låta brudens far leda dottern upp för altargången till den blivande maken.

Hon nämner också succubus-gestalter som jag skrivit om tidigare. Demoner som antar gestalten av en vacker kvinna och förför män. De är farliga kanske just därför de har en stark sexualitet. En kåt kvinna är en farlig kvinna. Därefter berättar hon om den svenska filmatiseringen av Män som hatar kvinnor att Lisbeth Salander (Noomi Rapace) och Mikael Blomqvist (Michael Nyqvist) har sex med varandra och Lisbeth rider Mikael till hon får orgasm. Därefter lämnar hon honom för en cigarett på trappan. Hon är sexuell på egna villkor och detta blir en ovanlig scen. Däremot i den amerikanska versionen så grenslar Lisbeth Daniel Craig som spelar Blomqvist men då tar han tag i henne och med stor kraft får han henne under sig istället och samlaget fortsätter med den patriarkala könsmaktsordningen upprättad. En annan reflektion från populära filmer är skräckfilm, deckare och tv-serier som ofta handlar om hur en ung kvinna hittas mördad ofta med bakgrund som prostituerad, porrfilmsskådespelare eller levt ett liv som ”sexuellt lösaktig”. Vår tids fabel är deckaren, och den kommer ständigt med undermeningen att kvinnor ska passa sig för att vara lösaktiga.

Ett viktigt kapitel handlar om socialt utsatta tjejer och här finns referenser till Astrid Schlytters studie Kön och juridik i socialt arbete där Schlytter studerat länsrättsdomar gällande LVU (lagen om vård av unga). En bok som haft stor betydelse för mig. För att pojkar respektive flickor skulle tvångsomhändertas rådde olika informella regler. För tjejer handlade det främst om beteendet, exempelvis om en tjej haft sex med flera killar på en fest så handlade detta om berusningen medan det för killar handlade om den faktiska konsumtionen av alkohol eller droger. Flickors sexualitet granskades och värderades utifrån klädsel och beteende medan pojkars sexualitet inte synliggjordes alls. detta är inget nytt utan redan på 1970-talet så skrev Skå-Gustav om samma fenomen. Ändå går Wennstam inte vidare med detta. Frågorna om hur professionella kan medverka till att synliggöra och ifrågasätta normerna som bakomliggande faktor till att framförallt tjejer och kvinnor upplever så mycket skuld och skam kommer aldrig.

Wennstam refererar till Leora Tanenbaum och hennes bok Slut! om hur det idag är ännu svårare för tjejer att veta hur de skall bete sig då de får så många dubbla budskap. Tjejer ska vara sexiga men inte för sexiga. Flickor förväntas att dölja om de är kåta och vill ha sex. Tanenbaum citerar Spike Lee-filmen där Mars Blackmon säger att alla män vill ha sexgalna tjejer. Vi vill bara inte ha dem som våra fruar. Tjejer och kvinnors lust balanserar hela tiden på gränsen till att vara äcklig och smutsig eller för tydlig. Mäns sexualitet ses däremot som mycket mer svårkontrollerad och kraftfull.

178198

Boys will be boys. And girls will be ”sluts”
Leora Tanenbaum

Synen på sex skiljer åt beroende på om en uppfattas som kvinna eller man och detta ger olika möjligheter att leva ut sin sexualitet. Maskulinitet ger generellt män större möjlighet att leva ut sin sexualitet. Min professionella kollega Pelle Ullholm på RFSU finns intervjuad i boken och lyfter fram många viktiga perspektiv.

– Det här är en tvångströja inte bara för kvinnor utan också för män, de förväntas vara kåta hela tiden. Det finns också en förväntan kopplat till traditionell heterosexualitet som så klart inte alla känner igen i sig själva. Det finns rätt många killar som inte är intresserade av att vara players, men det är ändå en position som tolkas som positiv i grunden, en position som ger status, säger Pelle Ullholm.

Detta är ett otroligt viktigt ämne och kanske därför blir jag ändå besviken när jag når sista sidan. Katarina Wennstam beskriver en verklighet som varit i faktum i flera hundra år. Problematiken är lyft i många olika sammanhang och jag skrev en uppsats om detta redan 2000. Vad är det nya i hennes bok? Inte så mycket, tyvärr.

Jag saknar väldigt mycket en diskussion runt självdestruktivtetsdiskursen runt kvinnors sexualitet i relation till tjejer som har mycket sex, många olika partners, tittar på porr, säljer sexuella tjänster, gillar BDSM och analsex mm. Att bekräfta förståelsen av tjejer som offer blir ett sätt att undvika ett skuldbeläggande men konsekvensen kan bli att de fråntas rätten till sin egen sexualitet. En negativ bieffekt blir att sex är någonting farligt för tjejer. Sex används som ett sätt att skada sig själv och den kvarvarande känslan kan vara att sex (utanför normen) är lika med våld och således inget som en ”sund” tjej skulle vilja ha. Tjejerna har sex för att de är offer för sexuellt våld, skadade. Tolkningen av samma beteende blir olika beroende på om det är en tjej eller en kille. Killar blir svårare att placera i en offerroll då sex är en del av den manliga identiteten. De tillåts att ha kvar sin aktörsroll men till priset av att de inte blir sedda som några som kan behöva stöd. 

Till sist, vad kan vi då göra för att få bort ”slut-shaming”?  Jag vill avsluta med ytterligare citat från Pelle Ullholm;

Det är sorgligt att vi år 2016 fortfarande inte låter alla som älskar sex eller vill uttrycka sin sexualitet få göra det på det sätt de själva önskar. Vi kan få bort det genom att själva inte delta i ryktesspridning, genom att stötta personer som blir utsatta och genom att ifrågasätta ryktesspridningen i sig. Det är egentligen inte svårare än så, säger Pelle Ullholm.

