Dagbok om min kropp

En vän till mig, sorgligt tidigt avliden, berättade en gång med en inspirerande fascination om sitt mensblods olika konsistens, färg och mängd när hon för ett antal år sedan började använda menskopp. Jag minns att jag glatt förvånat njöt av hur någon så frispråkigt kunde berätta om den egna fascinationen över en av sina kroppsvätskor.

Kanske har någon annan fått uppleva samma fascination över min förtjusning gällande slidsekretets olika konsistens och det faktum att det tämligen lätt går att identifiera de mest fertila dagarna genom att föra schema på slidsekretets form, färg och elasticitet.

Dessa två händelser är vad som slog mig när jag strövade omkring på bokhandelns bokrea i år. Förstrött vände jag på några böcker för att läsa på dess baksida, förvånansvärt lite inspirerad över att shoppa något. Bokförlaget Sekwa brukar kunna släppa böcker som är lite intressanta så lika oengagerat läste jag på  baksidan av dagbok om min kropp. Jag stelnade till, tog ett robust och fast grepp om boken fast besluten att  inte släppa den vad om än kunde inträffa.

Dagbok om min kropp av  Daniel Pennac (Sekwa Förlag 2014) är en fascinerande skildring om det mest intima som vi alla delar, våra kroppar och kroppsfunktioner.

Med en noggrann åldersangivelse får vi följa berättarjaget från tidiga tonår tills döden hämtar honom.

13 år, 3 månader, 1 dag                                                                               Måndag den 11 januari 1937

Pojkar har tre sätt att kissa på: 1) Sittande. 2) Stående utan att dra upp strumpan. 3) Stående, när de dragit upp den. (Strumpan är förhuden). När man drar upp den pissar man mycket längre. det är otroligt att mamma inte lärt Dodo det. 

Fadern till berättarjaget får stegvis lära sig om pubertetens alla kroppsliga förändringar och förvarnar sonen om den kommande första ejakulationen ändå blir han förvånad men konstaterar..

13 år, 5 månader, 7 dagar                                                                 Onsdagen den 17 mars 1937

När sperman torkar på huden, krackelerar den. Den ser ut som glimmer.

Men en hänvisning till Montaignes essäer där den naturliga könsakten inte är talbar och därför hålls den utanför allmänna och anständiga samtal beskriver han sedan den mest underbara njutning. Det är ekvilibristens balansnummer, precis innan. Sperman finns där, färdig att spruta fram, men jag håller den tillbaka så mycket jag kan. Huden kring ollonet är knallröd, själva ollonet alldeles uppsvällt, så färdig att brista att jag släpper min lem. Jag håller tillbaka sperman allt jag förmår samtidigt som jag iakttar hur lemmen vibrerar. Jag pressar samman händer, ögonlock och käkar så hårt att hela min kropp darrar liksom den. 

Berättarjaget älskar familjens hushållerska, Violette och återkommer till hennes varma omsorg och omtanke genom hela livet. Alla känsloförnimmelser i allt från kärlek till skräck beskrivs ingående genom rent fysiska upplevelser. Det är också Violette som strängt säger åt honom att när krassen växt upp kring din fontän måste du verkligen plugga. Studera!

Det som blir bevarat till eftervärlden efter det första samlaget är en ihållande smärta i strängen på förhuden som närapå slitits av.

Denna dagboksförfattare tolkar livet genom sin kropp och det är en underhållande utvecklingsroman där han träffar Mona, gifter sig och blir förälder.

Mona, hans fru jagar liksom nästan alla kvinnor han känt hans pormaskar. Han beskriver mimiken när hon med tummarna trycker huden så hårt att pormasken långsamt trycks ut mellan hennes naglar. För att i nästa sekund undervisa hur talg oxiderar vid kontakt med luft. Den är vit tills den kommer ur huden då den svartnar och åldras. Åldrande är en allmän oxidering men Mona avrostar honom.

Dagboken vid 36 år, 7 månader och 3 dagar handlar inte om hur han fick ett väldigt viktigt kontrakt med de tyska leverantörerna utan hur han i någon slags barnslig upptäckarlusta kissade på sina egna händer och beskriver urinens värme. Ett år senare konstaterar han nöjt att han åstadkommit en felfri bajskorv, den är jämn, välformad, homogent brun, kompakt utan att vara klistrig, luktar utan att stinka. Den kom ut en sidenmjuk utgivning med ett tvärt avknipsande.

