Vandrade idag genom en utställning av Katrine Helmerssons på Kulturhusets Galleri 3 och kände att konst ibland är terapi för själen. Utställningen består av fantastiska skulpturer. Det är sinnligt och sexuellt. Kroppsdelar som bröst, ögon, kuk, blygdläppar och fittor kan urskiljas i hennes uttryck. Detta är inte bara en lek med form utan också en lek med ord då hennes verk ofta anspelar på teman och idéer från franska filosofer som Julia Kristeva och Jacques Lacan.
Jag älskar konstverket ”Löv” där en rad olika fittor med stora blygdläppar hänger som löv på snören. Skamlöst blottade för omvärlden.
Päls är ett starkt fetischerat material och pochoir kan också vara en hänvisning till deprivation som ger upphov till fetischism, där surrogat är mer önskvärt än den äkta varan. Detta kan vara en flirt eller inspiration från den surrealistiska konstnären Meret Oppenheim, som jag tidigare bloggat om här.
Drömmens navel
På en vägg finns fem stora bröst gjorda i koppar. De är fantastiskt välgjorda och har mycket realistiska känsliga bröstvårtor. Samtidigt är det stora starka sköldar som skall skydda från våldsamma angrepp.
Vid en annan vägg hänger verket ”La Veuve”, (Änkan) vilket består av en rad fallosar som alla bär bitmärken från konstnären själv. Vissa har hon enbart satt tänderna i medan andra har tydliga bitmärken. Några bär spår av att hon bitit loss bitar från dem.
Jaktgudinnan Artemis byster gjorda av mink, persian- och leopardpäls hänger bredvid ett stort svärd i sin svärdslida. I den grekiska mytologin är Artemis gudinna för jakt och kyskhet. Hon skyddar men kan också vara både hämndlysten och grym.
Detta är ett möte mellan natur och människa, konstruktion och rekonstruktion, kultur och kropp.
Utställningen finns 15 november – 1 februari på Kulturhuset, våning 3.
Suzann Sexeducator 