På 100 % Charlotte, Charlotte Rudenstams blogg om lusten, livet och sexualiteten finns idag ett inlägg runt en ny forskningsartikel. Hon hade uppmärksammat artikeln genom Huffington Post som hade denna rubrik;
Till deras försvar måste jag säga att de slutade med dessa ord; What do you think: Can it really be so black and white?
Charlotte hintade om den till mig häromdagen på Facebook och frågade vad jag tycker, en sådan inbjudan vill jag naturligtvis besvara.
Explaining Sex Differences in Reactions to Relationship Infidelities: Comparisons of the Roles of Sex, Gender, Beliefs, Attachment, and Sociosexual Orientation i tidskriften Evolutionary Psychology.
Ett primärt mål med artikeln har varit fastställa i vilken utsträckning det går att se könsskillnader gällande svartsjuka. De kommer till slutsatsen att det evolutionspsykologiskt finns en skillnad mellan kvinnor och mäns reaktioner på sexuell och känslomässig otrohet. Män verkar mer benägna än kvinnor att bli upprörda av tanken på sexuell otrohet i en relation, i motsats till känslomässig otrohet. Den motsatta situationen anses råda för kvinnor.
Den evolutionära grunden för dessa könsskillnaders betydelse för reaktionerna på olika typer av otrohet anses hänga ihop med konsekvenser av föräldrainvesteringsteorin.
Män står inför ett problem av att aldrig vara helt säker på att deras avkomma verkligen bär deras gener. Män har därför alltid en risk för att investera i barn som inte är deras faktiska biologiska avkomma. Att investera resurser i en annan mans avkomma är en dubbelt skadligt utifrån en genetisk synvinkel, detta är inte bara är ett slöseri på resurser när det gäller sin egen avkomma utan också det faktum att han också hjälper en konkurrents avkomma. Detta bör göra män känsliga för sexuell otrohet. Kvinnor, å andra sidan, bär ett annat potentiellt problem då de måste säkerställa fortsatt faderlig omsorg till deras barn. En man kan alltid sprida sina gener vidare genom att vända sig till andra kvinnor och därigenom minska investeringen i den aktuella relationen. Om en kvinna blir gravid har hon ett känslomässigt engagemang under minst 9 månader då hon är gravid och sedan efterföljande amning och vill därför inte riskera att bli utan investering från mannen. Detta gör kvinnor mer känsliga för en emotionell otrohet från sin partner.
För mig som är en socialkonstruktivist med postmoderna inslag så är trovärdigheten hos evolutionspsykologin mycket låg. Teorin utgår ofta från att dagens mänskliga beteenderepertoar avspeglar historisk avtryck som funnit mycket långt tillbaka i tiden. Den ger inget utrymme för det utvecklingsfaktorer och förändringar hos människan. Dessutom finns en rad forskningsmetodiska oklarheter att anmärka på.
Det som skrämmer mig är hur olika kliniker kan ta konsekvenserna av dessa resonemang och omsätta dessa i sitt kliniska arbete med olika klienter. Vad blir konsekvenserna?
Evolutions* psykologi och sexologi ser jag som tidigare nämnt mycket problematiskt på. I en svensk bok som jag skrivit om tidigare, Den sexuella evolutionen av Göran Burenholt menar författaren att mycket sexuellt våld skulle försvinna om den naturliga sexdriften istället kunde få utlopp på olika sätt genom sexköp. Där framhålls oproblematiserat påståendet att pappor i de i latinska länderna tar med sina tonårspojkar till bordell för att få dem att bli duktiga älskare och därmed ser ett samband mellan att det är tjugo gånger vanligare med våldtäkt i Sverige än i Grekland där prostitution är laglig och där det finns statliga bordeller.
Om vi vill dra det ännu längre, vem minns inte forskarna Randy Thornhill och Craig Palmer som i sin bok A Natural History of Rape, utifrån evolutionsteorin hävdade att våldtäkt är en evolutionärt utvecklad strategi för män att öka och sprida sina gener och därmed ett biologiskt naturlig beteende.
#blogg100, dag 57.