Varför ska allt vara så jävla snyggt?

Folkkär och färgstark är epitet för Ulrica Hydman Vallien. Inget av detta är passande i de fina rummen. Hennes konstverk har aldrig visats på någon riktigt stor, samlande, utställning. Det är först nu som konstnären efter sin död begåvats med en stor utställning på Liljevalchs. En lördag i coronaland går vi dit. Det är glest med människor trots att utställningen öppnade igår och det råder inga problem med att hålla fysiskt avstånd. Psykiskt kan jag inte värja mig. Det är mycket som går rakt in i in genom den coronatunna huden.

Bild från framsidan av Liljevalchs program över utställningen, En paradisattack Ulrica HV.

I mitten av utställningen ser vi en film om hennes liv och konstnärskap. Det är en berättelse som inleds med nakenbad i en vak som en stark metafor.

Bild från Liljevalchs program över utställningen, En paradisattack Ulrica HV.
(Foto: privat)

Hon är en konstnär som i mycket gått sin egen väg, bryter mot normer och den goda smaken. Samtidigt så visar filmen hur familjen, moderskapet och kapitalismen blivit några av viktigaste områdena i hennes liv. Hon är normbrytande och upprätthåller starka normer. Hennes make sedan många år, konstnären Bertil Vallien bidrar till den komplexa bilden av människan bakom. Hon ville vara fri men när han hade erotiska äventyr utanför ramen klarade hon trots allt inte av det. Han berättar om sin svartsjuka när hon riktat sin erotik och sexualitet åt andra håll än honom. Han gör det dock utan att värdera utan enbart konstatera. Hon dog bokstavligen makens i famn 21 mars 2018.

Jag formligen älskar de färgstarka bilderna, erotiken och sexualiteten i hennes konst. Stannar längre framför målningar som jag som psykoterapistuderande försöker analysera utifrån någon form av psykodynamisk utgångspunkt men sedan knackar den inre teologen på axeln och reflekterar över ormarnas slingrade…

Bild från Liljevalchs program över utställningen, En paradisattack Ulrica HV.

I Dagens Nyheter kan vi läsa hur konsthallschefen Mårten Castenfors är nöjd med att ha fått till denna extra-allt-utställning utan gränser. Han säger: – Mitt budskap inför utställningsarbetet var ”MYCKET!”. Jag har inte velat göra någon … estetisk presentation. Ulrica Hydman Vallien var aldrig någon Ingegerd Råman utan gillade att kötta på, påpekar han.

Bild från Liljevalchs program över utställningen, En paradisattack Ulrica HV.

Sedan kommer vi in i det allra heligaste rummet, in i fittan kanske man kan säga.

Rummet visar ett samarbete med min absoluta favoritkonstnär Åsa Jungnelius som gjorde utställningen Fun Fearless Female tillsammans med Ulrica HV på Smålands museum i Växjö 2004. Utställningen blev Jungnelius genombrott som glaskonstnär och den fick stort medialt genomslag, inte minst tack vare sin erotiska frispråkighet.

Åsa Jungnelius

Glaskonstnären Åsa Jungnelius visar sina fallossymboler i form av dildos, vissa bär kedjor och halsband men där finns också stilettklackar i glas och hennes snippor någon fylld med kaninpäls.

Jag älskar hennes bastanta vackra fittor i glas.

Åsa Jungnelius

En del handlar också om Björn Kjelltoft som på Konstfack gjorde ett examensarbete där han på gamla PET-flaskor målade hennes karaktäristiska tulpaner och ormar och ögon à la Ulrica. Han vill skapa en diskussion om varumärket Hydman-Vallien.

Björn Kjelltoft

Hon kontrar med att göra Kjelltofts pet-flaskor gjorda i handblåst glas signerade Ulrica Hydman-Vallien.
– Med de här flaskorna vill jag säga precis det han sa med sina flaskor: Är det bra att vara så kommersiell? Men jag vände på det och gjorde flaskorna till en personlig grej. När han ställde ut sina flaskor trodde han nog att jag skulle bli riktigt arg och kanske stämma honom. Men jag bjussar gärna på det. Tack för en bra idé säger hon vi kan alla konstatera att det ytterligare blev en ny kommersiell succé!

