Sätter vi (G) punkt nu?

Igår var fick jag i Sveriges Radio, P3 nyheter kommentera nyheten om en studie gjord av Emanuelle Jannini tillsammans med Odile Buisson och Alberto Rubio-Casillas nyligen publiceradad i Nature Reviews Urology om G-punkten. De menar att det inte finns något specifikt identifierbart område som överensstämmer med en distinkt G-punkt. Detta är i sig ingen ny fakta då ordet punkt är mycket missvisande eftersom det mer handlar om ett område inne i slidan som kan vara skön för stimulans. De framhåller vidare att slidan inte alls är ett passivt hål utan tvärtom har en mycket dynamisk struktur vilken har en aktiv roll i sexuell upphetsning och under någon form av omslutande sex. Vidare säger de att det istället handlar en dynamisk interaktion mellan klitoris, urinröret och främre vaginalväggen som de benämner med det clitourethrovaginala (CUV) komplexet. Detta är ett område som när det korrekt stimuleras under någon form av omslutande sex, kan framkalla orgasm. Detta är också oerhört viktig kunskap runt anatomi och fysiologi inte minst vid kirurgiska ingrepp där det är angeläget att undvika skador på dess muskler och kärlkomponenter.

Det finns ingen punkt, ingen knapp att trycka på. Det är en fantasi, säger Emanuelle Jannini, professor i endokrinologi och sexologi vid Tor Vergata-universitetet i Rom För oss som länge varit intresserad av fittans anatomi kommer detta inte som någon överraskning. Vi har länge vetat att det inte finns någon liten punkt eller körtel att trycka på. Däremot är det många kvinnors erfarenhet att stimulans på slidans vägg ut mot magen är mycket lustfyllt. G-punktens vara och icke-vara har debatterats under lång tid och det var senast 2012 som det kom forskning runt att något identifierats i vaginalväggen som skulle kunna vara g-punktsområdet.

Personligen välkomnar jag den nya forskningen. För oss fittaktivister har kunskapen om klitoris storlek och komplexitet alltid varit viktig att framhålla och det har alltid känts viktigt att problematisera uppfattningen om den vaginala orgasmen. Själv vill jag i fortsättningen gärna tala om stimulans CUV-komplexet som innehåller slidväggens nervändar, prostatavävnaden runt urinröret, olika delar av klitoris och bäckenbottenmuskulaturen.

Bild från artikeln: Beyond the G-spot: clitourethrovaginal complex anatomy in female orgasm i Nature Reviews Urology, (2014).

                   Clitourethrovaginal (CUV) complex and its relationship to female anatomy.

Det djupt tragiska är dock att utforskandet av kvinnokroppen är så otroligt eftersatt att det fortfarande råder oklarheter om hur vår kropp är uppbyggd. Lägg dessutom till att det först var på 1990-talet som Helen O’Conell i Australien visade på att den synliga delen av kvinnans klitoris bara är en liten del. Den största delen av klitoris finns istället inuti kroppen. Den synliga delen består av klitoris ollon som sedan fortsätter bakåt i ett skaft upp mot blygdbenet och går sedan ner i en böj i riktning bakåt. Vid urinröret och slidöppningen delar sig klitoris inre del i två skänklar. Klitoris avslutas med två bulber eller klyftor på var sin sida av slidans öppning. Klitoris nervändar förgrenar sig dessutom ut i kroppen och ut över insidan av låren.

Vill du lära dig mer? Jag och flera av mina duktiga och kompetenta vänner och bekanta har uttalat sig i lite olika media de senaste dagarna.

Jag pratar i P3 nyheter

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1646&grupp=6832&artikel=5990973

Professor Lena Lennerhed talar i Kropp och Själ i P1.

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/444332?programid=1272

Sexologen Tina Nevin pratar i Nordegren och Epstein

http://sverigesradio.se/embed?url=http%3A%2F%2Fsverigesradio.se%2Fsida%2Fartikel.aspx%3Fprogramid%3D4058%26artikel%3D5990651

Forskaren Renita Sörendotter pratar med Robert Jacobsson i Ligga med P3

http://sverigesradio.se/embed?url=http%3A%2F%2Fsverigesradio.se%2Fsida%2Fartikel.aspx%3Fprogramid%3D3940%26artikel%3D5990940

Sexualupplysaren Maria Bergström från RFSU pratar i tv4:s nyhetsmorgon.

http://www.tv4play.se/iframe/video/2990211?starttime=0

G-spot – fact or fallacy?

Srilatha Balasubramanian från Singapore menade i ett föredrag om physiopharmacology of women´s sexual pleasure respons att en stor studie från 2010 med 1804 kvinnor mellan 22-83 år kom fram till att g-punkten inte existerar. De flesta gynekologiska fackböcker tar inte heller upp området. Det fanns i en angiven studie inga signifikanta skillnader mellan klitoral och vaginal stimulans. Hon menar att det inte finns någon genetisk, fysiologisk eller psykisk bas för g-punktens existens. Kvinnors upplevelse av att ha en g-punkt är enbart subjektiv. Hon anförde vidare att vaginan har områden med en specifikt hög nervdensitet. Vaginan, klitoris och urethra delar samma blodomlopp och vid sexuell stimulans så reagerar dessa områden som en enhet. Områden i nedre delen av slidan kan vid penetrativt tryck komma åt roten av klitoris.

Detta är mycket intressant utifrån flera aspekter. Huruvida g-(punkten)området existerar eller inte har länge varit en fråga för diskussion. Hur kan det komma sig att vi 2013 fortfarande har så dålig kunskap om kvinnors könsorgan att denna debatt fortgår? Det var först på 1990-talet som kunskapen om klitoris storlek och hur den slingrar sig runt både slidan och urinröret blev känd. Det är inte otroligt att g-punktsstimulans faktiskt handlar om att delar av klitoris blir stimulerad. I vilket fall som helst kan vi konstatera att det finns olika områden i slidan som har olika känslighet för stimulans oavsett vad vi kallar det för.

Kanske det viktigaste som föreläsaren nämnde var att majoriteten av kvinnor tyckte att det var betydligt lättare att få orgasm genom olika former av klitoral stimulans framför penetrerande stimulans i slidan.