Feministisk och våldsam vrede – Hackers av Aase Berg.

Jag går ut hårt och börjar med diktsamlingen Hackers av Aase Berg. Det är en bok som kokar av feministisk vrede och känns skön att läsa i spåren efter alla sexuella trakasserier och våld mot kvinnor i Köln och på festivaler och andra sammanhang i Sverige.

Vi är kvinnofällan. Vi är värdinnedjuret, uppkopplad
mot slappköttade parasiter såsom lata män och 
manipulativa knullviljor och bortskämt omedvetna
sällskapshjon.

Aase Bergs nya diktsamling handlar om utvägar ur kvinnofällan, om våldsam listighet och hur man fuckar upp systemen inifrån. I magen på den trojanska hästen sammangaddar sig amasoner, hackers, stalkers, parasiter, horor, haggor. De förlåter inte. De glömmer aldrig. De krossar det okrossbara. Se det här som ett hot: De är Här. 

Hackers är fascinerande, spännande och emellanåt tämligen svårgenomtränglig. Det är inte så mycket bokstäver men tar tid att läsa. Återkommande finns referenser och citat från många olika håll. Aase Berg citerar Natascha Kampusch som i sin självbiografiska  bok ”3096 dagar” beskriver hur hon under åtta år hölls fången och utsattes för övergrepp av en man, Wolfgang Priklopil i ett litet utrymme under garaget till hans bostadshus i utanför Wien.

Kärleken riktar sig bara  mot offer man 
kan känna sig överlägsen
Natascha Kampusch

Fina flickor blir slagna men fina flickor knullar inte och är framför allt inte våldsamma, det vet vi alla.

Hon vem
vem som får
slå henne

Underlydande
har mer
bukfett.

*

Hon slår tillbaka
piercingfetto,
grogghagga,
självskadesludder.

Den fostrade kvinnan
höjer aldrig
en hand.

Just nu läser jag även en avhandling i sociologi  från Lunds universitet av Susanne Boëthius. Studien Män, våld och moralarbete. Rapporter från män som sökt behandling för våld i nära relationer visar att männen resonerar kring våldshandlingarna utifrån förklaringar där de samtidigt kan bevara bilden av sig själva som moraliska personer. Det handlar inte bara om att rättfärdiga våldet genom att lägga skulden på andra personer eller yttre omständigheter. Även gränsdragningarna för vad som är våld har ofta förskjutits.

Ofrånkomligt tänker jag på den av Aase Berg mycket relevanta och intressanta fråga; Vem delade ut rätten till Mr Hyde-zoner?

 

Aase Berg samlar hämndlystna vapendragare Valerie Solanas och Kaninkokerskan från filmen Farlig förbindelse.

Det finns en kvinnlig frihet. Drönaren ska koka.

Kaninen i Le Creuset.

Naturligtvis älskar jag parallellen mellan kvinnofällan och Vagina Dentata. Det är en myt med en kraftfull symbolik, alldeles för lite använd.

Vem äger kvinnofällan, är det hon som fångas eller han, vem slår igen den?

Gallren omvässas till tandat sköte,

Vem är vem?

Diktsamlingen slutar med nedanstående text och på boken baksida kan vi läsa DET HÄR ÄR ETT HOT.

Tvångsavsluta: Överta mannens våld, man kan

queera det, går i slutändan under.

Under finns: List, Slughet, Framförhållning.

Swingers

Läkemedelsförsäljaren Hanna och slöjdläraren Åke bor tillsammans med sin dotter i ett litet samhälle någonstans i Sverige. De bor i mellanmjölkens land, är medelålders, medelklass och medellyckliga. De lever sitt liv i en stilla lunk, där Åke är den mer tillbakadragna och Hanna retar sig på hans ordlösa slöhet när hon föreslår att de skall arrangera en middag och bjuda hem gäster eller gå på teater. De har varit tillsammans i sjutton år.

Bengt Ohlsson, författaren till bland annat Gregorius har i år kommit med en ny roman på Albert Bonniers förlag.