Ulrica Hydman-Vallien Foto Hans Runesson

Jag blir starkt berörd, ibland irriterad och nästan förbannad över det ibland stereotypt kvinnliga men jag älskar komplexiteten, det fula, oviljan att passa in, skönheten, färgerna, erotiken, det raka utan vilja att behaga och inte minst sexualitetens och fittornas närvarande.

Mina närbilder på Ulrica HVs fittor

99 trappsteg och dubbel rebound

Jag fick ett mail om erbjudande om att recensera en ny erotisk roman. Jag nappade och i lådan kom författaren Ebba Lovins andra bok 99 trappsteg och dubbel rebound. Hon debuterade  2016 med romanen ”Som jag bäddar får jag ligga” och denna är hennes uppföljare. Ebba Lovin är en pseudonym.

Framsidan andas chick-lit och motsvarar också innehållet vilket närmast är att betrakta som en erotisk chick-lit. I fokus står den relativt nydumpade Lisa med ett stort behov av en omstart i tillvaron. Hon är ung, snygg och framgångsrik med en uppmuntrande väninna i form av Clara. Lisa får en kombinerad inflyttnings och singelpresent av Clara i form av medlemsskap på några olika dejtingsajter samt en svart morgonrock i siden. Hon börjar dejta och och delar upplevelsen med så många andra. Därute finns mycket sand och få guldkorn.

Det sköna med Lisa är att hon inte är helt desperat efter kärlek. Hon har inte haft sex på ett halvår är kåt och vill ligga, däremot inte till vilket pris som helst.

Jag har ingen panik. Orgasmer kan jag få ensam. Det var djävligt skönt i duschen igår. Men jag vill känna värme och hud.

Efter något bottennapp med en kille som byggt en fiskebod i sin hall får hon en läckerbit på kroken men det strular till sig. Men som bekant, efter regn kommer solsken och situationen löser sig på ett lite oväntat sätt. Det visar sig att Lisa är storfiskaren, herself.

Lisa är kåt utan att be om ursäkt för det och tar för sig sexuellt både i ingående beskrivna onaniscener och sexuella situationer med män. Hon är inte ett objekt för mäns lustar utan ett tydligt beskrivet sexuellt subjekt.

Detta är ingen stor litteratur eller inte heller en välskriven roman men det är bra brukserotik för heterosexuella kvinnor.

 

 

 

 

 

Feministisk erotik flopp

Leopard förlag släppte för någon månad sedan en ny ljudboksserie med feministisk erotik som finns hos alla de större ljudboksdistributörer. Den första novellen som jag lyssnade på heter Amelie och beskrivs som en vacker men likaså snuskig sexscen mellan två kvinnor.

Jag skulle säga att det varken är snuskigt eller vackert. Snarare lite småtrist och dåligt skrivet. Kanske kan detta väcka någon form av upphetsning hos en fjortonåring med begränsade eller inga erfarenheter av sexuella möten.

Tanken på att producera något bortom heteronormen och med annat än normkroppar lät onekligen lockande men om kvalitén skall hålla den här nivån så föredrar jag många gånger hellre något från mainstreamkulturen.

Novellen består av ett sexuellt möte mellan två kvinnor som beskrivs detaljerat med alla kroppsdelar som möts men det är helt utan känsla i läsandet och där finns inget som skaver eller heller intresserar. Det är som att köra autobahn från en plats till en annan utan någon form av upplevelse. Vi vet vart vi är på väg och vägen dit är tämligen förutsägbar och ointressant.

Amelie är en erotisk kortnovell skriven och inläst av bloggaren Alejandra Cerda, även känd som JandiheartEco.

 

 

Kysstäckt

Nu har jag läst den sista delen i Katerina Janouch erotiska trilogi. De tidigare böckerna Hudhunger och Nakenlek har fått halvljumma omdömen av mig men den sista kysstäckt är faktiskt den bästa.

Det handlar fortfarande om Rosanna Wildes erotiska äventyr. Denna gång kommer oväntat nog ett erbjudande från exmaken Nathan. Han som nu bor med sin älskarinna, den unga Solange föreslår att Rosanna ska flytta in till dem. De har i en tidigare bok sex under en swingersfest och han vill nu prova en alternativ livsstil. Rosanna grunnande över erbjudandet går som en röd tråd genom stora delar av boken, medan hon ligger med lite olika personer och fortsatt bor hos Gilda.

