Ge dig själv en chans till ökad kunskap- läs ett seriealbum!

Hiv 2.0 är ingen bok utan snarare ett seriealbum om hur det är att leva med hiv i Sverige idag. Den bygger på olika autentiska röster. Det är Positiva gruppen Väst* som samlat in delar av livsberättelser under de senaste åren. Dessa har sedan gestaltats av  serietecknarna Hilda-Maria Sandgren, Hanna Stenman och Lina Vain Illalla. Resultatet är Hiv 2.0.

Albumet består av tre lite längre serier och ett antal kortare serier eller enrutingar. Den första längre texten är en fruktansvärt sorglig och sann historia om en mormor som inte längre får träffa sina barnbarn. Dotterns reaktion när mamman berättar om att hon bär på hiv blir till en smärre katastrof på grund av felaktiga uppfattningar och onödig rädsla.

En annan historia handlar om svårigheterna med att flirta, ragga och ligga när en skall berätta om att en bär på ett virus. En kär vän till mig har uttryckt det så fenomenalt bra så jag brukar alltid använda det här citatet när jag föreläser;

För det är just sexlivet som förändras med hiv. För mig har det blivit lättare att stanna hos en partner även om det inte är sådär stormande fantastiskt som man har läst i pastellfärgade pocketböcker att det ska vara. På gott och ont är det numera lite besvärligare att kasta sig in i nya sexuella relationer. Orka informera en gång till. Det blir ju aldrig bara: »Ok, nu har vi hånglat och händerna har börjat glida in under kläderna, enligt konventionens alla regler ska vi snart idka könsligt umgänge, men innan dess vill jag bara informera om att jag har lite hiv. Kan vi fortsätta nu? Nähä, men jag har typ jättelite hiv, knappt några virus alls.

Informationsplikten föreskriver att man ska uppge sin hivstatus innan sex. Men i realiteten innebär det att man också får informera om smittsamhet, sexuella praktiker, risker, virusnivåer, medicinering, allmänhälsa och förväntad livslängd, trauman, stigman och mobbning samt avsaknaden av trauma, stigma och mobbning. När den föreläsningen är över, har fingrarna för länge sedan slutat pilla.

Bild från sidan 44 i albumet Hiv 2.0

Tänk dig själv, hur kul är det att få nobben i sängen? Att ha sex med någon som bär på hiv men står på behandling innebär ingen risk. Att ha oskyddat sex med någon som inte vet om sin hivstatus kan däremot innebära en risk för överföring av hiv och andra sexuellt överförbara infektioner.

Den tredje storyn är mer av en solskenshistoria om att finna någon att älska och leva med. Förutom detta finns bra information och kunskap. Hiv 2.0 finns att beställa från PG Väst eller att läsa på nätet. Känner du att du inte har full koll, ägna en stund åt detta seriealbum  och skaffa mer kunskap.

Bild från sidan 10 i albumet Hiv 2.0

Jag har många vänner och bekanta som lever med hiv. Hur många de är har jag aldrig tänkt på för det har aldrig någon betydelse. Vissa är helt öppna med att de bär på ett hiv medan andra har berättat i djupaste förtroende med en försäkran om att jag aldrig skall föra det vidare. Några har säkert inte berättat och det är helt okey. Bara en fjärdedel av alla som lever med hiv är öppna. Varför är det så?  Jo, för att ett av de största problemen är fördomar och stigma. Idag finns mycket effektiva behandlingar som gör att viruset inte överförs till andra även om man har oskyddat sex. Ändå så är det människors föreställningar, fördomar och myter som ibland radikalt försämrar livskvaliteten för många som lever med hiv. Vi bär alla ett ansvar för att minska stigmat. Läs Hiv 2.0!

