Gynesexuell? Vaginosexuell? med inslag av Borea?

Lynx är en femtonårig fittbärare som definierar sig som vaginosexuelll, lithstraight, cassgensder och som har skrivit en bok om Fundersamma Siri. Boken är utgiven på S.T.O.P.Bok. En Siri är en person som finns inom oss alla och som funderar och vill veta mer. Boken har uppkommit utifrån behovet av att hitta sin identitet och Lynx gjorde viss research på området och på den vägen är det.

Fundersamma Siri beskrivs som en tänk-om-baserad faktabok som beskriver och förklarar könsidentiteter och läggningar med hjälp av berättelser utifrån Siri.

Vad är könsidentitet? Vad är sexuell läggning? Vilka olika varianter på dessa finns? De frågorna försöker Lynx besvara genom sin uppslagsbok över olika könsidentitet och sexuella läggningar.

För att förstå Lynx bok måste en utgå ifrån att könsidentitet och sexuell läggning är två icke stabila och föränderliga kategorier. Här är nämligen utgångspunkten att sexuell läggning och könsidentitet alltid handlar om en persons självidentifierade kön och läggning. Kön förstås alltså som något som görs och skapas. Det är med andra ord personens egna subjektiva upplevelse av att tillhöra ett genus eller en sexuell läggning, med andra ord är kön inte baserat på biologisk fakta. Lynx beskriver många olika gender eller genus som den svenska översättningen brukar vara. Här finns agenter, agenderflux, abimegender, adamasgender, astralgender och många många fler. Vad gäller sexuell läggning så är det långt mer än bara hetero, homo eller bi och här finns ficto, cass eller cetero- emotionell/romantisk eller sexuell och många andra.

Uppfattningen om vad som är och utmärker män och kvinnor har förändrats över tid, är olika i skilda delar av världen och beroende av den omgivande kontexten. I vårt samhälle börjar uppfattningen om kön som något socialt konstruerat växa fram även om samhället forfarande präglas av en heteronormativ könsdikotomi, dvs vi ser kön som två uteslutande kategorier som ska begära varandra. Samhället ”straffar” fortfarande personer som bryter mot tvåkönsnormen för att ”de gör sitt kön fel”. Bland unga finns det ett ökat motstånd och det är vanligare att höra att en ung person definierar sig som är exempelvis genderfluid.

Prideflaggan för astralgender*

Astralgender förklaras i Lynx bok som ett gender som är sammanhängande med rymden på något sätt.

Läggningar delas in i attraktionsnivå och grundläggningar. Könsidentitet delas in i olika fyra delar, pronomen, grundgender, beskrivande gender och könsuttryck.

Transaktivisten Maria Ramnehill skriver i ett inlägg på Feministiskt Perspektiv, men könsidentitet behöver inte vara det essentialiserande begrepp det ofta är i dag – könsidentiteten är inte stabil ens när den upplevs så. Och det är meningslöst att tala om könsidentitet som något annat än individuell. Eftersom könsidentiteten är individuell och unik för varje person är den också ointressant som något att grunda sin analys på. 

Lynx bok är en liten uppslagsbok på många olika genus och sexuella läggningar. Kön kräver upprepningar för att uppfattas som stabila över tid. Många av de genus och sexuella läggningar som beskrivs är nog enbart känt för ett fåtal varför de ännu inte kan uppfattas som etablerade kategorier. Många frågor väcks när jag läser boken. Vanligtvis är jag en stark försvarare av identitetspolitiska projekt men i bakhuvudet finns några ord från Kenan Malik i SvD; Det som är annorlunda nu är inte att vi har konflikter kring värderingar eller ideal. Det är sättet på vilket dessa konflikter kommer till uttryck. /…/Folk sitter i sina separata identitetssilos och skriker åt varandra. Är det nödvändigt med alla dessa nya kategoriseringar? Är detta ett tecken på en hyperindividualistisk kultur där kön och sexuell läggning också måste vara ett helt privat projekt där vi alla skall hitta vår specifika kategori?  Eller är det bara ett sunt uttryck för könsidentiteter som något individuellt definierat?

Orden vi älskar med

Jag älskar ord. Därför är det inte konstigt att jag snabbt nosar upp en ordbok som heter, Orden vi älskar med. Blädderbok om kärleksrelationer. Boken går helt enkelt ut på att författarna diskuterar kring olika ord som brukar användas i och om kärleksrelationer. De kärlekiserar sex rätt rejält men till deras försvar behandlas polyrelationer, BDSM, olika könsidentiteter på ett många gånger bra sätt.

Författarna är Mona Blåsjö och Katarina Byding och den har givits ut på förlaget Aight som är en av del av Katarina Bydings språkkonsultfirma .

Detta är långt ifrån en klassisk ordbok och det finns både fakta, reflektioner, intervjuer och i vissa fall grammatik runt orden. Varje kapitel har ett tema som kan vara allt från ord för olika sorters förhållanden, kärleksspråk, problem i relationer och det kroppsliga i relationer. Det finns många citat och referenser till både litteratur och annan kultur.

Ibland tyckte hon att deras äktenskap var som några föremål på en hylla. De hade samlats ihop under många år och representerade  olika minnen, händelser och erfarenheter. Sånt som hade format dem och fört dem närmare varandra. De kunde stå framför sitt äktenskap och se på det och ta varandras händer och känna glädje och stolthet.
Men det samlades damm på de där föremålen.
Bengt Ohlsson i romanen Swing.