Kanske har jag någon slags socialrealistisk skada eftersom jag arbetar mycket med människors sexuella problem och retar mig på när Rosanna träffar en man från en dejtingapp och någon timme senare knullar med honom på sitt hotellrum med orden; Det krävs inga instruktioner. Jag vet vad han gillar, hur han vill bli smekt och sugen och han vet allt om mig. Ärligt talat, det har varit tämligen mycket prat om porrens farlighet de senaste veckorna men jag tror att detta är snudd på ännu farligare eller åtminstone lika illa. Likväl som med porr är detta gestaltade fantasier som inte skall blandas ihop med verkligheten men problemet blir när människor tror att det fungerar som i erotiska böcker för kvinnor. En behöver inte säga något, utan när den rätte kommer kan denne läsa av en som en öppen bok. Det största problemet många människor har är tron på älskare och älskarinnor som tankeläsare varför sexologer väldigt mycket får arbeta med kommunikation.

När jag några sidor senare läser om att Rosanna inte kan svara på ett sms från en älskare direkt hon får, då det kan signalera desperation så stönar jag högt och det är INTE av vällust.
Är jag så ängslig för att visa mitt rätta jag? Än sen om han tror att jag väntat på hans sms! Men innerst inne vet jag att det kan vara avgörande. Kontakten måste skötas omsorgsfullt för att inte ge fel signaler/…/Det är en balansgång, i synnerhet för de män som vill jaga sitt byte i den erotiska leken. Man kan stånga pannan blodig i sin kamp för kvinnlig frihet, men spelet mellan könen rår man inte på. Regel nummer ett: Var inte för angelägen. 
– Det spelar ingen roll om killen påstår att han avskyr att spela spel medan han uppvaktar dig eller ni har sex. Hör du av dig för mycket, för nära inpå, för långrandigt, så kommer han att sticka sin väg.

Samtidigt så funderar Rosanna över kvinnors sexuella frihet, hon reflekterar över hur den kvinnliga sexualiteten ständigt har setts som ett hot men det väger ändå inte upp mot det traditionella heterokvinnoerotiken som jag själv är less på då den känns så unken.

Efter att Rosanna legat med Gildas ex har deras relation förändrats och den genomgår ytterligare en metamorfos under läsningens gång. En rolig passage är när Rosannas vilda vän, Gilda går och testar sig för könssjukdomar och träffar en kurator för smittspårning. Igenkänning på den!

När Rosanna skall ha sex med en transkvinna känns så suckar jag igen när hon lägger märke till att hon är van att vara svag och feminin och den som låter sig omhändertas vilket visserligen följs av, men i relationen till Corinne finns ingen sådan uppdelning, de måste stötta varandra. Ändå blir det en tveksam sexscen som också känns lite unken då det fetischerar ett slags porrigt shemaleideal.

En natt när hon inte kan sova går hon in på en dejtingapp och bläddrar bland män som man rotar bland kläder på rea. En snabb blick så avfärdar jag det som inte passar. Ändå kan man inte låta bli att rota, någonstans i botten kanske det döljs ett fynd. Det är en nattlig vuxenlek, vackert nätsex och fint beskrivet. Här lyckas Rosanna framstå som en säker kvinna som vet vad hon vill ha och inte. Jag tänker också på vikten av att inte demonisera frivilliga dicpics som kan vara till njutning för många. De ber om att vi ska flytta till något annat forum så att i kan skicka bilder. bland kvinnor finns en attityd att man ska förakta sådant. Jag förstår inte varför. Deras iver att visa upp sig är rörande. Rosanna njuter och blir upphetsad och skickar bilder på sig själv tillbaka. Det är fint!

De sista fyrtio sidorna är de allra bästa, här händer något viktigt. Där börjar Rosanna fundera över sina relationer. Är hennes frosseri i sexuella relationer sund eller bär den ett destruktivt drag. Hon känner en tomhet och ogillar den riktning den har tagit. Hennes härliga vän Gilda går i samma funderingar och tänker: Det är som att besegras av konventioner. Som att ge ett kvitto till alla dem som har kritiserat henne. Ni hade rätt, min livsstil var inte den sundaste och nu är jag tom och trasig. Detta är tankar som drabbar de flesta som bryter mot normer runt sexualitet och är naturligtvis inte helt enkla att sortera i alla gånger. Ofta tror jag att det är de sexualfientliga normerna främst mot kvinnor som skaver men visst bör alla fundera på det man håller på med skadar en själv.

