




I mina fantasier så delar jag och den både otroligt vackra och fantastiska konstnären Nina Hemmingsson både erfarenheter av ångest och förkärlek för kvinnlig sexualitet, och starka tanter. Egentligen har jag ingen aning om vem hon är och har bara träffat henne på ett antal signeringar. Det har dock blivit så många att hon numera kommer ihåg mitt namn. Varje gång blir jag stolt men hon kanske ser mig mest som en galen stalker.
För en månad sedan var det dags igen att ohejdat beundra Nina Hemmingsson. Denna gång på ett mingel och releaseparty hos Pocket Shop på Götgatan. Där släpptes för första gången Pixiböcker för vuxna. Det är Nina Hemmingsson och Martin Kellerman som är de första författarna i Kartago förlags satsning på Pixiböcker – för vuxna.
Pixiboken är ett fenomen. Den första utkom 1955 på Lindqvists förlag. Sedan har det kommit över 1.300 titlar på svenska. De har sålts i över 60 miljoner exemplar.
Det lilla formatets 60-årsjubileum firas bland annat med Pixiboxar med böcker av Jan Lööf och Stina Wirsén men också med ett nytt och ännu mindre format: Minipixi, lagom för dockskåpet.
Dessutom finns nu två små kartonger med Pixiböcker för vuxna. En av Nina Hemmingsson och en av Martin Kellerman, om Rocky. Nina Hemmingssons lilla box består av sex olika böcker Varje bok har ett eget teman och handlar om djur, relationer, fest, sex, barn och ångest.
Så till det vikigaste, världens första Pixibok om sex.
Det är en riktigt liten goding med Nina Hemmingsons fantastiska enrutare.
Jag blev otroligt glad över att flera av de härliga favoriterna om tanter finns med.
Jag fick min signerad av fantastiska Nina Hemmingsson som nu dessutom numera är ny förläggare på Kartago.
Hiv 2.0 är ingen bok utan snarare ett seriealbum om hur det är att leva med hiv i Sverige idag. Den bygger på olika autentiska röster. Det är Positiva gruppen Väst* som samlat in delar av livsberättelser under de senaste åren. Dessa har sedan gestaltats av serietecknarna Hilda-Maria Sandgren, Hanna Stenman och Lina Vain Illalla. Resultatet är Hiv 2.0.
Albumet består av tre lite längre serier och ett antal kortare serier eller enrutingar. Den första längre texten är en fruktansvärt sorglig och sann historia om en mormor som inte längre får träffa sina barnbarn. Dotterns reaktion när mamman berättar om att hon bär på hiv blir till en smärre katastrof på grund av felaktiga uppfattningar och onödig rädsla.
En annan historia handlar om svårigheterna med att flirta, ragga och ligga när en skall berätta om att en bär på ett virus. En kär vän till mig har uttryckt det så fenomenalt bra så jag brukar alltid använda det här citatet när jag föreläser;
För det är just sexlivet som förändras med hiv. För mig har det blivit lättare att stanna hos en partner även om det inte är sådär stormande fantastiskt som man har läst i pastellfärgade pocketböcker att det ska vara. På gott och ont är det numera lite besvärligare att kasta sig in i nya sexuella relationer. Orka informera en gång till. Det blir ju aldrig bara: »Ok, nu har vi hånglat och händerna har börjat glida in under kläderna, enligt konventionens alla regler ska vi snart idka könsligt umgänge, men innan dess vill jag bara informera om att jag har lite hiv. Kan vi fortsätta nu? Nähä, men jag har typ jättelite hiv, knappt några virus alls.
Informationsplikten föreskriver att man ska uppge sin hivstatus innan sex. Men i realiteten innebär det att man också får informera om smittsamhet, sexuella praktiker, risker, virusnivåer, medicinering, allmänhälsa och förväntad livslängd, trauman, stigman och mobbning samt avsaknaden av trauma, stigma och mobbning. När den föreläsningen är över, har fingrarna för länge sedan slutat pilla.
Bild från sidan 44 i albumet Hiv 2.0
Tänk dig själv, hur kul är det att få nobben i sängen? Att ha sex med någon som bär på hiv men står på behandling innebär ingen risk. Att ha oskyddat sex med någon som inte vet om sin hivstatus kan däremot innebära en risk för överföring av hiv och andra sexuellt överförbara infektioner.
