Inlägg märkta ‘Göteborgs Universitet’

Under min Thailandssemester läste jag åtta böcker. Fler än vad jag tagit med mig. På ett hotell hittar jag en kvarlämnad deckare, Springfloden av Cilla och Rolf Börjlind som jag tar mig an.

13041681_O_1

Boken handlar bland annat om Enögda Vera och Jelle, två vindrivna gestalter som båda är hemlösa och försörjer sig på att bland annat sälja Situation Stockholm. Vera har glest rödlätt hår och bor i en grådaskig husvagn från sextiotalet. Jelle är 56 år, även han har tovigt hår och är i dålig kondition. Han medicinerar för att hålla sina psykoser i schack och övernattar i ett gammalt insjunket träskjul.

Vid ett tillfälle erbjuder Vera att Jalle gärna får slagga i hennes husvagn men Jalle vill inte. Det handlade inte om att sova i hennes husvagn. Det visste de båda två. Det handlade om något som Jelle inte var så sugen på, och det enklaste sättet att inte såra Vera för mycket var att tacka nej till husvagnsplats. Så blev det nej till det andra också. För stunden.

Lite senare känner Jalle dock på ett annat sätt.

Jelle visste vad som skulle komma. Han hade tänkt på det hela vägen hit. Han skulle älska med Enögda Vera. En tanke som börjat vid Medborgarplatsen. Så småningom hade det växt till något annat, märkte han. Till åtrå. Eller kåthet

Han utgick från att hon tänkte på samma sak. Det gjorde hon. Och det gjorde något med hennes kropp. Den ändrade temperatur och blev varm inifrån.

Sin kropp var hon inte orolig för. Den skulle svara upp. Det hade den alltid gjort när det behövts, vilket var väldigt länge sedan nu. Så hon längtade och var nervös. Hon ville att det skulle bli bra.

Det står lite medvind i skåpet där.Vera pekade på ett av fanérskåpen bakom Jelle. Han vred sig om och öppnade luckan. En liten flaska Explorer, halvfull, eller halvtom, en läggningsfråga.

Ingen av dem vill ha.

Vera tar av sig först och Jelle har inte sett Veras bröst innan. Det var första gången på sex år som han rörde vid en naken kvinnas bröst. Inte ens i tankarna. Han hade aldrig några sexfantasier. Nu satt han däremot framför ett par stora vackra bröst. Han kände hur lemmen styvnade under bordet. Han tittar och ser hu lemmen står i en vinkel som han nästan helt glömt bort. Ingen vill släcka ljuset i den slitna husvagnen.

Kvinnan i ljuset framför honom var den hon var och nu skulle han älska med henne. När han nådde upp till hennes sköte kände han hur fuktigt det var. Han gled med ett par fingrar längs hennes lena blygdläppar och Vera slöt sin högra hand runt Jelles lem. Sedan slöt hon ögonen. Hon hade all tid i världen.

Han hade inga problem att föra in sin lem, men gjorde det försiktigt, långsamt och hörde ett kort flämtande från Vera.

Nu var de här.

De älskade.

Deras kroppar vaggade upp och ner med små rytmiska stötar. Britsen begränsade deras rörelser på ett upphetsande sätt. Jelle fick hålla igen kraften, Vera hann med.

Jelle höll kvar sin lem länge till den gled ut av sig själv. Vera faller i en lugn sömn och Jelle lämnar husvagnen.

Var Vera Larsson prostituerad? Frågan ställs av en polis som utreder mordet på Vera.

Inte som vi fått fram, sa Forss. Men med dom där vet man aldrig.

Jag blir oerhört tagen av den fina scenen med två älskande, visserligen lite luggslitna men oerhört fint skildrat. Jag blir fruktansvärt arg på hur poliserna diskuterar men känner igen jargongen.

Genast tänker jag på en uppsats av Frida Larsson. Hon har på avancerad nivå i socialt arbete skrivit en otroligt viktig och mycket bra uppsats, En diskursanalytisk studie om Hemlösa missbrukande kvinnor och sexuella identiteter på Göteborgs Universitet.

Studien visar föga förvånande att det råder en omfattande tystnad runt hemlösa missbrukande kvinnors sexualitet. Socialsekreterarna uppgav att de sällan pratade kvinnorna om sex.

Både kvinnorna och socialsekreterarna förhöll sig till samhälleliga diskurser om hemlösa missbrukande kvinnors sexualitet. Trots att de inte pratade med varandra om sexualitet var ändå socialsekreterarna betydelsefulla i kvinnornas konstruerande av sexuella identiteter. Identiteten missbrukare var dessutom avgörande för alla övriga identitetskonstruktioner.

Sexualitet hos hemlösa kvinnor tenderar att patologiseras, medan sexualitet ofta ses som en hälsofrämjande faktor när det gäller andra grupper.

Kvinnorna pratar mångfacetterat om hur sex kan upplevas på olika sätt och vilka faktorer som påverkar om sexet är bra.

Frida Larsson menar att det är viktigt att poängtera att kvinnorna har haft sex som de definierar som bra, något som ofta glöms bort när det gäller hemlösa missbrukande kvinnor vars sexualitet i regel patologiseras (se Acquaviva 2000; Loates & Walsh 2010; Milner & Myers 2007 m.fl). Den ensidiga bilden av kvinnan som utsätts för sex, och aldrig har det på egna villkor, motsägs således av hennes studie. Däremot är det den framställning socialsekreterarna främst håller sig till, i likhet mer personal som intervjuats i andra studier (Holmberg 2000; Laanemets 2002; Mattsson 2005; Pettersson 2013).