När Hannas väninna Camilla berättar om att hon och hennes make Felipe varit på en swingersklubb och därmed fått en välbehövlig kick i äktenskapet  blir Hanna upprörd och äcklad men även avundsjuk och kåt. Hannas och Åkes sexliv är stabilt och pålitligt utan större överraskningar åt varken ena eller andra hållet. Hon pumpar Camilla på alla detaljer och går hem till sin Åke och berättar om detta och frågar om inte också de skall prova. Åke är väldigt tveksam till en början men låter sig övertalas.

Ungefär halva romanen går åt till beslutsprocessen där paret diskuterar fram och tillbaka och funderar var och en på sitt håll och till slut beslutar sig för att gå på Swingersklubb. Det är Hanna som fortfarande är den drivande eller är det ömsesidigt? Vem är det som vill mest, och varför?

Hanna är självkritisk när hon funderar på hur hon skall bli mottagen men låter ändå kåtheten svepa bort tankarna på ett skönt sätt: Hennes kropp var inget man ville pigga upp sig med ingen spänstig studsmatta. Det var snarare något att bädda in sig i, en nersutten soffa med smulor och fläckar, något att vila i. /…/När hon strök sig mellan benen skingrades henne uppgivna tankar, och kåtheten löstes upp som en kapsel i hennes mage och spred sig genom hela kroppen.

Väl på klubben Tyche, som verkar vara en tämligen ordinär lokal i källaren i ett hyreshus klär de av sig helt nakna, tar krampaktigt grepp om varandras händer och går in. Där möter de några andra par, även de med långt ifrån perfekta kroppar. Varken Hanna eller Åke finner någon riktigt ro på klubben och drar därifrån utan att ta avsked från någon.

Hela historien hade kunnat ta slut där om inte ett par från klubben kontaktar dem för en möjlig fortsättning hemma hos dem. De beslutar sig för att åka hem till dem och äta, naturligtvis helt förutsättningslöst. De diskuterar och grälar hur och på vilket sätt de skall kunna kommunicera hur de vill ha det med en eventuell fortsättning. Nu är det Åke som dagdrömmer om Monika och han fantiserar om hur han skall förlösa och förföra henne på ett sätt som hon aldrig tidigare upplevt.

Efter middagen går Åke med Monika och Hanna följer med Robert till övervåningen. Åke får inte erektion hur han än kämpar och han huvud fylls av ett koppel av elaka tankar om sig själv och hans oförmåga. Monika försöker men han är stressad och väljer att koncentrera sig på henne istället.

Det är något vackert över beskrivningen av hans fittslickning; Han dök över den med öppen mun, och slickade hårt och målmedveten och virvlade med tungspetsen över hennes klitoris. Ibland blev hans mun långsam och sömnig i sina rörelser, och dröp som en stor snigel över blygdläpparna. Och lika plötsligt som han kommit dit, lika plötsligt kunde han överge hennes fitta, blöt öppen och han kysste och bet i hennes mage och lårens insidor. /…/ Han tyckte om den. Blygdläpparna var ganska stora och sladdriga, men det betydde bara att hans tunga hade mer att leka med, den kunde vika ut dem och borra sig in som ett vått varmt finger i henne, och han kunde suga på blygdläpparna och dra lekfullt i dem.

Monika hade rakat sin fitta men hade Åke fått bestämma skulle hon låtit bli. Håret gav fittan en själ, en mössa, bäddade in den i någonting. En rakad fitta, tänkte Åke, efteråt är som en oinslagen present.

Det hade kunnat vara en vacker och erotiskt laddad scen men de värderande tankarna finns hela tiden där och blicken iakttar och värderar allt som sker.

När Hanna har ett fantastiskt samlag med Robert så vältrar han över henne som en väldoftande stor saccosäck. Han fyller hennes mun och hennes fitta och hela hennes förtorkade, missmodiga längtan.

Redan innan har de diskuterat att detta inte är otrohet eftersom det är ömsesidigt och öppet. Det är som om otroheterna tar ut varandra då. När de åker ifrån Monika och Robert så säger Åke att det inte var något vidare medan Hanna säger att det var okey. Hanna gör klart att hon inte vill prata mer om detta så Åke behöver inte fråga, om han inte vill höra.