 

Jag är ledsen över att göra er besvikna om ni med rubriken missionären hade väntat er en recension över samlagsställningar. Nej tyvärr, det här inlägget handlar om

lesbiska kristna missionärer i Västerbotten i början av 1900-talet. Det är den så ofta geniala koreografen Malin Hellkvist Sellén som bjuder på en berättarföreställning där vi i tal, rörelse och sång möter en rad kvinnor under väckelsen som drog fram i Sverige under 1800-början av 1900-talet. Kvinnor som på olika sätt bröt mot dåtidens normer och konventioner. Missionären är ett sätt att skapa och skildra den utraderade lesbiska historien.

img_1314

På Skarpnäcks kulturhus sitter vi i publiken på stolar i en ring  Alla har fått välja en namnbricka med ett äldre kvinnonamn. Ikväll heter jag Berta. De för kvällen utsedda gudstjänstledarna går runt och tar alla i hand, de hälsar oss alla välkomna med namn och ser oss i  ögonen. I den lågkyrkliga väckelserörelsen hade prästerna ingen nödvändig roll utan det var lekmän som hade mycket av den framträdande rollen, även kvinnor. Förkunnelsen var det centrala, att människan blir frälst, rättfärdiggjord, uteslutande av nåd. Förkunnaren inleder traditionellt på härligt frikyrkovis att spela och sjunga en psalm.

Här en källa rinner,
säll den henne finner!
Hon är djup och klar,
gömd men uppenbar.

Du Guds kärleks källa,
du skall evigt välla,
evigt hälsosam
skall din flod gå fram.

Det blir ett stycke het lesbisk erotik från 1800-talet. Denna psalm är dessutom en av de endast tio psalmer i nuvarande psalmbok som även före 1986 förekom i alla de psalmbokssamverkande samfundens sång- och psalmböcker.

missionaren-topLotti Törnros och Meliz Karlge. Foto: Sofia Runarsdotter

Livet som missionär öppnade upp för en tät och nära samvaro med andra kvinnor. Liksom lesbiska har funnits på sjuksköterskehem och andra homosociala miljöer så fanns det naturligtvis även lesbiska bland de kvinnliga missionärerna. De missionerade dessutom främst för andra kvinnor. Under tiden de reste och arbetade tillsammans kunde de vara i en längre relation utan att omgivningen märkte det. Den lågkyrkliga rörelsen var inte heller så auktoritetsbunden som övrig kyrka och samhälle. Här fick även kvinnor vara missionärer, de hade rösträtt och drev mången social verksamhet för de allra mest utsatta i samhället. I Sverige var det många fristående församlingar som tillsammans med nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen banade väg för det demokratiska genombrottet i Sverige.

Samtidigt fanns hotet hela tiden där, inte alltid synligt men ständigt närvarande. På den ena missionärens gitarrband finns texten Var skall du tillbringa evigheten? broderad. Detta sker i en tid innan det fanns ord för sådana som oss. I min tid i frikyrkan hade jag en röd collegetröja från dekalmissionen med texten HAVE MORE FUN, saken var bara den att före stod det Christians have och efter especially later. Det handlade om alla de fruktansvärda kval och hemskheter man kommer att lida av i eviga tider såvida man inte följer Jesus på ett rättfärdigt sätt. Livet på jorden är kort men helvetet är för evigt.

Det finns starka erotiska inslag i frikyrkan med både extas och svärmeri. DN:s recension över pjäsen har också rubriken Lesbisk historia återskapas i orgasmiskt väckelsemöte. En av de mest klassiska exemplen är herrnhutismen som uppstod på 1700-talet och främst betonade det rätta hjärteförhållande till Kristus Jesus. Här var de emotionella upplevelserna en central del av gudstjänstlivet. I sina mest radikala uttryck fanns starkt sensuella och känslosvärmiska euforiska uttryck där återkommande teman var bröllops, blod och sårmystik.

fullsizerender-4

I pjäsen får ett antal lesbiska kvinnor sina tystade röster åter. De har inte fått finnas och därför är deras historia både oskriven och ogestaltad.

Jag fascineras över Malin Hellkvist Sellén geniala sätt att visa på hur kvinnor har sex med kvinnor i en dans med stigande kåthet, åtrå och flera orgasmer. Första gången paret dansar sker en trevande flirt där vi anar oss till ett första möte där båda är osäkra på om de andra också vill. Dansen i slutet av föreställningen är så erotiskt laddad att flera i publiken vänder bort blicken medan andra fnittrar förtjust. De två strikt klädda kvinnorna låter skjortorna glida upp från kjollinningen, kläder hamnar i oordning, hårstrån från den välordnade och uppsatta frisyren rymmer och fladdrar fritt, kinderna är rosigt röda och vi hör alla den ökade andhämtningen samtidigt som de far runt i en het dans. Jag överväldigas av hur begränsad den heterosexuella sexuella koreografin ofta gestaltas, den är ofta så enfaldig. Det traditionella kulturella scenografin innebär alltid en  man med penis som via stötar  genomför en vaginal penetration på en mer eller mindre passiv kvinna. Den samkönade sexuella praktiken är mindre förkoreograferad än den heterosexuella praktiken. Det finns ett större utrymme för att välja vilka praktiker som ska ingå i det sexuella samspelet, framför allt är det möjligt att välja bort vaginalpenetrerande sex utan att det blir en komplikation i relation till ens sexuella partners, skriver Renita Sörensdotter i sin forskning runt kvinnor med vulvasmärtor.

Alfred Kinsey på 1950-talet, Shere Hite på 1970-talet och många, många forskare har sedan dess visat att många kvinnor föredrar den form av sexuella praktiker som ingår i lesbiskt sex därför att det ger orgasmer i betydligt högre utsträckning. Vi ser oralsex, smeksex, olika former av tribbing, kyssar, BDSM-inslag och det är så långt ifrån nidbilden av den lesbiska sexuella relationen med lite smeksex på sin höjd.

 I slutet går de omkring och delar ett bröd, ikväll i form av syltkakor (den klassiska symbolen för fittan) samtidigt som de återigen ser oss var och en i ögonen. Någon av de sista replikerna blir; Då stillar vi oss i bön en stund och tänker på de systrar som gått före oss. Frid över deras minnen!

img_1315

Häromdagen gick Anna Dahlqvist, en av tidningen Ottars chefredaktörer förbi min plats på jobbet med nyaste numret av Ottar i handen och sade lite retfullt;
-Nu har den kommit och jag tror att du kommer att älska den.
Sedan fortsatte hon vidare utan att låta mig så lite som att lukta på den…
Igår kom den hem i brevlådan och hon hade fullständigt rätt. Jag älskar senaste numret av Ottar passionerat.