Gilda tänker snart andra tankar och funderar på att öppna ett erotiskt center för kvinnor långt bort från Sverige. Där ska de bland annat erbjuda yonimassage och vaginal akupressur. Gilda tycker att yonimassage borde vara obligatoriskt för alla tonårstjejer samma dag som de kommer i puberteten. Vaginal akupressur är något Gilda sällan känt maken till och en upplevelse som gjorde att klitoris glödde och blygdläpparna brann. En rolig men liite överdriven betydelse av praktiker som jag önskade kunna spridas lite mer.

Då Rosanna är en framgångsrik erotikförfattare skall hon naturligtvis bevista bokmässan. Janouch väver här på klassiskt manér in två av Sveriges mest kända kulturpersonligheter här kallad, Estrid Lindblom konstnär och författare vars roman om äktenskapet med den rikskända idéhistorikern Hector Prasinski skapat en litterär skandal. Hector är en klassisk kulturman som själv tycker att han är förträfflig som alla kvinnor måste älska. Först kommer Estrid Lindblom fram och uttalar sig kritisk med en röst som kunde liknas vid ättika och menar att sex borde vara lite mer mystiskt. Medan en annan man i sällskapet tycker att det mest blir som en medicinsk journal att läsa erotik. Men det är också Hector som hon senare knullar med på ett hotellrum. Medan han knullar henne bakifrån tänker hon att det här blir en bra story. Han är ett slags troféligg, och vad passar bättre på en bokmässa än att fälla en litterär tolvtaggare?

Författaren Katerina Janouch frekventerar ofta bokmässan liksom Rosanna Wilde…

© 2015 Fotograf Anna-Lena Ahlström

Samtidigt som Rosanna upprätthåller tämligen unkna feminina traditionella ideal så vänder hon och blir radikal när hon påstår att de unga som talar om pansexualitet är mer moderna och att tonåringar som är gender fluid och ligger med vem som helst oberoende av kön bör ses som förebilder.

Sammanfattat så ger jag boken tre stön då det finns potential till god erotik men den är fortfarande alldeles för genusstereotyp för att jag skall kunna uppskatta den som helhet.

Åhh   Åhh   Åhh   Åhh   Åhh

 

 

Lesbiskt kostymdrama från Harlequin.

Det är lite roligt att den första svenska författaren bakom en Harlequinroman skriver om ett lesbiskt kärleksdrama. Boken Kärlek på öppet hav följer det traditionella mönstret i dessa romaner förutom i det avseendet att det här handlar om två kvinnor.

Romanen är skriven av pseudonymen Samanta Olofsdotter, en person som uppges vara  en etablerad författare i en annan genré.

Kärlek på öppet hav utspelar sig som namnet antyder till havs. Året är 1849 och Hertiginnan Henrietta av Krusenlund är på väg till till Danmark för att besöka sin barndomsvän och ungdomskärlek, grevinnan Florine. Redan utanför droskan i hamnen ser  hon en skeppspojke vilken hon genast förstår att är en kvinna klädd trots att han är klädd i manskläder. Hon fascineras av skeppsgossen Petter och han får hennes hud att hetta. Under båtresan blir hon innerligt uppvaktad av kaptenen på båten som har svårt att förstå att någon skulle kunna motstå hans charm och ställning. Henriettas tankar är dock upptagna på annat håll och hon får ett besök i sin hytt. En enkel skeppsgosse som klättrar i master och sover med kläderna på och en hertiginna med påkläderska som äter middag hos kaptenen och hans finaste gäster ombord. Hur ska det gå? I Danmark väntar även Florentine.

Även om storyn följer det vanliga mönstret så är den bättre skriven än många andra böcker i samma genré. Några heta lesbiska sexscener, lite spänning och skön dam med mål i munnen gav  en skön stund av eskapism i en solstol nu under semestern.

Nakenlek

TRIGGERVARNING: Explicit sexuell text med några spoilers.

Författaren Rosanna Wilde har i Nakenlek lämnat sin make och flyttat hem till den excentriska väninnan Gilda. Med hennes hjälp och ivriga bistånd ger hon sig ut på en upptäcktsfärd för att upptäcka sin egen sexualitet. På ett swingersparty träffar hon sin ex-make.