*Positiva Gruppen Väst är en rättighetsorganisation som arbetar för att stärka hivpositiva i sin livssituation. De ger hjälp till självhjälp och vänder sig till alla som är berörda av hiv, oavsett kön, sexuell läggning eller etniskt ursprung. De har kurser, informerar om hiv och arbetar hela tiden med att förbättra villkoren för personer som lever med hiv.

 

Oavsett om du lever med hiv eller inte, allas rätt till sexuell hälsa

Gång på gång märker jag att kunskapen om hiv inte är så stor som jag skulle önska. Människor i min närhet, som jag tycker om, kan rätt som det är säga saker som får mig att baxna. Oftast handlar det om okunskap, men det är ändå inte okej.

Sedan slutet av 1980-talet har jag haft vänner som levt med hiv. Jag har på nära håll fått följa människor som lever med hiv, för vilka det inledningsvis innebar en enorm tragedi tills idag när det mer kan ses som en kronisk sjukdom som en kan leva mycket väl med.

En stor del av mitt arbete på RFSL har också varit att arbeta med hiv-frågor. En viktig sak har varit arbetet för att avskaffa informationsplikten för personer som bär hiv. RFSU, RFSL och Hiv-Sverige har gemensamt jobbat för detta under lång tid.

Detta har varit svårt att förstå för flera som funnits runt omkring mig. De har ofta sagt typ: men jag vill veta om någon jag har sex med bär på hiv.

Jag gläds mycket över att personer som bär på hiv och har en välfungerande behandling av sin behandlande läkare kan få rätten att inte behöva upplysa om sin hivstatus vid sexuella kontakter, så länge de använder kondom.

Varför är det ett glädjande besked?

Jo, av två olika anledningar. För det första så har informationsplikten ökad stigmatiseringen av personer som lever med hiv. Jag vet att många inte velat träffa någon för att ha sex eller en relation i rädsla för att bli bortstött eller nobbad. Vetskapen om den nästan obefintliga överföringsrisken ger många en ny trygghet, självkänsla och frihet. Det är otroligt skönt för många, att exempelvis vid tillfälliga kontakter slippa berätta om sin hivstatus och vara ett vandrande uppslagsverk och kurator för personer som har lite eller ingen kunskap.

För det andra så har det invaggat människor i en falsk säkerhet om att människor som har hiv måste berätta det och därför tror en sig inte behöva skydda sig. Nu blir det som alltid varit ett faktum ännu tydligare. Alla som har sexuella kontakter måste ta ansvar för att skydda sig. Det är ett faktum att de flesta som får hiv får det av någon som inte vet om att denne bär på hiv.

Idag finns nya riktlinjer från Folkhälsomyndigheten. De har fastställt att överföringsrisken är minimal vid vaginala och anala samlag om den som bär på hiv har en välinställd antiretroviral behandling och kondom används under hela samlaget.

Smittrisken är även mycket låg vid vaginala och anala samlag om den som bär på hiv har en välinställd antiretroviral behandling och kondom inte används.

Ovanstående gäller vid varje enskild sexuell kontakt och vid upprepade kontakter över längre tid (år) samt oavsett om den hivinfekterade parten är kvinna eller man och oavsett om den hivinfekterade parten är penetrerande eller mottagande

i sexualakten.

Jag har ett bra tips! Börja med att läsa artikeln från Helsinborgs Dagblad om hur det är att leva med hiv. Komplettera sedan med annan fakta som du behöver. Det kommer att underlätta betydligt när ditt nästa ligg, din pappa, din syster, din kollega, din krogflirt, din vän eller blivande fru  kommer ut som hivpositiv.

I förra veckan frågade en bekant mig, hur många som jag känner som lever med hiv. För mig var det en märklig fråga, jag har aldrig delat in mina vänner utifrån vilka av oss som har diabetes, hiv, Menières sjukdom eller någon annan kronisk sjukdom. Det har liksom ingen betydelse utom i de fall vi av någon anledning beklagar oss över konsekvenserna av att leva med en kronisk sjukdom.