Den tredje storyn är mer av en solskenshistoria om att finna någon att älska och leva med. Förutom detta finns bra information och kunskap. Hiv 2.0 finns att beställa från PG Väst eller att läsa på nätet. Känner du att du inte har full koll, ägna en stund åt detta seriealbum och skaffa mer kunskap.
Bild från sidan 10 i albumet Hiv 2.0
Jag har många vänner och bekanta som lever med hiv. Hur många de är har jag aldrig tänkt på för det har aldrig någon betydelse. Vissa är helt öppna med att de bär på ett hiv medan andra har berättat i djupaste förtroende med en försäkran om att jag aldrig skall föra det vidare. Några har säkert inte berättat och det är helt okey. Bara en fjärdedel av alla som lever med hiv är öppna. Varför är det så? Jo, för att ett av de största problemen är fördomar och stigma. Idag finns mycket effektiva behandlingar som gör att viruset inte överförs till andra även om man har oskyddat sex. Ändå så är det människors föreställningar, fördomar och myter som ibland radikalt försämrar livskvaliteten för många som lever med hiv. Vi bär alla ett ansvar för att minska stigmat. Läs Hiv 2.0!
*Positiva Gruppen Väst är en rättighetsorganisation som arbetar för att stärka hivpositiva i sin livssituation. De ger hjälp till självhjälp och vänder sig till alla som är berörda av hiv, oavsett kön, sexuell läggning eller etniskt ursprung. De har kurser, informerar om hiv och arbetar hela tiden med att förbättra villkoren för personer som lever med hiv.
Ni som bor i Stockholm eller vistas här emellanåt har väl inte missat Serieteket, det är Sveriges enda specialbibliotek för tecknade serier. Här erbjuds ett brett urval av utvalda seriealbum och konstböcker. På Serieteket finns till och med några hyllor med erotiska serier. Där har jag hittat många erotiska guldkorn.
Nu senaste bar jag hem boken Comtesse av Aude Picault. Det är en tecknad bok helt utan text. Comtesse är en fransk överklasskvinna som är totalt uttråkad i sitt palats så när maken åker iväg så ägnar hon sig åt utsvävningar på egen hand genom onani och kopulerande med andra.
Comtesse ser erotiska scener genom vardagliga ting, ett tungt draperi blir till en fantastisk fitta, likaså någon crème på hennes makeupbord. En orkidé förvandlas till ett älskade par.
Scenerna är enkla men fantastiskt bra tecknade. När hon tar tag i betjäntens ”paket” och knäpper upp gylften, blottar hans penis och suger av honom för att sedan spotta ut satsen i sin kaffekopp och dricka upp den är så snygg.
Det här är högklassig erotik som bjuder in läsaren eller tittaren in i en tillvaro där det finns stort utrymme för de egna associationerna och njutningen.
Jag älskar Nina Hemmingssons seriekonstverk. Jag älskar inte sådär fint utan häftigt, nästan såsom Ester Nilsson trånar utanför huset där Hugo Rask bor i boken, Egenmäktigt förfarande. Min kärlek är inte rosor och champagne utan mer intorkat slidsekret och en äldre upplaga av On Our Backs.
Att ta hänsyn till sociala konventioner är inte Nina Hemmingssons grej när hon tecknar och skriver sina böcker. I en intervju i ETC säger hon att hennes önskan är att folk ska tycka att hon är fin och normal. Samtidigt som hon motvilligt försöker slåss för sig själv. Ofta spränger figurerna i hennes böcker gränser, ofta förknippat med kön men även ibland sexualitet. Nina Hemmingsson är intresserad av det vi undviker, för fasadens skull.
Hemmingsson kom precis ut med en ny bok, Snyggast på Festen utgiven på Kartago förlag.
Det är lätt att känna igen sig om en som jag läst nästan alla av hennes tidigare verk. Oavsett om du läst många av hennes tidigare verk eller aldrig öppnat en bok av Hemmingsson, så fungerar det lika bra. Figurerna är desamma, grovhuggna, ofta med enorma ögon utan pupiller. De ganska fulsnygga bilderna i kombination med hennes oslagbara grova humor är närapå oövervinnerliga. Jag får lite ångest, skrattar högt och och befriande samtidigt som jag får en lite lätt obehaglig känsla i magen. Boken imponerar och har en mångfacetterad stil med allt från traditionella enrutor, serier till mer konstnärliga verk .