Lena Anderssons mycket omskrivna journalist Ester Nilsson som i boken Egenmäktigt förfarande blir förälskad i konstnären Hugo Rask i nämns som ett exempel om hur man kan förstöra flera år av sitt liv genom otydlig kommunikation. Han vill inte ha någon relation men hon tolkar varje litet kanske som stora känslor.

Ett citat från Kristina Sandbergs roman Sörja för de sina åskådliggör på pricken det som journalisten Åsa Beckman skrev i en krönika under 2016 och som blev en av DN:s mest lästa och delade artiklar förra året.

Man är ju tacksam när de pratar. Ja, intresserat och inte så där självupptaget sond et också kan vara. För det är klart att män kan prata, men när det bara är om deras blir det lite tjatigt. När de inte ens kommer på tanken att ställa en intresserad motfråga.
Kristina Sandberg i romanen Sörja för de sina

Boken är fylld med både fyndiga och roliga illustrationer, bilder och små rutor. En del av dem är inte så professionella utan känns lite amatörmässiga och andra mycket både träffande och passande. Ett av dessa är en beskrivning av ett användbart ord, ostånd.

Det är en salig blandning av inslag och här finns även flera intervjuer. Bland annat intervjuas skådespelaren Gunilla Röör. Hon har ett bra tips om att användandet av roller i olika vardagliga sammanhang utanför teatern. När hon blev ordförande i bostadsrättsföreningen uppkom ett behov av att vara lite tydligare som person än vad hon är och därför spelade hon Bertil som talar mycket mer burdust och säger en sak i taget, med eftertryck, punkt, utropstecken i rollen som ordförande.

Yolanda Bohm, vice ordförande i RFSL ungdom intervjuas om hur vi kan rucka på samhällets normer genom språkliga förändringar. Yolanda är aktivist och poet och arbetar mycket med språket och i boken nämns orden fuk (som används av en del transmaskulina som ett ord som består av både fitta och kuk) och venis (en blandning av venis och penis). Yolanda menar också att det är viktigt med ett könsneutralt tal om kroppar för att undvika könsbinär orden för könsorganen.

Nu dyker vi ner i ordgottepåsen och så bjuder jag på några av bokens praliner.

Det första kapitlet heter ord som glidmedel eller träningsredskap. Jag gillar begreppet ord som glidmedel, det behövs så innerligt väl ibland.

Begrepp som mysiga hemmakvällar behandlas och där är reflektionen att detta begrepp idag kanske mer används lite ironiskt men har varit ett viktigt begrepp framför allt under kontaktannonserna i de tryckta tidningarnas tid.

Geschlechtsverkehr betyder samlag på tyska. Ordagrant betyder ordet egentligen könstrafik och inte blir det bättre av att ordet schlecht betyder dålig. Som tur är används tydligen ordet mest i medicinska sammanhang och inte i sängkammarmiljöer.

Ett annat spännande exempel är jag vill inte ha en spis som är så osexig. Här har ordet fått en ny betydelse där det snarare handlar om fult, obekvämt, oskönt och tråkigt.

I ett kapitel intervjuas Thomas som är en erfaren nätdejtare, han tycker inte om ordet busa och det är också mitt absoluta hatord när det kommer till dejting. Vem sjutton vill träffa någon för att gå ut och skjuta ärtrör?

Kif-sex är kuken i fittan sex och ett viktigt begrepp för att tydliggöra att det finns så många fler sätt att ha sex på.

Alla kinky personer har sina kinks (här förklarat som den extra krydda som någon tänder på). Utövare kan kallas för kinskster. Vaniljsex är sex utan kinks.

Som sexolog blir jag ibland besviken när författarna kanske omedvetet levererar sina förklaringar som om de vore fakta när det istället är ett uttryck för en ideologisk uppfattning i sak och inte så förankrat i vetenskap. Orden kärleksberoende och relationsberoende får förklaringen en beroendesjukdom som innebär att man ständigt söker nya relationer eller blir fixerad vid den relation man har. Den kärleksberoende har svårt att vara ensam och letar ständigt efter en partner men blir sällan nöjd. 

En kvinna som får veta att det finns en g-punkt kan få inspiration att utforska den närmare skriver författarna helt oproblematiserat utan en aning om hur diskussionerna har gått de senaste tio åren

När författarna beskriver att fuktig strandäng är en vanlig förklaring till ordet fitta är det visserligen sant men det är troligen inte det språkliga ursprunget. Författarna säger att det även kan betyda fett/fet vätska och något som sväller blir jag lite besviken att de inte läst sin Karin Milles ordentligt.

Sammanfattningsvis är det ändå en roande bok som ger några nya små insikter och för dem som inte läst sexologi och arbetat med parrelationer tror jag att det finns ännu mer att hämta.

 

 

 

 

Starstruck på Stockholm Pride

Jag har många idoler, eller kanske heter det förebilder när en är närmare 50 än 14 år. En av dessa idoler förebilder är forskaren och språkvetaren Karin Milles. Idag var jag med i ett samtal på Stockholm Pride med just Karin Milles.

Ett samtal som föredömligt modererades av Elin Bengtsson från RFSU Stockholm. Elin började med att konstatera att RFSU länge arbetat för specifika förändringar av ord relaterade till kropp, sex och relationer; RFSUhar lanserat begrepp som slidkrans istället för mödomshinna, pratar om sexdebut istället för ”förlora oskulden”,  lanserat ordet ”klittra” som ett nytt ord för onani för personer med fitta.