Detta är den andra delen i Katerina Janouch triologi om Rosanna Wilde. Den första delen i serien, Hudhunger skrev jag om här. Nakenlek är den andra boken och sista delen, Kysstäckt, utkommer hösten 2016. Böckerna utgivna på Piratförlaget.

Den här boken har fler explicita sexuella skildringar än den förra. De äger rum i olika varianter av mer eller mindre privata rum. Detta gör att boken fyller sin funktion att faktiskt fukta trosorna några gånger under läsningens gång. Ett tema som genomsyrar texten är frågan om dominans och underkastelse. Här är det primärt männen som älskar att bli dominerade och det visar sig att Gilda jobbar lite extra ibland som domina. Gilda  deklarerar bestämt att hon äger sin egen sexualitet. Ibland är kroppen till salu men aldrig själen. Som hon själv uttrycker det; i själva verket är vi alla föremål för mer eller mindre offentliga transaktioner.

Det finns förutom en del klichéer ändå ett djup där Gilda kostar på sig att diskutera sina krascher, hur det är att vara en kinky kvinna och inte få omgivningens sociala acceptans. När hon sitter naken på en trästol, särar på låren och låter brisen söka sin in mellan blygdläpparna för att lindra den hettande sveda som som kan uppstå efter att man knullat flera på raken, ler jag stort.

Rosanna bär den klassiska drömmen om att ha sex när andra ser på. Hennes längtan överträffar drömmen på det sofistikerade swingerspartyt på en herrgård. Detta blir kanske en av bokens hetaste scener där Janouch skildrar hennes njutning fantastiskt fint.

Jag försökte att skjuta upp de normkritiska glasögonen i pannan innan jag läste boken. Det  lyckades inte helt för jag stör mig på att den ljuva Rosanna bär små silkiga trosor, högklackade skor och kjol. Männen hon ligger med drar i hennes hår och styr hennes mun rätt. Boken är en hyllning till att suga kuk långt ner i halsen. Flera av beskrivningarna handlar om kvinnor som älskar att få den djupt ner i halsen. Lite väl utstuderad manlig sexfantasi, kanske

En av de fantastiska älskarna, hunken Mariano uttrycker sig i klartext; en man vill bli älskad, dyrkad, avnjuten med vördnad både girigt och glupskt. Han vill bli slickad och smakad på som en dyrbarhet. Hon ska tillbe kuken, utforska den och känna av alla dess millimetrar /…/Om kvinnor förstod vilken makt de har över mannen när de har hans kuk i sin mun och hur tacksam hund han blir om hon verkligen älskar det hon gör! Den perfekta munnen är våt och hungrig, sväljer glatt alla hans vätskor, älskar smaken av honom. Denna Mariano säger vidare att män med stora kön utstrålar en pondus som får alla andra djur i flocken att dra sig undan. En osynlig maktfaktor som man så vill, där spelar pengar eller status ingen roll. Jag har lite svårt för denne fantastiska man som framställs som en manlig stereotyp. Han kan inte behärska sig utan sprutar i vad som kändes flera minuter men inte nog med det. Kuken slaknade inte utan fortsatte att stå, lika hård som innan. Efter att hon sugit av honom ställer hon sig villigt på alla fyra för att låta honom penetrera sig bakifrån. Han tycker att det är något snuskigt och förbjudet med hur jungfrulig hennes fitta ser ut. Så har vi man/kvinna dikotomin igen. När Rosanna väl träffar Mariano så blir hon naturligtvis underordnad denna alfahane och vill att han ska dominera henne. Allt sker i ett överenskommet samtycke men lite tröttsamt när hon blir så tänd på att höra att hon är en smutsig hora, ett billigt ludet som bjudit ut sig till alla. Som en kontrast till detta beskrivs hennes fitta i samma scen som en hungrig vildros vars kronblad fläker ut sig helt ogenerat, som en sällsynt snäcka med en insida i olika rosa nyanser.

Detta är verkligen en erotisk berättelse om två kvinnor som tar för sig och utforskar sin egen sexualitet. Långt ifrån ett litterärt mästerverk men om en kan bortse från en del stereotypa beskrivningar så är den okey.

 

 

 

 

Läser erotik och har torra trosor även efter sista kapitlet.