Jag gillar förstås hennes normkritiska förhållningssätt att skildra kvinnlig sexualitet. En av mina största favoriter är knulltanterna som finns här. I denna bok finns också några suveräna bilder på samma tema.
I juli släpptes ett nytt seriealbum med Zelda. Ett härligt format som jag minns från min ungdom då en kunde köpa just seriealbum bland annat genom jultidningsförlagen. Det är 50 sidor för ungefär lika många kronor. Linda Neidestam heter den fantastiska skaparen bakom Zelda. På förra årets bokmässa så hade jag och den numera inte så anonyma biblioholisten Siv förmånen att få lyssna på Neidestam i en monter.
”Zelda – Sex out West” handlar om när Zelda drar på festival till Göteborg. Där möter hon ”hipsters som är trötta på hipsters” och som frågar sig om ”musik inte är lite gubbigt”.
Zelda har åkt till Göteborg tillsammans med sin pojkvän till vilken hon verkligen försöker ha en öppen relation av typ polyamorös karaktär.
Neidestam sätter fingret på komplexiteten runt befrielsen och det sköna med att leva i en relation som innehåller den öppenheten likväl som hon beskriver de desperata svartsjukedraman som kan utspelas i panik över att det kan vara svårt att hitta en form som passar när det finns så få förebilder och sparsamt med stöd för att hitta ett sätt att leva som passar alla inblandade. Som om detta inte vore nog, kryddar hon detta med queerfeministiska normer och svårigheten med viljan att alltid kunna stå upp som normbrytare även i de mest privata sammanhangen.Jag älskar Zeldas okomplicerat starka sexuella begär, som sällan är kvinnligt korrekta utan tvärtom mycket direkta. Hon ber aldrig om ursäkt för att hon är kåt och vill ligga. Min absolut favoritstrip alla kategorier är denna;
Precis som i serietidningar så innehåller Zelda ett antal andra serier, alla skapade av dessa fantastiska feministiska serieskribenter som Ellen Ekman, Frida Ulvegren, Nanna Johansson, och Loka Kanarp. De förhöjer albumet och skapar en härlig helhet.
Lina Neidestam gör inte bara Zelda utan har även skapat Maran som också varmt kan rekommenderas!
Rocky har hängt med ett bra tag nu och många är de som har någon favoritstrip som sitter på kylskåpet eller anslagstavlan. Serien är tecknad av Martin Kellerman. Rocky om Sex (utgiven på Kartago 2012) är ett samlingsalbum med seriestrippar om när Rocky ligger runt. Sereierna är hämtade från tretton års produktion.
För det allra mesta lever Rocky ett till synes ganska trist singelliv med ett antal engångsligg som inte verkar ge honom speciellt mycket. Tvärtom är han tämligen blasé och självupptagen till max.
Jag gillar serier om sex och jag har gillat en del av Rockystripparna så detta album köpte jag direkt det kom ut. Har läst några sidor då och då men väntar bara på att det roliga skall komma men det gör det aldrig. Visst skrattar jag till någon gång och ett och annat fnitter släpper också över mina läppar men mest blir jag beklämd. Unken kvinnosyn, hbtq-skämt och några riktigt kränkande strippar om transpersoner roar mig inte.
Mellan gängen av serestippar finns seriösa frågor om sex som personer skickat till andra tidningar och som här istället besvaras Martin Kellerman och ett gäng andra killar(?). Dessa uppges komma från Rockymagasinet. Det är obegripligt vad dessa fyller för funktion. Ofta låter det som ett gäng brölande tonårskillar under en kväll med för mycket öl där de tycker att de själva är otroligt roliga men andra runt omkring tycker mest att det är besvärande.
Idag fick jag ett mail från en väninna. Hon skrev; ”Men du, vi får ha kvar varandra som sista utvägen på hemmet. Om det skiter sig med XX och XY, då ses vi på hemmet och blir de odrägliga knulltanterna i rum 7B.” En lättnad att veta att man eventuellt slipper vara oknullad på hemmet.