För er som är på  Bokmässan i Göteborg – kom till Releasemingel för OTTAR #3 med tema KROPPSVÄTSKOR! Mingel, dryck och samtal! Plats: Kulturtidskriftsmonterns scen B 02:41

ottar-3-2016_omslag_web

Temat är kroppsvätskor, ett av alla mina favoritämnen när det gäller sex. En vän till mig, sorgligt tidigt avliden, berättade en gång med en inspirerande fascination om sitt mensblods olika konsistens, färg och mängd när hon för ett antal år sedan började använda menskopp. Jag minns att jag glatt förvånat njöt av hur någon så frispråkigt kunde berätta om den egna fascinationen över en av sina kroppsvätskor.

I OTTAR finns också en underbar text lubrikationslektion av Ulrika Dahl som är erotiskt vacker.
Att skriva lustfyllt om lubrikation, lärorikt om kontaktlära, djupt om ytfriktion, hämningslöst om hemliga sekret; kan det bli annat än ett förringande förrådande av hondjurens hemligheter? Tänk inte med musen, skriv med sekreten, säger du som är musan och drar silkestrådar ur mig.
Detta är så vackert att jag vill ha det i min dödsannons eller tatuera in det på kroppen; Lubrikationslektioner; kunskapsfrukter om oändligt mycket mer än slemhinnornas fuktning vid sexuell upphetsning hos hondjur som rör sig i rädslans och heterosexualitetens temporala geografier. Tribiologi; läran om en process eller teknik som reducerar friktion mellan och slitning av en eller båda ytor som är i kontakt med varandra genom en substans kallad lubrikant. 

I OTTAR går det också att läsa om fascination för urin, mansblodets tabu, fittutlösningar och bristen på sperma. Du kan inte missa detta fantastiska nummer. bli medlem i RFSU eller teckna en prenumeration.

Dessutom tar redaktionen tempen på kroppsvätskornas samhällsstatus. där mäter de nivån av äckel, sexighet, politik och pengar i olika kroppsvätskor.

topografi.png

Kanske har någon annan fått uppleva samma fascination över min förtjusning gällande slidsekretets olika konsistens och det faktum att det tämligen lätt går att identifiera de olika delarna i menscykeln genom att föra schema på slidsekretets form, färg och elasticitet. Mest av allt älskar jag när lubrikationen formligen flödar. Om detta har Sandra Dahlén skrivit en fantastisk text.

skarmklipp-2016-09-23-07-46-11

På den gamla hemsidan lubrikation.nu finns också en vacker bild från utställningen Oh it´s a beaver av Gisela Schink.

gisel-schink

Hur flödar kroppsvätskorna i litteraturen då? Jo, om det har jag skrivit en hel del. I många böcker (liksom filmer) är det ett manligt privilegium att skvätta kroppsvätskor, i porren är det alltid männen som får spruta och skvätta men aldrig någon kvinna. Därför är det så befriande att läsa om kvinnor som luktar och lubricerar. I en bok som en av mina socionompraktikanter tipsade om,  Det känns konstigt att vakna i sin egen säng av Sophie Adolfsson finns ljuvliga beskrivningar av slidsekret.

9789186969646_200x_det-kanns-konstigt-att-vakna-i-sin-egen-sang_pocket

Och så tittar jag på porr och onanerar, mitt fittsekret bokstavligen skvätter ner väggarna hemma vid sängen. Ibland försöker jag läsa en bok som inte är så full av snusk, men efter några sidor tar frustrationen över och jag bläddrar fram till de få rader där sex som finns och så runkar jag igen. Mitt kön är ömt efter allt gnuggande.
Huvudpersonen Anna vill aldrig vill gå miste om ett knull även om hon har mens och  konstaterar krasst att  hon skiter fullständigt i om det blir blod och sekretspår i sängen. Hennes trosor är ofta våta och mysbyxorna stinker fittslem och rök and I Love It!
Så tar jag fingrarna och känner på klägget i i könet. Drar bort torkad flytning, hårstrå från hårstrå, det här är ibland det bästa jag vet. Nästan så att jag tycker att det är lite tråkigt när det är klart och håren är rena och fina igen.

En annan favorit är Filmen och boken Våtmarker av Charlotte Roche. Jag  älskar kladdet med slidsekret men också att de förmår att även utmana mina tabun. Mellan blygdläpparna finns de anogenitala apokrina körtlarna, som utsöndrar könssekret med feromoner – dofter som inte uppfattas medvetet utan man reagerar omedvetet på dem. Därför fascineras jag oerhört över Helens fenomenala sätt att använda sitt slidsekret. Vet ni, jag tror dessutom att det fungerar. Jag blir alltid lite extra omsvärmad när jag följt hennes råd;
Jag använder min smegma som andra använder sina parfymflaskor. Ett kort dopp med fingret i musen och sedan dutta lite slem bakom öronsnibben och gnugga in.

9789146219996_200_vatmarker_haftad

Det är inte bara unga kvinnors trosor som fuktas. I Oscar Levertins vänner av Martina Montelius fuktas den medelålders kulturtantens mörklila trosor och ofrivilligt kniper hon med fittmuskulaturen vid åsynen av hans tydliga kukbula i uniformen.

I novellen Tänk på mig av Tove Nordh finns en kvinna som möter sin egen kropp och sexualitet.
Jag håller fingrarna mot ansiktet och luktar på dem. En varm doft, lite som bittermandel. Slickar på fingret som smakar syrligt men underbart och jag låter tungan rulla över det.

Allt handlar inte om tittsekret och lubrikation. En härlig scen med saliv finns i När han kysste mig förlorade jag allt av Kristofer Folkhammar.
Samlar länge, länge till den största spottloskan. Tjock som klister i motljus. Den blänker och din stjärt blänker. Du kommer aldrig förstå hur lycklig jag är över att se dig med bar underkropp i solljus.