Jag ler igenkännande vid en beskrivning av en badutflykt med barnen till havet. Att låta huden smekas av det allomfattande havet och njuta av den tyngdlösa tillvaron i det silkesmjuka vattnet.

När barnbarnen leker halsduksleken, en låtsasstrypning som visserligen kan få ödesdigra konsekvenser och hans son orerar om detta ler dagboksförfattaren för sig själv och minns hur han och vännen Étienne ägnat sig åt samma lekar där de försökte närma sig gränsen för att svimma för att erfara den ljuvliga känslan av berusande känslan som syrebristen åstadkommer. Asfyxofili, en farlig lek som även vuxna leker för att öka den sexuella upphetsningen.

Vid barnbarnens besök måste de tvätta ofta då lakanen gång på gång är nersölade av torkad sperma. Funderingarna flyger iväg för snor har man uppfunnit näsduken, för saliv spottkoppen, för avföring toalettpappret, för urin urinpåsen, för renässansens tårar fin kristall men för speja finns inget särskilt. /…/ Det är synnerligen angeläget att uppfinna ett kärl för sperman att ge varje gosse då han fått sin första ejakulation. Ceremonien borde vara rituell och utgöra ett tillfälle för en familjefest där pojken bär sin klenod i ett band kring halsen, lika stolt som en konfirmand över sitt armbandsur. Och han skulle ge den till sin fästmö på sin förlovningsdag, avslutade Mona som blivit intresserad av mitt projekt.

När barnbarnet blivit nästan vuxen kommer han ut som homosexuell och kan genomskåda sin farfars funderingar runt rövknullandets faror och svarar glatt. Han ger också äran till sin farfar över både att ha blivit läkare och gay. Det senare utifrån att han tog med sitt barnbarn till Greystoke och som 8-åring blev fullkomligt förälskad i den helnakna pojken i trädet. Hans älskare som tidigare varit gift med en kvinna får frågan varför så många övergår till att bli homosexuella medan motsatsen är tämligen ovanligt. Han svarar snabbt och kyligt, Varför fortsätta leva i helvetet när man kan få tillträde till paradiset

Detta är också en bok om kroppens gradvisa förfall. Oklart när detta börjar blir det smärtsamt tydligt allt eftersom. Vid 70-års åldern börjat prostatan krångla och det blir dags för en cystoskopi. Tanken att någon skulle föra in något i min penis gjorde mig livrädd. Blir knullad genom kuken! En incident inträffar vid en middagbjudning där vänsterfoten trasslar sig in i kateterslangen och fick denna att lossna. Urinen rinner ner för den högra vaden och  bildar en pöl på golvet. han låtsat att tappa servetten och hinner därför torka upp urinen varvid han tar med servetten hem, bättre att bli ihågkommen som en servetttjuv än en gäst som pissar under bordet.

En ung kvinna sitter vid samma bänk ute och han kommer att tänka på en rolig historia.
Två uteliggare sitter på en bänk och tittar på en vacker flicka som går förbi. Den första säger till den andre:
-Ser du tjejen där? Igår skulle jag ha kunnat sätta på henne.
-Känner du henne?
– Nej, men igår fick jag stånd.
Det är en dålig historia men skildrar den åldrande mannens dilemma i vår samlagsfixerad värld.

Det är en krass skildring av kroppens egenheter där den enda lite onödigt franska utsvävningen blir ett möte med en ung kvinna som förför den gamla impotenta mannen med den storm att han förmår att få en kraftfull erektion och genomföra ett samlag. Han blir förlåten eftersom han beskriver sin unga vackra älskarinna könsorgan som omges av brunt, ockra, blått, rött och purpurviolett.

En natt vaknar han av att barnbarnen spelar hypokondrikerspelet som läkaren Grégoire gjort under en av sina journätter. Det är sju familjer som utgörs av 42 olika sjukdomar som man helst vill slippa. I familjen Cancer ber han att få prostatan , i familjen Läkare Parkinson, i familjen Säng ber jag om herpes på könsorganet och så vidare.

Så småningom börjar hyreskontraktet för kroppen löpa ut. Ingen städar längre och alla värden blir allt sämre.

Vi är till slutet våra kroppars förbryllade barn!