Pensionärernas Riksförbund (PRO) gick i veckan ut med information att RFSU startar rådgivning för äldre både på RFSU-kliniken i Stockholm och genom telefonrådgivning. En åtgärd som jag tycker att är fantastiskt bra. Jag är bekymrad över hur vi ser på äldre och sex. Emellanåt är jag ute och föreläser och talar med personal på äldreboenden och på geriatriska kliniker/avdelningar om äldre och sex, det finns enormt stora behov av kunskap och möjlighet att få prata om frågor som uppstår.
En av de mest absurda men också en av de härligaste skildringarna av sex mellan äldre finns i boken Rhesus av Héléna Marienské.
Hertiginnan Raphaelle de Chartres tvingas mot sin vilja av dottern Ingrid att lämna sitt hem. Den gamla damen hatar dottern och önskar henne en rejäl cancer. På det hospice utanför Paris där historien utspelar sig hittar Raphaelle nittioåriga Hector ”El Toro” Torregrossa som med hjälp av Viagra får sexlivet att blomstra igen. Så märker Raphaelle att hon är förälskad i Céleste, som är en en lesbisk författare om vilken det sägs att hon ”varit på tal för Nobelpriset en gång i tiden”. De älskande inspirerar övriga patienter och en mycket häftig nattlig trafik kommer igång mellan sängarna. Detta leder naturligvis till att både anhöriga och personal förfasar sig och gör allt för att stoppa det. Céleste ställer frågan som verkligen har sitt berättigande;
Först och främst: har man rätt att onanera när man skakar? Kan ett insjunket bröst bli smekt? Dessa kroppar som för tankarna till ögonvar, slem, ringmuskler på upphällningen, simmiga kroppsvätskor och den stundande förmultningen, ska de verkligen…?
Man går hårt åt ditt oidipuskomplex. Man låter dig se en dam som skulle kunna vara din mamma och hon snuskar sig med en hänsynslös lebba. Vill man traumatisera dig? Och om man tar det från början: Är det rimligt att kopulera med en infertil kropp? Läsarinna! Du ställer då frågor till mig… Är du då ärlig, du hycklande läsarinna när du tar anstöt? (Ur Rhesus, s 67.)
Raphaelle i sin tur beskriver sin första natt med Céleste,”du kan nog ana vad som hände. Viskningar, rädsla, smekningar, blyghet, hämningar som släpper, handling och glädjetårar. Passionens tafatta ord. Du vet mycket väl att även du på dödens rand kommer att vilja bli älskad och smekt”.
Denna bok är absurd och det är omöjligt att utröna vad som är de senildementas paranoida föreställningar och vad som är direkt verklighetsanknutna observationer. Detta är också mycket av bokens charm.
Fantastiska Nina Hemmingsson har som hon ofta gör skildrat kvinnor och sexualitet på ett pricksäkert sätt, nedanstående bild återfinns i en av hennes serieböcker, ”Mina vackra ögon”.
Chester 5000 XYV – An erotic robotic Victorian romance
1885 är en tid av industriell revolution och sexuell frustration. Pricilla är en kvinna med sexuella behov men hennes make uppfinnaren Robert är för upptagen med sina experiment för att hon skall vara nöjd. Han tar vetenskapen till hjälp och med lite plåt, fjädrar, rätt maskineri, lite smörjning, och en hel del kärlek så föds Chester 5000! Han visar sig vara det perfekta verktyget för jobbet. Chester 5000 är en lyhörd, uppfinningsrik älskare. Robert blir sedermera svartsjuk och säljer Chester till en annan ung kvinna. Både Pricilla och Chester längtar efter varandra så de återförenas till Roberts stora förargelse. Ett stort bråk utbryter men följden blir därefter en del erotiska eskapader så slutet gott, allting gott.
Jess Fink erbjuder sexiga närbilder på könen, erotiska äventyr och serien inkluderar till och med lite ksk även om heterosexet dominerar.
Den klassiska robot/människa frågan infinner sig. Handlar detta verkligen om kärlek eller bara om sex? Vad händer när Pricilla föredrar Chester framför Robert? Är Chester är mer än bara en maskin? Vilka är konsekvenserna av att försöka konstruera kärlek?
Boken kategoriseras som steampunk. Berättelsen en är i svart/vitt och har ingen dialog. Klassas på biblioteket som erotik. Jag hade nog aldrig läst denna om inte temat vore en av mina favoriter ”sex with robots” men konstaterar att jag faktiskt tyckte att den var helt okey.