 I Dagbok om min kropp av Daniel Pennac återfinns många fascinerande skildringar om det mest intima som vi alla delar, våra kroppar och kroppsfunktioner. Vid barnbarnens besök måste de tvätta ofta då lakanen gång på gång är nersölade av torkad sperma. Funderingarna flyger iväg för snor har man uppfunnit näsduken, för saliv spottkoppen, för avföring toalettpappret, för urin urinpåsen, för renässansens tårar fin kristall men för sperma finns inget särskilt. /…/ Det är synnerligen angeläget att uppfinna ett kärl för sperman att ge varje gosse då han fått sin första ejakulation. Ceremonin borde vara rituell och utgöra ett tillfälle för en familjefest där pojken bär sin klenod i ett band kring halsen, lika stolt som en konfirmand över sitt armbandsur. Och han skulle ge den till sin fästmö på sin förlovningsdag, avslutade Mona som blivit intresserad av mitt projekt.

Även två av mina favoritforskare har ägnat kroppsvätskor sin uppmärksamhet. Dels är det Filmvetaren dr Mariah Larsson har skrivit en mycket intressant artikel Making Love Detumescently: Some Preliminary Notes on the Body Language of the Penis.  Mariah Larsson skriver att kroppens fysiologiska reaktioner av sexuell attraktion och upphetsning till skillnad från många andra fysiska gestaltningar inte kan simuleras. Det går inte så bra att fejka en erektion eller lubrikation. Det omedelbara fysiska tecknen på sexuell upphetsning är i de flesta former av populärkultur, betraktade som något obscent. Det inte sällan reglerat i lag eller någon form av självcensur och den erigerade penisen bör eller måste undvikas. Ett undantag är pornografi och vissa konstnärliga uttryck. Nästan aldrig annars visas erigerade penisar eller närbilder av svullna och våta blygdläppar.

Sara Johsndotter menar i ett kapitel i Sexual Fantasies,  ”The flow of her cum”: On a recent semantic shift in an erotic word att det skett en semantisk förskjutning i det pornografiska ordet cum. Traditionellt används ordet för sperma. Nu används det mer och mer för att även beteckna kvinnliga vätskor under sexuell aktivitet. Begreppet diskuteras i relation till två hundra erotiska noveller som samlats in från Internet.Numera används det för att beskriva vätskor som kvinnor ger ifrån sig under sex och orgasm. Den nya användningen av ordet »cum« bidrar inte bara till att synliggöra vätskor från slidan utan erotiserar även desamma. Västkorn från fittan blir alltså ett sätt att väcka sexuell upphetsning. Det välkomnar vi!

unknown

 

Till sist,

lubrikation

Jag har många idoler, eller kanske heter det förebilder när en är närmare 50 än 14 år. En av dessa idoler förebilder är forskaren och språkvetaren Karin Milles. Idag var jag med i ett samtal på Stockholm Pride med just Karin Milles.

IMG_9650-2

Ett samtal som föredömligt modererades av Elin Bengtsson från RFSU Stockholm. Elin började med att konstatera att RFSU länge arbetat för specifika förändringar av ord relaterade till kropp, sex och relationer; RFSUhar lanserat begrepp som slidkrans istället för mödomshinna, pratar om sexdebut istället för ”förlora oskulden”,  lanserat ordet ”klittra” som ett nytt ord för onani för personer med fitta.

Har orden då någon betydelse? Där var jag och Karin Milles fullkomligt överens, språket sätter gränser för vad som är möjligt att tänka på samma sätt som det ökar möjligheterna för att förstå vår omvärld. Sexualpolitiska begrepp och ord kring kropp, kön och sexualitet kan bidra till förändring och motverka fördomar och myter (eller bekräfta dem). Det skapas hela tiden nya begrepp för att systematisera och förstå vår omvärld. Dessutom är det så att de ord man använder för att prata om kropp, kön och sex kan påverka både den egna upplevelsen av kroppen men också hur man känner sig med sexpartner(s). Att hitta sätt att ha sex som bekräftar ens könsidentitet kan handla både om kommunikation, ord och benämningar, och om hur man faktiskt har sex. Debatten kring ord och benämningar är en viktig del av den politiska diskussionen tyckte vi båda.

Under seminariet fick också RFSU en fantastisk eloge från Karin Milles i arbetet med att lansera begreppet slidkrans istället för mödomshinna. Slidkrans används numera av  nästan alla på ungdomsmottagningarna och dessutom vet många unga idag att hinnan är en myt och att slidkransen är elastisk visar ny forskning.

Elin frågade oss om vad som händer om vi tittar på framtiden, vilka ord inom köns- och sex- och samlevnadssfären är i behov av förändring? Utan att ha förankrat det på RFSU tänkte jag direkt på CUV-komplexet. Det som förr kallades G-punkten har visat sig vara en dynamisk interaktion mellan klitoris, urinröret och främre vaginalväggen vilket benämns med det inte så sexiga ordet clitourethrovaginala (CUV) komplexet. Jag menar vem vill viska i mörkret till sin sexpartner, åhh ta mig på CUV-komplexet?

Passade på att också prata mig varm om Karin Milles fantastiska bok; Kung Karl och kärleksgrottan Lek lust och ideologi i de svenska könsorden. Utgiven 2010 på Nordstedts förlag.

Standard CMYK

Förutom att den är en språkvetenskaplig guldgruva till ordens bakgrund så är det dessutom en suverän genuskritisk betraktelse av hur språket konstruerat den manliga respektive kvinnliga sexualiteten. Personer med kuk har en Kung Karl, ett spjut eller  falukorv medan personer med fitta gömmer sin lilla Doris, gullhöna eller kärleksgrotta. På en rad olika sätt återspeglar könsorden de mycket traditionella könsrollerna i sex där mannen är den aktiva som bär på vapenmetaforer, är aktiv och aggressiv medan kvinnan får stå för kärlek, gullighet och ett passivt mottagande. Ordet fitta används dessutom som skällsord i likhet med amerikanskans pussy (mes). Genom dessa negativa innebörder blir det också mer laddat. Detta blir också ett sätt att håna kvinnor som bejakar sin sexualitet enligt Milles.

Karin Milles har också skrivit en intressant artikel i det senaste numret av tidningen Ottar. LÄS!