Har orden då någon betydelse? Där var jag och Karin Milles fullkomligt överens, språket sätter gränser för vad som är möjligt att tänka på samma sätt som det ökar möjligheterna för att förstå vår omvärld. Sexualpolitiska begrepp och ord kring kropp, kön och sexualitet kan bidra till förändring och motverka fördomar och myter (eller bekräfta dem). Det skapas hela tiden nya begrepp för att systematisera och förstå vår omvärld. Dessutom är det så att de ord man använder för att prata om kropp, kön och sex kan påverka både den egna upplevelsen av kroppen men också hur man känner sig med sexpartner(s). Att hitta sätt att ha sex som bekräftar ens könsidentitet kan handla både om kommunikation, ord och benämningar, och om hur man faktiskt har sex. Debatten kring ord och benämningar är en viktig del av den politiska diskussionen tyckte vi båda.

Under seminariet fick också RFSU en fantastisk eloge från Karin Milles i arbetet med att lansera begreppet slidkrans istället för mödomshinna. Slidkrans används numera av  nästan alla på ungdomsmottagningarna och dessutom vet många unga idag att hinnan är en myt och att slidkransen är elastisk visar ny forskning.

Elin frågade oss om vad som händer om vi tittar på framtiden, vilka ord inom köns- och sex- och samlevnadssfären är i behov av förändring? Utan att ha förankrat det på RFSU tänkte jag direkt på CUV-komplexet. Det som förr kallades G-punkten har visat sig vara en dynamisk interaktion mellan klitoris, urinröret och främre vaginalväggen vilket benämns med det inte så sexiga ordet clitourethrovaginala (CUV) komplexet. Jag menar vem vill viska i mörkret till sin sexpartner, åhh ta mig på CUV-komplexet?

Passade på att också prata mig varm om Karin Milles fantastiska bok; Kung Karl och kärleksgrottan Lek lust och ideologi i de svenska könsorden. Utgiven 2010 på Nordstedts förlag.

Förutom att den är en språkvetenskaplig guldgruva till ordens bakgrund så är det dessutom en suverän genuskritisk betraktelse av hur språket konstruerat den manliga respektive kvinnliga sexualiteten. Personer med kuk har en Kung Karl, ett spjut eller  falukorv medan personer med fitta gömmer sin lilla Doris, gullhöna eller kärleksgrotta. På en rad olika sätt återspeglar könsorden de mycket traditionella könsrollerna i sex där mannen är den aktiva som bär på vapenmetaforer, är aktiv och aggressiv medan kvinnan får stå för kärlek, gullighet och ett passivt mottagande. Ordet fitta används dessutom som skällsord i likhet med amerikanskans pussy (mes). Genom dessa negativa innebörder blir det också mer laddat. Detta blir också ett sätt att håna kvinnor som bejakar sin sexualitet enligt Milles.

Karin Milles har också skrivit en intressant artikel i det senaste numret av tidningen Ottar. LÄS!

Älskarinnor

För kanske ett år sedan berättade en vän till mig om en spännande utställning som skulle öppnas till våren. Det var kvinnornas historia –  med lusten i fokus. Historien är fylld av skildringar av kungarnas mätresser och presidenternas älskarinnor, men är det  egentligen med kvinnornas amorösa äventyr? Var de moraliska dygdemönster eller skötte de bara sina affärer snyggt? För någon vecka sedan fick jag möjlighet att besöka Skarhults slott och se utställningen  Älskare och älskarinnor – Njutning och åtrå i 500 år.

Historien tar sin början i 1500-talet och jag fascineras av historien om Cecilia Vasa. Gustav Vasa hade nio barn, fyra söner och fem döttrar. Det jag minns från skolans historielektion var att rabbla de TRE Vasa sönerna, Erik XIV, Johan III och Karl IX. Att han också hade fem döttrar hade jag ingen aning om, Katarina, Cecilia, Anna, Sofia och Elisabet.

Detta gjorde mig sur över den patriarkala historieskrivningen och jag kände att jag behövde öka min bildning varför jag köpte boken om Vasadöttrarna av den spännande personen Karin Tegenborg Falkdalen som är författare, doktor i idéhistoria och sommelier.

Cecilia Vasa, Gustav Vasas näst äldsta dotter, var en mycket driftig kvinna.

På sitt CV hade hon bland annat sjörövarerfarenheter då hon lät hon sina piratskepp kapa fartyg genom sjöröveri. Cecilia var slösaktig och älskade vackra kläder och prakt. Hon hade Vasaättens häftiga humör och var en självständig och stark kvinna som gick sin egen väg. När Cecilia var 19 år och en av huvudgästerna på systern Katarinas bröllop på Vadstena slott utspelade sig Vadstenabullret. Systern gifte sig med greve Edzard av Ostfriesland men hans bror, greve Johan klättrade in genom Cecilias fönster flera nätter på raken. En natt väntade vakter utanför och när de fick höra ett välbekant ljud stormade de in och mannen ertappades i bara skjortan ”havandes näppeligen hoson på sig” i Cecilias sovkammare., som det stod i rapporten efteråt. Efter skandalen i Vadstena måste Vasaätten försvara Cecilias kyskhet. Hon svärtades ner och man angrep henne med sexuella förtecken, hon beskrevs ofta som promiskuös, liksom kvinnor i alla tider. Att gifta sig med en prins var vid det här laget inte att tänka på så det fick bli markgreven Kristoffer av Baden-Rodermachern. De flyttade till England men Cecilia gillade shopping men inte att betala för densamma. Skulderna blev så stora att fordringsägare knackade på dörren till det magnifika slottet Hampton Court så under tumultartade omständigheter fick Cecilia och Kristoffer fly landet. Innan ombordstigning blev dock stora delar av deras bagage beslagtaget.