 

Äventyrliga kvinnor med bred sexuell repertoar

Under veckan så var jag två dagar på en mycket bra sexhälsokonferens med temat ”de äventyrliga männen” arrangerad av RFSL Stockholm. Vi diskuterade bland annat barebackning och män som har sex mot ersättning.

I en FOU rapport skriver forskaren Ronny Tikkanen ett kapitel om ”äventyrliga män med bred sexuell repertoar”. Denna grupp definieras utifrån att de utsätter sig för fler mer risker för att få en STI eller hiv. Exempelvis är andelen som haft oskyddade anala samlag  fyra gånger så stor i jämförelse med de icke äventyrliga. Vid en diskussion runt förhållningssättet mot denna grupp så resonerar Tikkanen med hänvisning till Kippax et al att man bör vara försiktigt med att framställa själva äventyrligheten som en risk då detta kan leda till stigmatisering. Istället kan ett icke patologiserande äventyrlighets perspektiv fungera som en möjlighet att diskutera sexuellt risktagande (Tikkanen 2008; Eriksson & Knutagård, 2005)

Detta är en fullt rimlig och användbar hypotes som används i praktiskt hivpreventivt arbete med män som har sex med män då det är  relevant att undvika stigma och patologisering.

Frågan jag ställer mig är däremot varför det inte finns någon forskning på ”äventyrliga kvinnor med bred sexuell repertoar”? Kan kvinnor i egenskap av att vara just kvinnor inte vara äventyrliga och ha en bred sexuell repertoar utan att fara illa och vara i behov av att ”räddas”.

I hivpreventionen handlar det om att få bästa möjliga sexliv med minsta rimliga risk. Det handlar om att göra ett individuellt ställningstagande med bästa möjliga underlag Det goda (sex)-livet präglas av en mångfald.

I en artikel från AIDS Action Now läser jag kritiska funderingar om vilka representationer som finns av kvinnor som lever med hiv?  Det handlar i huvudsak om kvinnor som är mödrar, kvinnor som inte bor i Väst och för det allra mesta kvinnor som offer. De bilder som produceras av kvinnor med hiv osynliggör sexualiteten eller är sexnegativ. Den bärande frågan är varför inte kvinnor som bär på hiv tillåts att prata om sex så fritt som homosexuella män? Vart finns de kraftfulla uttrycken för kåthet och budskap om kvinnor som lever med hiv som attraktiva och sexuella subjekt? AIDS Action Now  ville prova att skapa nya typer av budskap som gav positiv sexuell energi runt hivpositiva kvinnor. De involverade hivpositiva, inkluderande alla självidentifierade kvinnor och ett av resultaten ser ni här;

Jag har många funderingar runt de äventyrliga kvinnorna med bred sexuell repertoar. Kanske skulle vi minskas stigmat för alla kvinnor som har sex mot ersättning och vi bytte ut ordet prostituerade mot äventyrliga kvinnor med bred sexuell repertoar? Många som säljer sexuella tjänster upplever sig inte vara ofrivilligt utsatta för något. De upplever sig vara omyndigförklarade i och med att deras handlingar tolereras men deras vilja och val inte respekteras.

Lagstiftning och hiv

Idag har jag varit på en heldag om hiv, lagstiftning och straff genom mitt jobb på RFSL.

Bakom en lagstiftning finns alltid politiska värderingar, samhälleliga och kulturella normer. Paniken på 80-talet institutionaliserades genom smittskyddslagen. Allmänheten skulle skyddas från de smittsamma. Det finns också en koppling mellan hiv och strafflagstiftning vilket direkt kan kopplas till 80-talets mediala diskussioner och de krav som ställdes till beslutsfattare om kraftfulla åtgärder. Läs gärna vad RFSLs vice ordförande Christian Antoni Möllerop och Antonia Jaksic skriver om detta.

Den nuvarande lagstiftningen har inte reviderats utifrån att behandling med mediciner ger låga bromsnivåer och tillsammans med användande av kondom gör att smittsamheten blir obefintlig.