Språkrabatten

Jag har flera gånger tyckt till om Ebba Witt-Brattströms texter och framträdanden. Inte alltid har det varit så positivt. Det var därför med blandade känslor som jag tog mig an hennes skönlitterära debut: Århundradets kärlekskrig utgiven på Norstedts förlag.

Boken uppges vara en punktroman och när jag googlar på detta begrepp framkommer att det är en roman i punktform. Ett slags kortprosa som är skriven med få ord men mycket tankar. Den ligger närmare poesi än prosa.

Litteraturprofessor Ebba Witt-Brattström har varit gift med Horace Engdahl, före detta ständige sekreteraren i Svenska Akademien i 25 år och skilde sig i en uppslitande skilsmässa för några år sedan.

Witt-Brattström_Ebba_11

Det är närmast omöjligt att inte tänka sig att drag från deras relation och skilsmässa finns med i boken. Speciellt som när romanens han är ledamot av Styrelsen. Vad som är sanning och fiktion behöver vi som läsare inte veta, men det går inte att låta bli att se dem framför sig  i rollerna som ”han” respektive ”hon” i boken. Hela storyn handlar om just vad hon respektive han sade.

13074580_O_1

 

Han sa:

Kvinnorna lärde sig 
och tog efter långsamt
och trevande.

Först i vår tid 
verkar alla spärrar
ha släppt

Vilka skrivarkonster
har gjort de största framstegen
under de senaste trettio åren?

Damernas och kokkonsten?

Hon sa:

Nej
snarare har 
manligt självynk
översvämmat marknaden.

Det är en strid mellan ett par i skilsmässa men det är mycket mer än så. Det är en feministisk frigörelse från äktenskapet som en samlevnadsform dömd att misslyckas. Witt-Brattström låter den kvinnliga jaget anklaga inte bara sin egen make och utan ser honom som en representant för hela det patriarkala systemet. Orättvist, javisst men också befriande.

Han sa:

Det finns inget kvinnoförtryck.
Det beror på seder och dumhet
att trettio miljoner flickor
aborterats eller dödats
vid födseln i Kina.

Det är inte heller sant 
att det existerar oförklarliga löneskillnader 
mellan könen i Sverige.

Det beror på att män vet
hur man kräver bra betalt.

Hon sa:

Å att leva i detta töcken
av korkad maskulin
självgodhet.

Detta är ingen rättvis bild av två stridande parter utan en häftig partsinlaga där hennes ilska får fritt utrymme.

Är det din uppriktiga mening
att det enda en hustru kan begära
är en make som kommer hem
och som inte är otrogen?

Men som i övrigt ostört får
köra sin dagordning
som en sovjetisk tank
över sin hustru och familjen.

Texterna handlar inte bara om psykisk misshandel och kvinnoförtryck utan även det fysiska våldet och misshandeln finns närvarande. Jag hör i hans ord ekot från samtalsrum och mängder av telefonsamtal jag hade i arbetet på Kvinnofridslinjen.

Han sa:

Det är bara skitsnack.
Om du har fått några dussin
örfilar och sparkar
är det högt räknat

Jag har inte misshandlat dig.

Vem är du?
En feministkärring 
som vill hämnas.

Det tuffa är trots allt inte det fysiska våldet utan det ständigt närvarande psykiska våldet som går innanför vår hudkostym och skapar sår som aldrig läker.

Hon sa:

Denna eviga
mainsplaining.

Om du lyssnat på mig
istället för att mobba
tillrättavisa
korrigera
trycka ner
hota
plåga  mig
hade vi varit fria nu.

Kanske vänner .
Kanske älskande igen.

Den fåfänga manliga sexualiteten får sig också en välbehövlig känga. Män som ständigt laddar sitt kön som stridsspetsar vilka kvinnor ständigt skall känna rädsla för lever samtidigt i fullkomligt kastrationsskräck.

Han sa:

Jag låter mig inte
läxas upp av dig.
Du är ute efter att kastrera mig.

I allt du gör
sparkar du män
på kuken.

Hon vägrar och utbrister i orden:

Jag tänder inte


när du kräver att jag ska säga:

”ge mig kuken Monsieur”.

 

 

Förutom denna kortprosa finns mängder av litterära referenser inte minst till Märta Tikkanens diktverk Århundradets kärlekssaga men citat både från Bob Dylan, Bibelns höga visan och Lena Anderssons litterära skapelse Hugo Rask finns med.

 

 

 

 


I vår bokcirkel med det ödmjuka och icke-pretentiösa namnet Stockholmska litteratursällskapet läste vi senast boken Mama Dolly av idéhistorikern och kulturskribenten Patricia Lorenzoni. Boken är utgiven på Nordsteds förlag.

1423955232652

Inledningsvis riktar Lorenzoni kritik mot Freuds androcentriska världsbild och det faktum att vi fortsätter att se den genitala heterosexualiteten som det enda rimliga och önskvärda valet för människor.

Fenomenet Vagina Dentata presenteras genom bland annat den brittiska antropologen James George Frazer som under 1880-talet analyserat ”vildar” (läs män från en annan kultur än honom själv) och deras rädsla för kvinnokroppen. Rädslan hänger tätt samman med att könet blöder ur samma hål som han förväntas föra in sin lem, menar Frazer. Blodet är ett tecken på att hon är besatt av en demon som sitter inuti slidan och hugger henne med en kniv. Denna demon kan också plötsligt hugga till mot vildens manlighet (läs kuk). Varje samlag innebär därför en fasansfull risk.

Denna fascinerande myt om Vagina Dentata finns över nästan hela jorden.

Chicanafeministen Gloria Anzaldúa har tittat på förcolumbianska traditioner som har mycket mer mångfacetterade kvinnobilder än som finns i vår kultur. Hos olmekerna förknippas kvinnlighet med ormens mun, en öppning bevakad av vassa huggtänder. Det var en helig plats och även tillflyktsort där allting fötts och allt sedan skulle återvända till.