Kvinnans sexdrift har alltid provocerat. Kyrka, stat och rådande samhällsnormer har under århundradena försökt kontrollera ”fresterskorna”.

Under 1500-talet så accepterades kvinnors lust. Detta hade bland annat att göra med det faktum att fram till upptäckten av spermier och ägg på 1700-talet, fanns uppfattningen att kvinnans orgasm var en förutsättning för att hon skulle bli gravid.

Matteo Renaldo Colombo, lektor i kirurgi vid universitetet i Padua, Italien, publicerar 1559, De re Anatomica, där han beskriver klitoris som ”sätet för kvinnans glädje” och ger klitoris namnet Venus sötma i hänvisning till den mytologiska Venus. I utställningen finns en fantastisk bild från ett träsnitt av Marcantonio Raimondi från 1527, föreställande en renässanskvinna som stimulerar sig med en slags dildo.

Denna konstnär gav ut en bok med flera av sina erotiska bilder och boken beslagtogs och medtogs så småningom i katolska kyrkans register över förbjudna böcker, index librorum prohibitorum.  Detta med att förbjuda erotiska bilder är inget nytt påfund från Kvinnolobbyn…

På 1600-talet var otrohet belagt med dödsstraff. Krigare sätter på kyskhetsbälten på sin hustrur när de drar ut i krig. 1608 skapar Karl IX Sveriges genom tidernas mest stränga sexuallagstiftning där Bibelns ord stod om förebild. Sexuella handlingar var enbart tillåtet inom äktenskapet i syfte att avla barn och då i missionärsställningen. Kvinnor sågs som en slags ofullständig man. Mellan åren 1635 och 1754 dokumenterades 100.000 fall av olagligt sex. Häxprocesserna inträffar i mitten av 1600-talet och kvinnor döms för att ha bolat med djävulen.

Som reaktion på detta kommer sedan 1700-talet och slotten fylls med maskeradbaler och sexorgier. Inte minst Gustaf III arrangerar fester för personer med sin älskare och älskarinnor istället för den vigde maken/makan.

Bellman sjunger skabrösa visor om lidelse och sex samtidigt som Sergel tecknar erotik
Carl von Linné skriver i boken Om sättet att tillsammans gå att kvinnan har samma sexuella begär som mannen, samma rätt till kärlekens nöjen och lika stor förmåga av famntagens sötma. En bok som jag för övrigt nyligen gav bort i 30-års present till min vän och sexologkollega.

Pendeln svänger  och under 1800-talet patologiskas kåta kvinnor och spärras in på dårhus. Deras livmoder vandrar runt i kroppen och de får diagnosen hysteri. Kvinnor har blivit asexuella och ska ligga stilla i sängen. Kvinnors sexualitet sågs som å ena sidan ett otyglat vilddjur som måste tämjas och frustrationer kunde ta sig i uttryck av hysteri, nymfomani och nervretlighet. Å andra sidan sågs hon som frigid och kall. Kvinnornas plats var i hemmet medan det vanliga var att män köpte sexuella tjänster på någon av de kommunala bordellerna som fanns i Sverige.

 

Boel Märgåker har en dröm om furiös kättja, att få inslunga sig i ohämmade knullfester

Borde kulturtanter knarka mer? Kulturtanten Boel Märgåker tänker i alla fall åka på en litteraturkryssning med litteratursällskapet Oscar Levertins vänner med avsikt att supa, knarka och knulla. Visserligen förhåller det sig så att ingen narkotika vanligtvis behövs för att hålla en kulturtant puttrande. Tvärtom kulturtanten skulle skämmas ögonen ur sin om hon togs på bar gärning med en pipa crystal meth. Men kanske borde kulturtanterna knarka. Ligga sammandråsade på varandra i en nebulös massa och låta thinnertrasan förhöja upplevelsen av de sista ljuva åren. Varför i helvete ska en läsande och tänkande kvinna kröna sin livsgärning med att vara fogligare och mer rättskaffens än någonsin.

I inledningen av Marina Montelius roman Oscar Levertins vänner möter vi dessa funderingar hos den 62-åriga Boel Märgåker vilken är gift med Greger som både bokstavligt och bildligt är lomhörd. De har fyra utflugna barn. Boel Märgåker är kulturtanten som flyr in i böckernas värld med sina sublimerade sexuella behov. Behovet av vardaglig fysisk närhet får Boel genom sin elektriska värmefilt och bekräftelse genom att vara initiativtagare och ledare för ett litteratursällskap.

Boel har en dröm om furiös kättja, att få inslunga sig i ohämmade knullfester med pattarna kaskaderande genom luftrummet likt dopade väskhundar, men också, och än hemligare, att få vidröra någon med sin kärlek, om än blott momentant. Det senare har hon föga förhoppning till men att hitta någon berusad att dråsa samman med ses om en möjlighet på en finlandsfärja även om den vid detta tillfälle är abonnerad av tidningen Läslust. Så mycket mer knark än ett blad från en förmodat giftig klänglilja blir det inte däremot mer av de andra sakerna.