Rosanna Wilde är en kvinna 40+ som lever i ett tryggt men stagnerat äktenskap. Hennes make affärsmannen Nathan tjänar så mycket pengar att Rosanna kan sitta hemma och skriva utan att få ur sig speciellt många rader. Det var fem år sedan hon romandebuterade och utåt så framhåller hon att en ny roman är på gång. En dag när hon kommer hem står en man i hennes kök. Det är Samuel, en vacker man med pojkaktig charm och genomträngande blå ögon. Maken har lovat honom att tillfälligt få bo i deras gäststuga på gården. Rosanna blir fullkomligt förälskad och kåt vid åsynen av Samuel. I hennes tankevärld förför hon honom men i verkligheten händer precis ingenting.

I hennes inre har den tunna kjolen dragit upp runt höfterna och trosorna, de skamligt våta, glidit ner till hennes fotknölar. Hon har satt den ena foten runt hans bak, öppnat sig, gräver girigt i hans gylf, hennes fingrar darrar och hon får inte upp knapparna i jeansen, vill in där, till det hårda som lockar. Hon behöver hans kuk, han är regnet som räddar, droppar som skänker liv åt sprucken jord.

Katerina Janouch har nyligen givit ut första delen i en erotisk trilogi om den fyrtioåriga författaren Rosanna Wilde.

Maken Nathan har påskrivna skilsmässohandlingar i den låsta lådan i skrivbordet. Han upplever att han förlorat sin sexualitet. Samuel i sin tur är dumpad av sin stora kärlek Julia och vill inte trösta sig med en nya förälskelse eller snabba ragg. Detta innebär att Rosanna genom den största delen av boken bara trånar efter sex utan att få till det.

Rosanna går en kväll på fittsalong till väninnan Gilda, en bohemisk dotter till förmögen familj. Gilda hälsar välkommen med orden;

Jag har bjudit er hit er ikväll för att tala om det viktigaste och vackraste vi kvinnor har. De kallar oss fittbärare, de som föredrar detta ord, och varför inte? Men vi är mer än så. Inte bara bär vi fitta – fittan bär också oss. Den ger oss syre, inspiration, kraft energi och livslust. Fittan är vårt centrum, vår sanna jag. /…/ Jag tror att fittan är patriarkatets stora skräck. Tänk er ett organ som är mänsklighetens vagga och som bärs av oss kvinnor.

Kvinnorna delar med sig av sina sexuella eskapader, visar fittan för varandra, röker någon joint och avslutar det hela med en livmoderscermoni. Rosanna blir pånyttfödd och går därifrån i fast förvissning om att hon skall få Samuel i säng.

Samtidigt ger sig maken Nathan ut och träffar Lisa 54 från Hookupworld.com för en sexträff. Hon har svandunstofflor, är överviktig och slickar häftigt hans anus. En kort tid därefter köper han exklusivt men vanligt vaniljsex från en lyxescort på en tjänsteresa.

Rosanna befrias både från skrivkramp och sin förtryckta sexualitet genom innehållet på fittsalongen. Hon tar kommandot över sina känslor, sexuella fantasier och bestämmer sig för att leva ut sin sexualitet. Det är en fin och befriande tanke hur en kvinna hittar sin fitta och sitt eget sexuella jag, om det inte vore för den överdrivet hurtfriska livmoderfeministiska beskrivningen av fittsalongen. Jag trodde först att Janouch var grymt ironisk men insåg så småningom att det nog inte var fallet.

Upplösningen är lite oväntad men jag lägger lite besviket ifrån mig boken. Till bokens fördel kan sägas att Katerina Janouch kan skriva om sex men det gnistrar inte och varför måste Rosanna bara tråna och längta i stora delar av boken? Jag vänder mig också emot de stereotypa skildringarna av män och kvinnors sexualitet. Konstaterar att den här formen av erotik inte ger några blöta fläckar i mina trosor.

 

 

 

Tänk på mig!

Idag, en recension på ännu en ny erotisk novell från Mixförlag. Denna gång; Tänk på mig av Tove Nordh.

Denna novell är en fantastisk beskrivning av en kvinna i ett starkt möte med sin egen kropp och sexualitet. Huvudpersonen  vaknar upp efter en deppig dag och i någon form av läge mellan sömn och vakenhet förför hon sig själv framför sin guldinramade stora spegel. Hon ser sig själv utifrån samtidigt som hon har häftigt sex med sin egen kropp och händer. I texten finns en varm och våt kärleksförklaring till den egna fittan. Jag tar båda händerna och drar blygdläpparna försiktigt åt sidan, kan se min fitta girigt kippa efter andan som om den drunknade i sin egen väta. Rosarött. Snyggt. Jävligt snyggt!