Mama Dolly är en bok om barnlängtan och det är en kroppslig bok om vad det innebär att vara en kvinna med förväntan att vara fertil och vilja skaffa barn. Det är en bok om att vara en moder och ha en kropp vilket är kontroversiellt i en tid som präglas av postmodernism. När så många andra texter om moderskap börjar eller slutar i en uppgörelse med den egna mamman så avslutar Lorenzoni istället med en kort förklaring till varför hon skrivit om så många andra mödrar – från Loretta Lynn till Ellen Ripley i Alien – utom sin egen. Hennes analys är att det är döttrarnas förtvivlan över sina mödrar och den kvinnliga arvssynden som väcker kvinnors kvinnohat. ”Där min egen mor finns – bara en kompakt klump av ogenomskinligt” skriver Lorenzonis om sin egen relation till sin mamma.

Moderskapet analyseras även genom bortbytingar, Alien och Medea som lät mörda sina barn. Lorenzoni ställer frågan om varför vi egentligen vill ha barn. Att skaffa barn eller inte är idag för många en reell valmöjlighet. De flest västerländska kvinnor har makten över sin livmoder.  Varför måste alla oavsett om en är heterosexuell homosexuell, cisperson eller trans, lever i en relation eller är ensamstående skaffa barn?  Vad fyller detta för funktion?

 

 

Det är en spännande bok som är svår att definiera. Det närmaste jag kommer att kunna kalla den är essä. I ett medryckande språk kastar vi oss mellan författarens helt personliga erfarenheter, religion och kulturhistoriska referenser, politik och forskning. Akademikern i mig blir mäkta frustrerad emellanåt och samtidigt avundas jag sättet att skriva med forskning och vetenskap bara som en klangbotten som används i djupt personliga reflektioner och analyser.

 

 

Det började med en fantastisk bild i Facebook gruppen Fittorna mitt ibland oss på den här saken.

IMG_6409

Det var en vän som hittat detta fascinerande ting för 60 kr i Stadsmissionens butik på Hagagatan i Stockholm. Dagen efter skyndade jag dit för att se om den var kvar. Jag hade ingen aning om vart jag skulle leta och gick planlöst omkring för att försöka identifiera den bland inredning, leksaker och porslin. Eftersom jag inte hittade den så fick jag sonika visa upp bilden från Facebook för tre av personalen men ingen visste. Någon ropade på en fjärde och han visste exakt och kom strax tillbaka med den. 60 kr och den var min. Som bonus fick jag veta att det var en Facehugger från filmen Alien. En snabb blick på föremålet och det gick direkt att konstatera att detta verkligen är en fitta. Mer än så behövs inte för att väcka en sann fittnörds intresse och sedan har jag läst spaltmeter med text på området.

Vi tar det från början. Det  var alltså i science fiction rysaren Alien (1979) som den spindelliknande fittan först gjorde sin entré. I uppföljaren av Alien går det att se ett litet klipp med en facehugger vars underrede väldigt mycket liknar en mardrömsfitta. Alien har designats av den schweiziska surrealisten HR Giger. Hans målning Nekronom V är bakgrunden och inspirationen till hela alienmytologin.

jun_giger2Gigers värld är en sammansmältning av teknologi och biologi.

En facehugger är en parasitoid (en organism som tillbringar en betydande del av sin livscykel fäst vid eller inuti en värdorganism i ett förhållande som är i grunden parasitiskt) av arten Xenomorph XX121 (Alien). Det går inte att ta bort facehuggers då parasiten pressar sin svans mot halsen. Greppet är också så fast att vid ett försök att ta bort det skulle det resultera i att hela ansiktet rivs av.

I Alien så sätter sig Facehuggern i ansiktet på en manlig besättningsman och kopplar sedan fast sina beniga fingerliknande spindelben genom att gripa tag i hans huvud. Den långa svansen lindas runt värdens hals för att sedan långsamt dra åt. Resultatet blir att mannen kippar efter andan och blir medvetslös.

Alien_facehugger

Fittan som är vänd mot hans mun pressar ut en tentakel som utför en oral våldtäkt.Efter en tid lossnar facehuggern självmant från hans ansikte och dör. Detta är en Vagina dentata i dess mest formidabla inkarnation.

Skärmavbild 2016-03-12 kl. 23.30.32

Men det är inte över med detta utan varelsen har befruktat mannen med ett embryo och något har börjat växa i hans inre. Graviditet är något som vanligtvis förknippas med en kvinnokropp men här blir mannen en person som efter en våldtäkt av ett spindelliknande djur med en stor fitta blir oönskat gravid. I en senare scen insjuknar han, överkroppen skakar och efter en kaskad av blod kommer ett litet fallosliknande monster med tänder ut. Han föder ett oönskat monster som tillkommit genom en våldtäkt.

För mig är det omöjligt att inte tänka hur kvinnor systematiskt blivit våldtagna under krig i olika delar av världen. Jag har mött några av dem i mitt arbete med kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Boken Mass Rape – The War Against Women in Bosnia-Herzegovina av Alexandra Stiglmayer bygger på intervjuer med både kvinnor som blivit våldtagna och män som våldtagit.

ProductImageHandler.ashx

 

Stiglmayers rapportering från intervjuerna med de våldtagna kvinnorna är bitvis en ohygglig läsning. Tusentals kvinnor har varit fångna i så kallade Rape Camps. I dessa hus har allt från ett fåtal till ca 1500 kvinnor varit fängslade.  Varje dag har de blivit förödmjukade, torterade och våldtagna. I Doboj i norra Bosnien fanns ett ”Women´s camp” som inrymde ca 2000 kvinnor och några barn.

Hennes slutsats är att män våldtar därför att de vill använda våld och visa sin makt. Han våldtar därför att kvinnan är fiendens kvinna och han vill förödmjuka och tillintetgöra fienden men kvinnan är även i sig själv fiende som föraktas och skall förödmjukas och tillintetgöras. Den kvinnliga kroppen blir en bit territorium som skall erövras. Han våldtar för att bevisa sin egen virilitet. Han våldtar därför att någon annan skall få lida som han själv har fått göra och för att bli av med sin egen rädsla. Han kan våldta därför att det bara är något roligt som han gör med grabbarna. Han våldtar därför att det är krig, en mans sysselsättning som väckt hans aggressivitet och han förknippar det med kvinnan som har den underordnade rollen.