Boel kommer iväg på sin finlandskryssning som hon kallar för brunstkarneval i det guppande fläskets dyningar. Och knulla får hon göra. Det börjar med en Maggan , en kvinna som påminner henne om den psykoterapeut som hon går hos och åtrår djupt. Boels förhållande till sex med kvinnor är komplicerat, eftersom längtan är så stark. Efter ett särdeles njutningsfyllt knull och när Boel marinerad i lycka och fittslem, häller upp ett ytterligare ett glas cava ringer Maggans telefon och det är hennes make. Boel får sonika ragga upp en av författarna ombord och får honom i säng. Hon avslutar resans sexuella äventyr med att ligga med en yngling som går med en städvagn i någon av de oändliga hyttkorridorer på båten. När hon ser hans tydliga kukbula i uniformen och ofrivilligt kniper med fittmuskulaturen, som så ofta hon gör när hon urskiljer kukar genom byxtyg får hennes mörklila trosor en mörk fläck och det ena leder till det andra.

Hela boken äger en påtaglig uppgiven existentiell ångest och många av romanens litterära gestalter är stukade av livet. Boel är intelligent med god människokännedom och har ibland en ängels tålamod med sina deltagare i litteratursällskapet. Leif som misshandlat sin fd fru grovt och sedan dragit hemifrån utan att ha någon kontakt med barnen och som nu måste gå i terapi för arbetet som indrivare på Kronofogden ger honom ångest är mer än lovligt dryg.

I kön till lunchbuffén pratar Boel med en annan man som anser att Joyce Carol Oates är en ojämn författare vilket gör att hon håller på att kräkas över denna oförlåtligt förutsägbara synpunkt och överväger att förgifta honom med en förgiftad räkcocktail. Utfallet blir dock inte riktigt såsom Boel föreställt sig…

Det är ångestfyllt, det är roligt, och fullkomligt burleskt som när Boels blygdläppar beskrivs som köttrulltårtor som kunnat brukas som presentpapper vid dussinet promoveringsparties i såväl Uppsala som Lund.

Martina Montelius har etablerat sig som en av mina favoritförfattare. Jag älskade Främlingsleguanen med barnet som sade upp sig från dagis och lever med en leguan som talar tyska. Nu visar hon sig som en fullkomlig ordekvilibrist vilken hanterar orden på ett ytterst skickligt vis.

 

Vad är sex?

Jag  och Robert fick en utmaning via Twitter av Charlotte Rudenstam. Hon bloggar också om sex. Nu ställer hon frågan; Kan du ligga utan fysisk beröring? Ibland har vi en tendens att komplicera vad sex är, eller vi har idéer om att sex måste vara på något speciellt sätt för att räknas som sex. Den vanligaste, mest traditionella definitionen är: Sex är penetration. Då blir sex och sexualiteten så litet, nästan lite futtigt och den utesluter så många. Så ställ dig frågan: Vad är sex för dig? Vad är att ligga för dig?

Jag antar utmaningen och svarar på frågan om vad som är sex för mig!

Sex är att vara tre år och älska att sitta och rida på läderfåtöljens stoppade handtag för att det pirrar så gott i snippan. Sex är att leka doktor med ens jämnåriga kompisar och få möjligheten att känna på kompisens snopp som i leken är sjuk. Sex är att borra varandra i rumpan med en rosa leksaksborr. Sex är att leka upptäcktsresande och dinosaurie med sin bästa kompis. Leken som alltid går ut på att dinosaurien måste skjutas och styckas. Styckningen är härligast för då ”skär” kompisen ens kropp i många delar med sin hand som en kniv och den där beröringen gör att hela kroppen pirrar.

Sex är att onanera tillsammans med sin kompis när man är 11 år. Sex är att ha svårt att koncentrera sig på att lösa mattetalen i skolan för att läraren är så otroligt läcker och blicken hela tiden letar sig till dennes vackra kropp. Sex är någon av de där första kyssarna när en känner någon annans tunga leka i sin egen mun. Sex är det där fumliga första samlaget som gör lite ont och är över på två minuter.

Sex är när frun erbjuder att följa med på toa så hon kan stimulera ens klitoris på några få minuter under festen vi gemensamt besöker. Sex är att följa med en främling hem för att möta någon annans heta kropp och få en orgasm utan någon annan bakomliggande önskning än att njuta. Sex är att ge sig hän i en erotisk bok eller porrfilm för att känna lusten väckas i varje fiber av ens kropp. Sex är att bli bunden av rep och njuta av känslan att vara helt utelämnad åt någon annans makt. Sex är att känna sin varma urin stråla ner på någon annans kropp. Sex är när en främling suger av min kuk genom ett glory hole på en videoklubb. Sex är när bröstvårtorna styvnar, klitoris får erektion och en måste avbryta dagens jobb för att gå på toa och onanera, sex är när en främling förtjust uppropar, så sexig du, när du kommer i nya kläder, sex är att via Skype se sin käresta onanera, sex är att erbjuda en gratis avsugning bara för känslan av att känna den sexiga mannens kuk i din mun,

Sex är att springa naken på en äng och känna hur ett grässtrå kittlar i rumpan, sex är att bada naken i en insjö och känna det kalla vattnet omsluta hela fittan och tränga in mellan blygdläpparna, sex är att möta en främlings blick på tunnelbanan och känna hur det går en stöt rakt ner i fittan, sex är att sluta ögonen och ge sig hän åt någon av ens mest härliga sexuella fantasier, sex är att träna på ett gym och känna att vissa övningar tydligt stimulerar klitoris och ger stort välbehag, sex är en kraft som kan vara drivkraften till att skapa ett konstverk, sex är njuta av de andras blickar när jag har sex på en swingersklubb, sex är förväntansfullt hämta paketet på posten som innehåller den nya sexleksaken, sex är att ha samlag fast en inte vill i förhoppnings att bli gravid , sex är att ligga på en yogamatta och träna tantrisk andning, sex är att gå hemma naken enbart iklädd sin strap on och känna sig både kåt och sexig, sex är att få tillåtelse att gå på en erotisk upptäcksfärd över någon annans kropp och kika in i skrymslen och vrån, sex är att bli kåt av att lyssna på en speciell musiker, sex är drivkraften för söka efter någon att leva med, sex är få piska någons rumpa tills den är knallröd.