Jag har arbetat i närapå tio år i missbrukssvängen och inom socialtjänsten och levt över fem år på ett behandlingshem. Jag vet innerligt väl att många kvinnor som missbrukar far djävligt illa och utnyttjas i svängen, det kan vi vara oerhört överens om. MEN, jag inser mer och mer att inte lyssnat tillräckligt noggrant om kvinnornas egna upplevelser av den goda sexualiteten. Jag vet dessutom, att jag är långt ifrån ensam

 

 

Det händer rätt ofta att personer skriver till mig och undrar hur man blir sexolog. Speciellt händer det när jag varit med i media på något sätt. Därför tänkte jag  beskriva min väg till att bli sexolog och även allmänt hur en kan gå tillväga.

imagehandler.ashx

min väg gick en hel del via tåg på järnväg

1989 tog jag min socionomexamen och pluggade sedan vidare inom sociologi, psykologi, genusvetenskap och lite annat via enstaka kurser. Jag tog även en examen i teologi men det är en annan historia. 2003 började jag läsa klinisk sexologi på Uppsala Universitet för två av Sveriges pionjärer inom sexologin, Kerstin Sjögren-Fugl-Meyer och numera avlidne Axel Fugl-Meyer. Det var en tuff kurs då jag som inte tidigare läst medicin skulle lära mig alla könsdelar på latin och dessutom få lite koll på vener, artärer, nerver och annat som jag inte kommit i kontakt med sedan naturkunskapen på gymnasiet. Sänder ibland en tacksamhetens tanke till den då läkarstuderande Siv Andersson som hjälpte mig mycket med alla latinska begrepp. Tufft men otroligt inspirerande, mycket tack vare de fantastiska lärarna. Det var häftigt att läsa i Uppsala för på den tiden hade de en egen sexologisk enhet på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Där fanns andra kända personer inom svensk sexologi som också kom och föreläste för oss, P.O Lundberg, Axel Brattberg och vid ett tillfälle kom även Maj-Briht Bergström-Walan. Min första kurs i sexologi förändrade mitt arbete som socionom och då verksam socialsekreterare. Nu visste jag varför jag borde fråga klienter om sexualitet och jag fick höra många historier om sexuella utnyttjanden från missbrukande kvinnor, mötte personer som hade tvångsbeteenden runt porr och sex och det ideella arbetet som säkrare sex informatör på RFSL Uppsala blev mycket mer intressant och roligt.

Detta gav mig blodad tand och jag fortsatte att läsa praktiskt sexologi på Karolinska Institutet och sedan mer klinisk sexologi på Göteborgs Universitet. Läste några kurser inom blocket Sexualiteter på Södertörns högskola om sexualitet och etnicitet och sexualpolitiska konflikter. 2007 startade det första masterprogrammet i sexologi vid Malmö Högskola. Jag sökte och kom in! Under tre år pendlade jag till Malmö för att läsa hela sexologiprogrammet på avancerad nivå. Det var tidvis kämpigt att få ihop familj, studier och arbete men hela mitt liv förändrades under denna tid. Jag fick drömjobbet på RFSL, skilsmässa, barnen flyttade hemifrån och en kom tillbaka. 2010 var jag klar med min masterexamen i sexologi! En fantastiskt bra utbildning med ett tydligt normkritiskt perspektiv. Kompletterade senare med två valbara kurser i sexualitet i ord och bild och politik, kultur och sexuallagstiftning som var mycket bra.

2011 hade jag fått ihop 500 undervisningstimmar runt sexologiska frågeställningar, jag hade över tio års adekvat arbetserfarenhet, masterexamen i sexologi och mer än två års medlemskap i Svensk Förening för Sexologi, vilket gjorde mig behörig att söka auktorisation. Eftersom jag i huvudsak är utbildare och arbetar strukturellt valde jag att ansöka och blev beviljad auktorisation som Authorized Sexuality Educator and Sexual Health Promoter (NACS).

Hur blir en då sexolog?

Sexolog är ingen skyddad titel så i princip kan vem som helst kalla sig detta. Detsamma gäller en del andra yrken som exempelvis ingenjör. Om en skall framstå som seriös bör en dock ha en sexologisk utbildning och för att få kallas auktoriserad sexolog krävs att du har auktorisation från Svensk förening för sexologi.

Vilka som är auktoriserade sexologer i Sverige kan du läsa här.

Först behövs en examen i sexologi motsvarande 60 hp, detta kan i Sverige läsas på Masterprogrammet i Sexologi vid Malmö Högskola eller vid Göteborgs Universitet.

Idag finns fyra olika auktorisationsformer inom Norden;

  • Klinisk sexologi
  • Sexualrådgivning.
  • Forskning inom sexologi
  • Sexualupplysning.

För att  kunna söka en auktorisation behöver du även arbetslivserfarenhet och handledning Här kan du läsa auktorisationskraven.

För att vara behörig till Malmö Högskolas Masterprogram i Sexologi behöver en Svenska B och Engelska A samt examen från ett utbildningsprogram på minst 180  hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) inom det människobehandlande området exempelvis socionom, psykolog, läkare, sjuksköterska eller barnmorska.

För att kunna läsa de första 30 hp i Sexologi på Göteborgs Universitet behövs en grundläggande behörighet.

Läs gärna;

Allt fler vill prata om sex

Platsbanken intervjuar sexologen Jack Lukkerz