Kvinnor som överlever våld och våldtäkt i krig kan ibland bli ett bevis på fiendens bestialitet, en symbol för nationens misslyckande, en paria och ses som förstörd egendom. Våldtäkterna sker mot ett objekt som är dubbelt avhumaniserat både som kvinna och som fiende. Sexuella övergrepp på fiendens kvinnor är en del av tillfredsställelsen i en erövring, det handlar om att stjäla och erövra en kvinna.

TUZLA, Bosnia-Herzegovina — The pale woman sitting in the health clinic said she hates the son she just delivered and could not bring herself to look at him before nurses took him away.

She is Bosnian, and the baby’s father is the Serb soldier who raped her. The child is a Chetnik, she said, using the derisive word for Serbs. I hate the child. My brother was in a concentration camp for 10 months and I was raped by Chetniks,” she said.

 Påven Johannes Paulus II tvingade dessutom våldtagna kvinnorna i Bosnien att bära och föda sina barn.

Vissa kvinnor som våldtagits har dessutom i många fall också fått sina familjer dödade eller fängslade och deras hem har blivit nedbrända

Om jag hade blivit gravid och inte kunnat göra abort, skulle jag förmodligen tagit mitt liv, säger ett 18-årigt våldtäktsoffer.

För många kvinnor blev det svårare att hitta en make eftersom de bär stigmat av våldtäkter. De som redan var gifta förväntades bryta upp från sina äktenskap.

Jag kan inte föreställa mig känslan av att tvingas bära ett djupt oönskat barn. Det är inte utan att jag minns en skräckinjagande stund då jag bar ett efterlängtat barn men trots detta fick lite panik av att känna fostret röras sig i magen och plötsligt kände mig som invaderad av en parasit vilken tenderade att äta upp mig inifrån.

Något som gjort ett oerhört stort intryck på mig är Nina Björks text om ninjafeminism/cynismfeminim i boken Under Rosa täcket.

3223706I en postmodern tid där ideologierna utropas som döda och de politiska rörelserna havererat uppkommer cynismfeminismen. Den har en grundläggande negativ syn på det moderna samhället och presenterar ingen utväg. Cynismfeministiska hjältinnor agerar ofta ut en manligt kodad ilska och hat och tar hämnd. Jag har alltid älskat böckerna En djävla helg / Dirty Weekend av Helen Zahavi och Rädslans Geografi av Anja Snellman.

och filmerna Thelma & Louise och Baise Moi. Inte för att våld är en framkomlig väg utan för att killar som bråkar och slåss är normala men tjej skall inte bråka och bete sig så enligt gällande genuskontrakt. Det är lättare att hantera en trumpen tjej som plågar sig genom att inte äta för då följer hon mönstret. Kvinnor som fallit offer för exempelvis en våldtäkt förväntas ha ett extremt självdestruktivt beteende medan män som misshandlats tvärtemot ska agera ut.

Alien och facehuggern kan ses som en symbol för aggressiv sexuell energi. En varelse som placerar en köttig fitta på män och gör dem gravida genom en regelrätt oral våldtäkt är en grym hämnd för alla män som har våldtagit och våldtar både kvinnor, män och transpersoner. Alien agerar ut allas vår ilska och hat. Konsekvensen blir en oönskad graviditet som dessutom är resultatet av en våldtäkt. Avkomman blir ett monster. Det är verkligen en riktig fasa.

Ytterligare källor:

Alien v Predator: Insemination Ch. 03

Urban Dictionary – Facehugger

19 Movie Monsters That Look Like Penises And Vaginas. As well as the occasional anus!

Alien, Prometheus and the Art of H.R. Giger

ALIEN (1979) – Är det där en Chestbuster eller är du bara glad att se mig?

HR Giger

Alien Rape Theme

Horrific Accounts of Rape of Bosnian Muslim Women and Girls during the Bosnian Genocide

 

 

 

Under mitt feministiska uppvaknade så var det några böcker som hade stor betydelse. Jag läste under rosa täcket och det kallas kärlek många gånger. Kanske är Laurie Pennys bok sex, lögner och revolution feministbibeln för 80- och 90-talisterna.

Penny_150818.indd

ATT VARA UNG KVINNA IDAG är mer uppfuckat än någonsin. Alla älskar att förfasa sig över å ena sidan dina utseendenojor, dina klädval, din sexualitet och samtidigt över hur du riskerar att utnyttjas och hur dåligt självförtroende du har. En hel kultur projicerar sina förväntningar, moralneuroser och förbjudna lustar på dig. Det är dags att ge fan i det, skriver Laurie Penny. Och det är dags för en ny feminism en feminism som är modigare, mer radikal än någonsin.

Laurie Penny själv identifierar sig som ”genderqueer, men med cis-priviligium”, polyamorös och anarkist.

dc2e3cac436b95b8375a99577aff3cf4.jpg

Författaren ser behovet av en sexuell kontrarevolution. Detta skall innefatta kvinnor men inte bara kvinnor, här finns också utrymme för de som inte trivs i de trånga maskulinitets- och cisnormerna, maktlösa, anarkister, sexsäljare, psykiskt sjuka, fattiga och rasifierade personer.

Kvinnor. Män. Pojkar och flickor. Orden förändras inte, men de gör resonansen. Redan inledningsvis slår Laurie Penny fast i enlighet med Judith Butler att arbetet med att gestalta kön är ett performanceuppdrag. Vad det betyder det att kalla sig det ena eller det andra kräver ett aktivt och många gånger hårt jobb. Hon säger vidare att att transsexuella, transgender, genusqueera och intersexuellas erfarenheter av att göra kön ofta har uteslutits från feminismens finrum och fortsätter med att konstatera kön är en tvångströja för människosjälen.

Penny riktar hård kritik mot den våldtäktskultur som råder. Kvinnor bär ansvaret för att inte dricka alkohol, ta droger och bjuda in till övergrepp. Kvinnor har under lång tid blev tillsagda att begränsa sig för sitt eget bästa. Dispyter om vilket ansvar kvinnor har för att inte bli våldtagna upprätthåller förövarnas makt menar Penny och det är svårt att inte tänka på den senaste tidens debatter om bl a övergreppen i Köln. Hon ser hopp genom det ökade fokus gällande samtycke men håller samtidigt upp ett varnande finger för de kontraproduktiva krafter som försöker hindra spridning av preventivmedel, abortmotståndet och inskränkningar i den reproduktiva friheten.