Sex är att smeka sin partner som en levt med i femtio år och fortfarande känna sig kåt. Sex är att vara 82 år, bli lagd på en tvättbräda och känna hur kroppen vaknar när undersköterskan långsamt och med känsla tvättar hela en kropp med en mjuk svamp. Sex är att var gammal, ha svårt att få erektion men ändå njuta oändligt mycket av att frun smeker och suger på ens penis, sex är att ligga nära nära någon annans nakna kropp, sex är att hitta sin nya livskamrat och sexualpartner på äldreboendet.

Sex är att skriva om sex och bli kåt på av sin egen text.

Det var ett försök att göra en definition av vad sex är, WHO:s definition är inte heller så pjåkig…

 

 

Friheten att röra sig, se och må fittigt…

…handlar novellen Ett köns bekännelse av Riikka Pulkinen om, utgiven på Novellix 2012.

Författaren Rikka Pulkkinen har skrivit två böcker, den första blev översatt till nederländska. Därför ger hon sig av på en på bokturné där hon varje kväll på turnéledarens önskemål läser ett stycke om mannen som kallar sin fru för hora. Hon träffar  författarkollegan Alan under turnén vilken är en karismatisk och oemotståndlig man. Han är fd. fotbollsspelare som gillar kvinnor mer än litteratur. Så följer hon med Alan till Amsterdam och deltar i en direktsänd talkshow. Där reduceras hon från att vara framgångsrik författare och debattör till att bli Alans coquette. Publiken får sedan rösta om vilka av hennes kropp som inte duger och dessa styckas bort direkt på scenen. Först ut blev hennes klänning som har en symbolisk betydelse för gestalter i hennes böcker, detta tycker cirkusdirektören enbart är tjafs, det är klart att hon enbart är fåfäng och vill behaga männen. Chop, chop, bröst, mun, hår och ben går samma väg. De sistnämnda på grund av sina celluliter. Till sist fanns bara ett virrvarr av obetydliga kroppsdelar kvar men mjälten blev ivägsparkad och örsnibben försvann. Kvar fanns bara ett hål till mörkt valv. Då sker något revolutionerande, hon ser, hör och tänker klarare. Världen öppnar sig på ett nytt sätt, Descartes hade kanske talat om klarhet och tydlighet, men jag kunde bara konstatera att allt plötsligt bara var fittigt.

Jag kan även tänka – tro det om ni vill – och även om ni inte tror, lyssna ändå. En tänkande muttas problem är mångfasetterat. Till sin natur är det filosofiskt och som filosofiskt problem är det nytt. Om ni tycker att det är oöverkomligt är ni förmodligen fångar hos era egna fördomar, grundade i västerländska könskonventioner. Jag tror nämligen att mitt fallexempel påverkar den cartesianska dualismen mellan kropp och själ.

Snabbt smiter hon ut från huset. Förstå mig rätt: det var inte fråga om någon flykt. Mitt snabba uttåg genom nödutgången var snarare ett språng ut i friheten. Jag rusade ut så fort ett hål kan rusa. Och jag var fri. Jag kom ihåg alla de gånger jag älskat med någon, alla tvivel när jag känt mig för slapp, för trång, för kort, för sned, för oändlig, för omättlig, för rädd, för lat eller för sömnig. Nu var jag inget av detta, jag var bara elastisk, oändligt kapabel och duglig.

Denna novell beskriver ett spännande händelseförlopp som kan tolkas på flera sätt. En framgångsrik författare objektifieras som kvinna och går från att ses som en lovande författare och människa till att bli ett tomt hål. Kvinnor kan förnedras, misshandlas och styckas så länge det går med på det. Eller är det så att hon först när hon kan bejaka sin fitta och leva igenom detta, blir ett reellt subjekt. När bara fittan är kvar upplever hon både frihet och känslan av att vara kapabel. Det är det bästa som har hänt henne.

Jag rörde mig fittigt. Jag kunde fortfarande se, men på ett annat sätt. Jag såg fittigt. Som fittig mådde jag bra. Som fittig gick jag mot solnedgången i Amsterdam, jag fick göra som jag ville, eller behövde inte göra något alls, allt berodde på mig, hela människolivet, hela världen.

Riikka Pulkinen © Otava / Jouni Harala

Otava / Jouni Harala

© Otava / Jouni Harala.

© Otava / Jouni Harala.

© Otava / Jouni Harala.

Utgiven på Novellix 2012. Det är genialiskt skrivet, en aningen surrealistisk och med en fantastisk symbolik. Novellen får fem fittor av fem möjliga and I love It!

Otava / Jouni Harala

Otava / Jouni Harala

Kuken som ett vapenhot

Läser Ulrika Dahls Skamgrepp; Uppvisandet av de nedre regionerna, könet, förekommer långt oftare hos män, både i flock och som ensamvargar i det offentliga än hos kvinnor. Det tycks vara så att kvinnor allt oftare hinner hem eller till en mer avskild plats när det tränger på. Det är också primärt män som blottar sig i syfte att visa upp sig, detta som om könet vore en gåva eller mer tvångsmässigt som om den där mjukdelen är värd hela världens och framför allt kvinnornas darrande vördnad och respekt för att inte tala om skräck.

