Utställning av fittkonst i Stockholm.

I torsdags kom jag då äntligen dit. Jag gjorde ett besök på utställning av fittkonst. Arrangörerna skriver såhär‚

Det är hög tid för fittan att ta en självklar plats i det offentliga rummet. Trots att fittan är ett könsorgan som cirka hälften av jordens befolkning har, är den för många ett tabubelagt ämne. Vi vill normalisera fittan, vi vill att fittan ska få komma ut i ljuset och ha en lika självklar plats i vår kultur och vårat samhälle som snoppen har.

Därför har vi, erfarna som mindre erfarna konstnärer, skapat en utställning med enbart fittkonst. Konst som föreställer fittor på olika sätt, eller väcker tankar kring fittan och allt som hör därtill.

Utställningen består av över 100 verk ifrån 20 konstnärer, och visas på Femtopia, på Hornsgatan 149 på Södermalm i Stockholm. Utställningen pågår till och med 19 december.

Utställningen består  både av glada amatörer och mer erfarna konstnärer. Deltagarna har använt många olika tekniker och tillvägagångssätt. Här är bilder på några av de utställda verken.

Kvällen till ära var också jag där för att hålla ett fitt-seminarium. Jag är verkligen fittaktivist i själ och hjärta. Efteråt var det några unga tjejer som kom fram och tackade och berättade samtidigt att de lärt sig massor av nya fakta. En av tjejerna hade ingen aning om klitoris anatomi och fysiologi och den andra berättade stolt att hon skulle gå hem och titta på sin egen fitta i en spegel. Sådant gör mig så otroligt lycklig. Det är värt allt att få kvinnor och andra med fitta att känna stolthet och glädje över sitt eget kön och kunna lära sig mer om sin egen kropp för att kunna kommunicera bättre och njuta mer sexuellt.

Dessutom var fina Anna där med sina smycken från Clit is the shit.För någon vecka sedan var det ett riktigt peppigt reportage i Upsala Nya tidning om Anna med den fina rubriken;

Jag har flera av hennes fina smycken och jag rekommenderar ett besök hos;

Panelsamtal om sexköpslagen

Idag var jag på RFSU och satt med i en panel tillsammans med Pye Jakobsson från Rose Alliance & Hiv Sverige, Anna Skarhed, utredaren av utvärderingen av förbudet mot köp av sexuell tjänst, 1999-2008 (SOU 2010:49), och Patrik Cederlöf, nationell samordnare vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Jag deltog från RFSL och som projektledare för Osynliga Synliga Aktörer – Hbt-personer med erfarenhet av att sälja och/eller köpa sexuella tjänster, ett uppdrag från Jämställdhets och Integrationsdepartementet tilllika åtgärd 33 i regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel.

Patrik Cederlöf utgick i sin analys utifrån trafficking där han möter många utsatta kvinnor från olika europeiska länder. Dessa tillhör ofta en minoritetsgrupp och det är inte alltid lätt att avgöra vad som är frivilligt och icke frivilligt när det handlar om oerhört utsatta och problematiska hemförhållanden. Detta visar att sexsäljande kan var ett frivilligt ofrivilligt val utifrån en ekonomisk nödsituation vilket naturligtvis inte går att lösa genom sexköpslagen utan där måste en annan politisk vilja till.

En av de viktigaste redskapen att förstå sex mot ersättning har jag lärt mig av Petra Östergren. Även i denna panel hamnade vi i detta dike emellanåt när vi inte klargör vilket form av sexsäljande som vi avser.

Det var mycket intressant att Anna Skarhed gav mig rätt i att det var ett misslyckande att män inte inkluderades i större utsträckning i utvärderingen av sexköpslagen men hävdade att de då inte fanns forskning att tillgå vilket är en sanning med viss modifikation. I det över 300 sidor långa betänkandet ägnas bara 24 rader åt manlig samkönad sexhandel och om transpersoner sägs ingenting, utöver att begreppet nämns i samma stycke. Lagen är sprungen ur Kvinnofridspropositionen och prostitution sågs som en del av mäns våld mot kvinnor och som ett uttryck för bristande jämställdhet mellan könen. Mycket av forskningen kring sex mot ersättning har sedan dess utgått från att de samhälleliga strukturer som antas göra män till förövare och kvinnor till utsatta och offer. Detta bygger på en mycket essentiell syn på kvinnor och mäns sexualitet. Anna Due har sammanfattat detta i en mycket intressant tabell;
Anna Skarhed gjorde också i dagens panel ett särskiljande mellan trafficking som innebär bland annat tvång, utnyttjande och exploatering av personers utsatta levnadssituation och sexuella handlingar mellan två eller flera samtyckande parter. Detta är tvärtemot utredningens utgångspunkt som menar att det inte är relevant att skilja mellan frivillig och ofrivillig prostitution. Ändå var Skarhed resonerande och öppen inför många frågeställningar men landade märkligt nog i en ensidig analys av sexköpslagens förträfflighet när det gällde att diskutera lagen vara eller icke vara.

Eftersom utvärderingen var undermåligt utförd avseende forskningsmetodik så innebär detta faktiskt att det inte går att dra några slutsatser utifrån denna utredning och det enda raka vore att tillsätta en ny opartisk utredning där det inte på förhand är beslutat vad resultatet skall komma att bli. I en sådan utredning måste naturligtvis även sexarbetares röster bli hörda. RFSU hade bjudit en representant för Rose Alliance vilket borde vara en självklarhet i dessa diskussioner. Det är det dock inte! I utvärderingen kan vi läsa att arbetet bland annat ”ska utgå från de utsattas behov och situation”.  Personer som har erfarenhet av sexarbete ”uppger att kriminaliseringen förstärkt det sociala stigma det innebär att sälja sex / … / att de valt att prostituera sig och upplever sig inte vara ofrivilligt utsatta för något.” samt att ”även om det inte är förbjudet att sälja sex upplever de sig vara jagade av polisen” och att ”de upplever sig vara omyndigförklarade i och med att deras handlingar tolereras men deras vilja och val inte respekteras.” De menar även att det går att särskilja mellan ofrivillig och frivillig prostitution. Trots utgångspunkten att se till de ”utnyttjades” situation och behov anses kriminaliseringens negativa effekter vara positiva på grund av utredningens utgångspunkter. Knappast ett respektfullt sätt att ta till vara på åsikter från personer i målgruppen.

#blogg100, dag 73.