Att ta makten över sin sexualitet innebär inte bara kul grejer som dildos, spetstrosor och kurser i pole-dans utan om grundläggande feministiska frågor som fri abort och få stopp på våldtäktskulturen. Penny riktar också en känga mot hur sexualitet och intimitet blivit en produkt vår tids marknadslogik. Manliga fantasier säljs och kvinnor underordning består. Visionen är en framtid där kvinnor och queera inte tvingas till begär efter sex och innebär begär efter sin egen underordning.

Penny myntar begreppen Love™ och Sex™. Sex™ är det statiska maskinliknande heteroknullet i patriarkal porr. Love™ är det pornografiska narrativets andra sida, en slags evig sagoromantik. En stor bov i dramat är myten om den enda, sanna monogama kärleken. Båda skapar standardmått som vi tvingas att förhålla oss till. Både kräver också att vi blir kvar i en slags förljugenhet där vi måste följa redan skrivna roller.

Trots detta tror Penny inte på att radikala mål uppnås genom konservativa medel som censur och den ibland försåtliga illusionen om att skydda kvinnor. Det är inte sex som är problemet utan sexismen. Att förbjuda porr vore fel väg att gå. Hen skiljer sig också från min ungdoms feministiska förespråkare då hon är för en legalisering av sexarbete, är mot att på något sätt förbjuda eller censurera porr och kan se fördelar med objektifiering.

Dagens unga kvinnor har blivit itutade att de kan få allt men detta allt innebär äktenskap, barn, karriär, en garderob med snygga skor och kronisk utmattning säger Pennie. Hen menar att vi luras att tro att vi måste jobba hårt för att köpa saker som vi inte behöver. Dessutom kan inte alla få allt utan det gäller naturligtvis för den som är vit, rik, hetero och väluppfostrad.

Mitt i den ibland dystopa bilden av vår samtid bekänner sig Penny vara en digital romantiker som tror på sex, kärlek och knull på nätet. Här finns inte den gamla uppdelningen av the real world och nätet. Allt sker i en verklighet. Nätet har inneburit så mycket nya rum för utsatta grupper som unga transpersoner, hbtq-tonåringar och andra i behov av slutna rum med likasinnade. På nätet finns gratis fanfiction, möjlighet till webcamsex när avstånden försvårar fysiska möten och amatörpornografiska bilder. Samtidigt ägnar hon en hel del utrymme till att visa på den utbredda cybersexismen-mäns rätt att hota och trakassera kvinnor och queera på nätet.

Om en läst genusteori, queerteori och hängt med i den feministiska debatten så kommer Penny inte med några stora nyheter men hon sammanfattar och reflekterar i en essäform som är både underhållande och utmanande. Boken rekommenderas!

 

 

Jag går ut hårt och börjar med diktsamlingen Hackers av Aase Berg. Det är en bok som kokar av feministisk vrede och känns skön att läsa i spåren efter alla sexuella trakasserier och våld mot kvinnor i Köln och på festivaler och andra sammanhang i Sverige.

Vi är kvinnofällan. Vi är värdinnedjuret, uppkopplad
mot slappköttade parasiter såsom lata män och 
manipulativa knullviljor och bortskämt omedvetna
sällskapshjon.

Aase Bergs nya diktsamling handlar om utvägar ur kvinnofällan, om våldsam listighet och hur man fuckar upp systemen inifrån. I magen på den trojanska hästen sammangaddar sig amasoner, hackers, stalkers, parasiter, horor, haggor. De förlåter inte. De glömmer aldrig. De krossar det okrossbara. Se det här som ett hot: De är Här. 

9789100143299

Hackers är fascinerande, spännande och emellanåt tämligen svårgenomtränglig. Det är inte så mycket bokstäver men tar tid att läsa. Återkommande finns referenser och citat från många olika håll. Aase Berg citerar Natascha Kampusch som i sin självbiografiska  bok ”3096 dagar” beskriver hur hon under åtta år hölls fången och utsattes för övergrepp av en man, Wolfgang Priklopil i ett litet utrymme under garaget till hans bostadshus i utanför Wien.

Kärleken riktar sig bara  mot offer man 
kan känna sig överlägsen
Natascha Kampusch

Fina flickor blir slagna men fina flickor knullar inte och är framför allt inte våldsamma, det vet vi alla.

Hon vem
vem som får
slå henne

Underlydande
har mer
bukfett.

*

Hon slår tillbaka
piercingfetto,
grogghagga,
självskadesludder.

Den fostrade kvinnan
höjer aldrig
en hand.

Just nu läser jag även en avhandling i sociologi  från Lunds universitet av Susanne Boëthius. Studien Män, våld och moralarbete. Rapporter från män som sökt behandling för våld i nära relationer visar att männen resonerar kring våldshandlingarna utifrån förklaringar där de samtidigt kan bevara bilden av sig själva som moraliska personer. Det handlar inte bara om att rättfärdiga våldet genom att lägga skulden på andra personer eller yttre omständigheter. Även gränsdragningarna för vad som är våld har ofta förskjutits.

Ofrånkomligt tänker jag på den av Aase Berg mycket relevanta och intressanta fråga; Vem delade ut rätten till Mr Hyde-zoner?

 

Aase Berg samlar hämndlystna vapendragare Valerie Solanas och Kaninkokerskan från filmen Farlig förbindelse.

Det finns en kvinnlig frihet. Drönaren ska koka.

Kaninen i Le Creuset.

Naturligtvis älskar jag parallellen mellan kvinnofällan och Vagina Dentata. Det är en myt med en kraftfull symbolik, alldeles för lite använd.

Vem äger kvinnofällan, är det hon som fångas eller han, vem slår igen den?

Gallren omvässas till tandat sköte,

Vem är vem?

Diktsamlingen slutar med nedanstående text och på boken baksida kan vi läsa DET HÄR ÄR ETT HOT.

Tvångsavsluta: Överta mannens våld, man kan

queera det, går i slutändan under.

Under finns: List, Slughet, Framförhållning.