Hur det manliga könet  sedan årtusenden setts som ett vapen har jag skrivit om tidigare. Kärnvapenexperter som talar om djup penetration och värdet av utdragna attacker. Det gäller att föra in missilerna i rätt hål och vid ett studiebesök på en kärnvapenbestyckad ubåt frågade en av befälhavarna om deltagarna på studiebesöket inte ville klappa på missilen. Till och med ärevördiga P-O Lundberg använder en vapenmetafor för att beskriva mannens könsfunktioner; Genom uretras uppbyggnad roterar sperman på samma sätt som en kula som lämnar gevärsmynningen (sidan 67 i Sexologi).

På 8 mars hörde jag återigen hur kvinnor gång på gång får del av det argument som de flesta ickeheterosexuella kvinnor och många feminister gång på gång får höra. Att de borde komma i kontakt med det patenterade allround-verktyget kuk för att sluta vara flator och feminister.

skärmdump från Flashback

Jag är så otroligt less på att kukar används som vapen, hot, allroundverktyg för omvändelse med mera. Det är dags för en rörelse om vågar bejaka och hylla även den icke erigerade penisen.

#blogg100, dag 10.

När natten faller av Michael Cunningham

Peter Harris är 44 år gammal, bor på Manhattan i New York och äger ett konstgalleri. Han är gift med Rebecca sedan många år tillbaka och de har den vuxna dottern Bea gemensamt. De bor i en vacker lägenhet, tjänar bra med pengar, har ett rikt socialt nätverk, trivs tillsammans och bra sex.

I inledningen finns en fint beskriven sexscen mellan Peter och Rebecca; de behöver inte längre en långsam avklädning, det räcker med att hejda sig och ta av det som behöver tas av, och fortsätta. Hon hinner inte dra av sig sina gamla vita bomullsstrumpor, han hinner reflektera att de har aningen gulnade sulor och hon borde skaffa nya. Han kysser henne över hennes V av hår, och så är han där, han vet exakt, han är expert på klitoris, och det är sexigt. Här är doften hennes egen, den svaga anstrykningen av färska räkor; det är här han älskar hennes kropp som mest.
Han har fått igång henne nu, nyper bröstvårtan mellan tumme och pekfinger, slickar hennes klitoris nitiskt, nitiskt, han vet (han bara vet helt enkelt) att ihärdighet är viktigt, tunga, läppar och fingrar som inte hejdar sig vad som än händer, som kommer att hitta henne vart hon än tar vägen.
Detta är bara en liten del av beskrivningen av sexet mellan paret och sedan slutar det hela med; de är för trötta för ett knull, och sedan fixar hon honom, hon är också expert på den saken.

Jag älskar denna beskrivning som ingående beskriver vad han gör med sin fru och hur hon reagerar på hans fingrar och tunga och den korta meningen om att hon också fixar honom men att de är för trötta på att knulla. Åhh, alla erotiska författare, läs och lär!

Livet bakom den framgångsrika fasaden är dock inte så bra som det först kan verka. Peter har en lite skavande oro över att livet bara skall vara såhär. Så kommer Rebeccas struliga lillebror Missen, 23 år gammal. Han är en ung man på glid som nu tillfälligt flyttar in till dem i ett försök att få ordning på livet. Missen är en typisk slacker som utan att fundera så mycket utnyttjar människor i hans väg för sina egna behov och flackar omkring i världen i väntan på att få en uppenbarelse över vad han skall göra.

En kväll ligger Peter vaken och får höra att Missen runkar, han får stånd och finner detta en aning kinky. I Peters blod strömmar en mörk retning, en berusande injektion av skamkänsla – äntligen något otillåtet, någonting perverst och fel och just av den anledningen en liten, liten aning djupt – och sekunden efter när han får höra det låga stönande som garanterat betyder att det går för Missen är han för ett ytterligt kort och fasansfullt, ögonblick kär i Missen.

Cunningham sätter ord på en känsla som kan uppstå i vardagstristess där något som kan bryta det invanda vanliga och trygga är så eftersträvansvärt att det kan rubba en livscirklar och skapa begär som en inte visste att existerade.

Detta skapar en form av livskris, han blir illamående över vad han känner, är han gay, har hans liv bara varit en lögn?

En natt när Peter kommer upp står Missen där naken i köket, han ser ut som en grekisk gud med en kropp som vore den utmejslad av skulptören Rodin själv. Nu ser Peter det fulländade konstverket som han hela tiden söker till sitt galleri, problemet att det är hans frus bror och en lyxknarkande slacker.

När Peter tar med Missen på ett uppdrag så vandrar de ensamma längs en strand och Missen kysser Peter och han besvarar girigt den korta kyssen.

Både passionen och samvetskval rasar i hans inre. Han vill, han måste, göra det omoraliska, oansvariga. Han vill inte på nytt bekräfta sin underkastelse under förnuftets herravälde, under alla snälla människor som tar ansvar, som går på alla rätta och onödiga partyn.

Våra inövade roller sviker oss, våra laster och vanor framkallar löje, och när vi står där inför himlens port kommer den jättelika svarta kvinnan som vaktar den att skratta ut oss, inte bara därför att vi inte är fria från skuld, utan också därför att vi har noll koll på allt som överhuvudtaget är av någon betydelse

Svek och lögner. Vem har ljugit och vem har svikit vem? Det blir de kvarvarande frågorna när boken är utläst.