Detta är ingen undergångsroman och den handlar inte om en uppslitande skilsmässa. Det är istället dyster diskbänksrealism, lågmält och lite sorgligt och hela berättelsen gör mig mer trött än berörd.

Juliettesällskapet

Har läst en ny erotisk roman av Sasha Grey, en av Hollywoods mest framgångsrika porrstjärnor och känd från tv-serien Entourage. Romanens huvudkaraktär är Catherine som läser filmvetenskap på universitetet och är sambo med sin pojkvän Jack. Han är kampanjansvarig för en känd amerikansk politiker. Catherine drömmer ofta om sexuella möten, fantiserar om läraren som undervisar i filmvetenskap och om att ha sex med pojkvännen på hans arbetsplats. Själv verkar han mest prioritera att arbeta och är inte alls så sexuellt tillgänglig som Catherine önskar. 
På universitetet hittar hon en själsfrände i den sexiga och framåt tjejen Anna. Tillsammans upptäcker de fetischer, kinks och hemliga sexfester. Anna tar också med henne på hemliga sexklubbar och initierar henne i Juliettsällskapet, vilket är superhemligt sammanhang där de mycket makt och pengar kan hänge sig åt sina vildaste och mest utsvävande sexuella fantasier. Sällskapet skulle också kunna kallas de femhundra mest förmögnas fuckfest eller de slampiga skitstövlarnas superliga. De är naturligtvis uppkallade efter markis de Sades karaktär Juliette.På den här klubben utövas BDSM och till skillnad från E L James så vet Sasha Grey hur BDSM klubbar ser ut och vad som händer där. Hon är inte bara förtjust utan känner sig också hotad under sin vistelse hos Juliettesällskapet. Anna däremot ser ut att njuta även när hon får en behandling av en drilldo på klubben.Många av Catherines sexscener utspelar sig istället i hennes nattliga drömmar och dagdrömmar där allt kan hända utan att någon far illa. En dröm handlar om om att hon blir knullad av tio män som bär mask. De presenterar sig inte, är inte artiga, utan förspel bara tränger in i henne med sina kukar.

När hon förverkligar en av sina fantasier på klubben visar det sig trots den njutning hon erövrade att hon ändå blivit utnyttjad. Hon ser att allt har ett pris och ibland balanserar man på en knivsegg mellan självförverkligande och tomhet . Historien slutar också med en rad hotfulla situationer där maktens män styr.

Sasha Grey skriver rappt och ofta fyndigt, en av de mest minnesvärda beskrivningarna är den om Bundy som själv kallar sig för internetentreprenör men av Catherine kallas slamkryparhipster men närmast kan betraktas som någon form av porrwebansvarig. Hon beskriver hans kuk som
En sådan där kokt tysk korv som är gjord av väldigt ljust kött kryddat med örter och stoppat i ett tjock gummiliknande skinn, som en kondom av grishud. Man äter inte skinnet och det vill man inte heller. För att tillaga den lämnar man korven i en kastrull med uppkokt vatten som tagits av plattan, sedan skär man hål på skinnet och skalar av det. Annars kan man hålla den varma korven försiktigt, sätta läpparna till det lilla hålet längst upp och suga och suga tills skinnet glider ner och köttet exploderar i munnen. Bundys kuk liknar en sådan korv. Kort, tjock och blek med ett huvud som är platt och brett som en ostronskivling eller en partyhatt som någon satt på sig. Och på det står det ÄT MIG med feta svarta gotiska bokstäver (intatuerat).