En härlig beskrivning om att älska (med) sig själv, utan hämningar och att hålla tillbaka. Det är inte svårt att känna dofterna, värmen och den dunkande känslan i kroppen

Jag håller fingrarna mot ansiktet och luktar på dem. En varm doft, lite som bittermandel. Slickar på fingret som smakar syrligt men underbart och jag låter tungan rulla över det.

 

Mitt betyg blir fyra kåta utrop av fem möjliga

 

Novellen är utgiven på det lilla digitala förlaget Mixförlag och kan köpas och laddas hem direkt till din dator, läsplatta eller din smartphone.

#mixnovell #erotik

 

Mer nydanande erotik!

Det är på Facebook det händer. Den erfarna och sofistikerade queerfeministiska karriärskvinnan Stella kommer i samspråk med den stökiga feministbruden Maja med ADHD som fattig bor i en kåk ute i skogen. Det är en novell som är välfylld av erotik och snabba ordvändningar, Bara den opålästa moralmaffian trodde att släppa kontroll handlade om underkastelse, men tvärtom. Det handlade om att våga stå utan den. Dessutom, är det en story som bygger upp en spänning över vad som skall hända och sedan tar en oväntad vändning.

Novellen kvalar utan problem i en queerfeministisk genre. Min enda invändning är att det är lite trist att båda kvinnorna måste vara så stereotypt snygga då jag längtar efter texter som även vågar utmana dagens skönhetsideal.

Novellen är lite av en eskapistisk saga men framför allt är det en fabulös erotisk novell som bygger upp en erotisk stämning och kåthet.

Mitt betyg blir fem kåta utrop av fem möjliga

Novellen är utgiven på det lilla digitala förlaget Mixförlag och kan köpas och laddas hem direkt till din dator, läsplatta eller din smartphone.

#mixnovell #erotik

Ariel Held och CM Edenborg

Ett av de bästa författarsamtalen under Bokmässan var samtalet mellan Ariel Held och författaren och förläggaren C-M Edenborg vid Vertigo förlag. De möttes i Aftonbladets monter. Den skapas alltid av en konstnär och i år blev det så rätt att två sexuella fritänkare tar plats i den röda latexbeklädda miljön.

Edenborg pratar om hur det är förbjudet för recensenter att uppge att de blir kåta när de läser erotik. De får skriva att de skrattar, gråter och blir arga men känslor av kåthet får ej uppkomma. Det är en recensents plikt att skriva om denne blir kåt orerar Edenborg och jag tänkte genast på hur jag skrev i min recension av boken.

Det fina med litteratur är att just det faktum att den uppkommit ur någons fantasier. Därför är inget förbjudet i litteraturen. Där ryms allt. Därför får också de iscensatta fantasierna i form av övergrepp förekomma. I en passage i Ariel Helds bok leker en yngre kvinna och en äldre man ett sexuellt rollspel om ett övergrepp. Det finns också en scen med en katt som slickar en kvinna till orgasm. Edenborg raljerar om hur vi ser de gulliga katterna men säger bullshit, de är rovdjur. Fantasier i en bok, gränslösa obsceniteter och vuxna personers samtyckande lekar. Edenborg formulerar det klockrent genom att säga att litteraturen tillåter läsaren att gå in i subjektet och uppleva dennes begär.

Båda författarna har erfarenhet av att skriva erotik och beskriver också hur de kan bli kåta på sina egna texter. Ariel Held menar att en alltid måste skriva klart första utkastet innan hon får onanera. Edenborg lägger till att just denna bok har ett perfekt format då den kan hållas av vänsterhanden så en har högerhanden fri. Något för högerhandens vänner.

Säg inte det här till någon jämförs med Våtmarker och det är en bra jämförelse. Problemet är att kvinnor sällan skriver så smutsiga texter. Ariel Held säger något mycket klokt ”även kvinnor skriver sexistiska texter”och det är så otroligt tydligt i erotikens värld.

Att sedan få käka sushi och prata sex, erotik och tentakelporr med författaren själv på Göteborgs central var härligt!