 Boken är mycket välskriven och det är njutningsfyllt att läsa det rika språket. Michael Cunningham använder ofta lekfulla litterära referenser i sitt författarskap och i denna roman finns många flirtar med Thomas Manns ”Döden i Venedig”.

Michael Cunningham har också skrivit romanen Timmarna som filmatiserades med Nicole Kidman i huvudrollen.

#blogg100, dag 9

Med handen under kjolen på Gud

Idag var jag och min fru på prästvigning i Västerås Domkyrka. Min vän och tidigare vapendragare i RFSL Uppsalas styrelse, Peter prästvigdes. Han är också doktorand vid Teologiska institutionen på Uppsala Universitetet, Tros- och livsåskådningsvetenskap; Systematisk teologi med livsåskådningsforskning och har specialiserat sig  på queerteologi.

En gång i tiden läste jag själv teologi och hade som avsikt att bli präst. Under mina studier inriktade jag mig mycket mot feministteologi men lade av olika orsaker teologin och mina planer på tjänst i kyrkan på hyllan precis när queerteologin började göra sitt intåg. I kyrkan idag gladdes jag otroligt mycket med Peter men kände en lika stor tacksamhet för att jag själv aldrig gick vidare till vigning. Jag är för vild för kyrkans hägn både i tanke och liv.

Något som Peter gav mig som gåva en gång i tiden var introduktionen till den argentinska bisexuella teologen Marcella Althaus Reid, (1952-2009). Jag minns hur han refererade till hennes bok Indecent Theology; Women selling lemons without underwear: this must be one of the most startling and memorable opening scenes in contemporary theological texts. The lemon vendo sittning in the street may be able to feel her sex; her musky smell may be confused with her basket of lemons. Jag letar upp ett nummer av Lambda Nordica och läser vad Peter skrivit om queerteologin. Han har naturligtvis hänvisat till Marcella Althaus Reid;

Han konstaterar vidare att den första vågen av feministisk teologi kom runt 1980-talets början och representerades av teologer som Mary Daly, Elisabeth Schüssler Fiorenza och Rosemary Radford Ruether. De var mina stora förebilder och flera av feministteologerna var inspirerade av den latinamerikanska befrielseteologins kamp med den traditionella teologin. Jag minns mina egna teologiska studier på den konservativa högskolan och hur rektorn vid flera tillfällen höjde på ögonbrynen och tyckte att jag nog var lite märklig som alltid såg den politiska kampen som en självklar del av det teologin även när vi hade till uppgift att göra en skärtorsdags-meditation.

Jag satte hela min framtida karriär på spel när jag genomdrev att få skriva en befrielseteologisk reflektion över Ecce Homo, jag blev starkt motarbetad men segrade genom att få skriva uppsatsen. Elisabet Olsson-Wallins bilder var viktiga för mig precis som när Marcella Althaus-Reid beskriver att Gud finns på suspekta gaybarer i New York och i S/M-dungeouns. Det finns inte en sann gudsbild utan alla gestaltningar av Gud är subjektiva och i ständig rörelse. Queerteologin vill göra det oväntade och ställa allting på sin spets. Här är det möjligt för provokationer för att kunna utmana, möjliggöra och bana väg för nya bilder och erfarenheter om vem Gud är och vad Gud innebär. Såhär skriver Peter vidare i Lamda Nordica;Althaus-Reid är kritisk mot kolonialismen och de patriarkala tolkningarna av kristendomen.
In colonial processes, patriarchalism has reinforced chains of oppression when the male colonial subjects felt that their maleness was diminished bythe colonial masters… As part of the colonial Christian mytho-poetics, the male colonisers genderised their subjects as women, depriving them of themale status of their own patriarchal societies and therefore produced in them a reinforcement of heterosexual stereotypes.

Hon är inte lättläst men än en gång blir jag väldigt sugen att försöka mig på någon av hennes verk. Smyger in på Amazon…

Såhär beskriver Marcella Marcella Althaus Reid själv en av sina böcker;

Indecent Theology. Theological Perversions in Sex,
Gender and Politics by Marcella Althaus-Reid (London: Routledge 2000)

 All theology is sexual theology… What can sexual stories from fetishism and sadomasochism tell us about our relationship with God, Jesus and Mary? Isn’t it time that heterosexuals came out of their closets too? By examining the dialectics of decency and indecency and exploring a theology of sexual stories from the margins, this book brings together for the first time Liberation theology, Queer Theory, post-Marxism and Postcolonial analysis in an explosive mixture. Indecent Theology is an out-of-the-closet style of doing theology and shows how we can reflect on the Virgin Mary and on Christology from sexual stories taken from fetishism, leather lifestyles and transvestism.

The point of departure is the understanding that every theology implies a conscious or unconscious sexual or political praxis, based on reflections and actions from certain accepted social codifications. These are codifications which configure our Christian visions of life and mystical projections relating human experience to the sacred. …For instance, poverty and sensuality as a whole has been marginalised from theology. Why does a theology from the poor need to be sexually neutral, a theology of economics which excludes their desires? And what do those desires tell us about Christ in Latin America?

Indecent Theology is based on the sexual experiences of the poor, using economic and political analyisis while unveiling the sexual ideology of systematic theology. Theology is a sexual act and Indecent Theologians are called to be sexual performers of a committed praxis of social justice and transformation of the structures of economic and sexual oppression in their societies.

Andra av hennes verk;

The Queer God

Dancinsk Theology in Fetisch Boots: Essays in Honour of Marcella Althaus-Reid

The Sexual Theologian: A Primer in Radical Sex and Queer Theology

Liberation Theology and Sexuality