 Copyright/fotograf: Kristin Burns

Boken kryllar av referenser till film, litteratur och populärkulturella referenser. Sasha Grey nämner i slutet alla kvinnor och män som liksom hon bara haft litteratur och film som utlopp för att känna sig bekväma med sina sexuella fantasier och lyfter fram alla kvinnors rätt till sin egen sexualitet, sina egna fantasier, utan att fördöma något. Hon fördömer däremot alla som tjänar pengar på andras utsatthet. Detta till trots så lämnar denna bok ändå en dålig smak kvar. Jag är så urless på erotiseringen av kvinnlig underordning och manlig överordning. Reglerna runt makt och kontroll är så fruktansvärt präglade av denna ordning. Varför kommer drösvis med böcker där kvinnor alltid skall tända på att vara den underordnade. Varför präglas de sexuella fantasierna av att bli påsatta av tio anonyma män i mask utan föregående eller parallell klitoral stimulans. När Catherine i slutet sedan går hem till pojkvännen och är nöjd med det livet känns det så tillrättalagt heteronormativt.

Juliettesällskapet gav ut 2014 på Albert Bonniers förlag.

Jag skulle så gärna vilja förföra dig – men jag orkar inte

Jag skulle så gärna vilja förföra dig  – men jag orkar inte är en spännande bok av Margareta Strömstedt utgiven på Albert Bonniers förlag.

Detta är en bok fylld av minnen från ett långt och spännande liv med inslag såväl från yrkesliv som det privata. Det är varma hågkomster av den nära vännen och författaren Astrid Lindgren. Hon älskade att klättra i träd och fortsatte så ända tills hon var i 70-års ålder och lär ha sagt; Det står väl inte i Mose lag att det är förbjudet för gamla kärringar att klättra i träd.

En spännande beskrivning av ett möte med Tove Jansson och hennes något kärva sambo på en ö i Skärgården när det kommer ett oväder och mötet med författaren Aksel Sandemose på Operakällaren. Det senare har givit boken sitt namn då han kommen till åren gärna skulle förfört Margareta Strömstedt medan hennes make och hans unga fru var på NK och shoppade, men han orkade inte.

Boken skildrar en varm och innerlig beskrivning av hennes bror Lasse som tog sitt liv i 20 årsåldern men under hela sitt liv var en person som gick sina egna vägar och var friare i tanken än de flesta andra. Redan i tidig ålder ifrågasatte han Missionsförsamlingen där pappan var pastor och föreståndare och undrade varför de inte sålde allt och gav till de fattiga i enlighet med Bibelns ord.

I mitt tycke är naturligtvis kapitlet om onani och sexualitet spännande. Margareta Strömstedts mamma var från en kristet färgat småborgerlig familj vilket präglade hennes sinne och uppfostran av barnen.

Vi får också veta att enligt doktor Henrik Bergs läkarbok från 1925 är en onanist ofta blek samt att dolskhet och modlöshet präglar personen. Från att ha varit ett friskt väsen infinner sig en skygghet, oro och fruktan. Den ungdomliga friskheten försvinner och ögonen sjunker ner och blå ringar bildas runt dem. Hela uttrycket är sjukligt och gången ibland vacklande. Barnet vill inte leka med andra utan kan drabbas av hysterisk kramp. Smärtor i rygg och på andra ställen kan uppkomma likväl som försämring av både syn och hörsel. Under stundom kan även personen drabbas av sinnesjukdom och då speciellt fånighet.

Hennes första orgasmupplevelse är en vacker historia då hon stämt möte med sin pojkvän utklädd till Pierrot och själv som zigenarkvinna med många vackra kjolar på väg till en maskerad. Där smekte han henne ömt och hon fick orgasm så häftig att hon skrek rätt ut och kastade sig i buskarna.

Hon berättar också om två sexuella övergrepp som hon liksom så många kvinnor innan och efter henne tvingats att utstå för att män ser sin sexualitet som självklar och att det är kvinnans uppgift att tillfredsställa henne.

Ett annat starkt ögonblick är när paret Strömstedt är på besök hos Ingmar Bergman på Fårö och han ser att det inte är bra i relationen mellan dem. Hon berättar och makens tystnad och han säger så klokt;

– Tystand är det starkaste straffet som kan drabba någon i ett förhållande. Man talar om att tiga ihjäl. Det är grymt och raffinerat sätt att straffa en människa på.