Varför är detta en så svår fråga? Ett stort problem som finns är att mycket går att önska om allmänhetens kunskap, inte minst utifrån den nya studien Hiv i Sverige – Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987–2011. Eftersom det finns en låg kunskapsnivå så blir det lätt en fråga om moral. Politiker har därför svårt att få väljarna med sig och vinner inte ett val på ändringar i smittskyddslagen.

Information och kunskap är en av de viktigaste redskapen i kampen mot att minska antalet nya hivfall och att minska stigmat för personer som lever med hiv.

Det röda bandet är en symbol för att visa stöd för de som lever med hiv eller fått aids. Det har också syftet att utmana fördomar och diskriminering vilka är hot mot både den nationella och internationella kampen mot hiv.

#blogg100, dag 81.

 

Tips på vilka du bör undvika att knulla med!

Idag gick det ut ett pressmeddelande från Smittskyddsinstitutet om att en ny ”Hiv i Sverige” rapport kommit. Den har genomförts var fjärde år sedan 1987.

I denna studie svarade:

20 % att de skulle undvika nära kontakt med en hivpositiv person.

40 % att hivpositiva bör undvika att ha samlag.

Ca var femte person att de skulle undvika en nära vardaglig kontakt med en arbets- eller skolkamrat som har hiv.

SAMTIDIGT SOM

Antalet samlagspartner har ökat över tid.

Det finns en successivt ökande andel som har sex första kvällen men antalet som inte använder kondom vid dessa tillfällen konstant.

Det finns alltså en enorm dubbelmoral som visar på fördomar och uppfattningar om att människor som lever med hiv inte skall ha sex men de som tror sig vara eller är hiv-negativa skall kunna ta risker och ha oskyddat sex. Det stora problemet med detta resonemang är att de flesta som får hiv i Sverige idag får det av någon som inte vet att den har hiv. De som nyligen själv fått hiv har mycket höga virusnivåer och då är det inte ovanligt att personen inte själv vet om att denne bär på hiv och utan att veta, överför viruset.

Många som lever med hiv i Sverige idag, har en fungerande behandling och låga eller till och med omätbara nivåer av virus vilket gör att det en otroligt låg risk för en överföring hivvirus vid sex. Använder en dessutom kondom är risken närapå obefintlig att överföra hivvirus.

Det som är riktigt riskfyllt är absolut INTE att ligga med någon som bär på hiv utan att ligga oskyddat med okunniga fördomsfulla personer som tycker att hiv-positiva inte borde ha sex. De är dessutom smittbärare av farliga fördomar och intolerans. Sådant är det viktigt att skydda sig emot!

Printscreen från: Vi lever alla med hiv!

#blogg100, dag 79.

Från bögpest till tystnad – vi lever alla med hiv

Från bögpest till tystnad är titeln på en ny bok med texter från bloggen hivsverige.wordpress.com. Titeln på boken speglar en utveckling som RFSL anser att talet om hiv har genomgått i Sverige. Från att det från början benämndes som ”bögpest” är det idag oroväckande tyst.

Inläggen i boken kommer från många olika håll, det är riksdagsledamöter, forskare, hivaktivister, transaktivister, hbtq-kulturpersonligheter och journalister. De är födda från kanske slutet av 40-talet till 90-tal. Alla lever med hiv i den mening att de måste förhålla sig till möjligheten att få hiv, bär själva på viruset, lever eller har levt med någon som bär på hiv, förlorat en vän genom självmord eller förtidig död genom Aids mm.

Det är väldigt olika berättelser mycket beroende om när i tiden personen är född. Jag vill lyfta fram några texter som berörde mig speciellt. Stig-Åke Petterson som var med redan från början i RFSLs pionjärarbete långt innan samhället i övrigt började agera. Han skriver att så småningom insåg även regeringen att de måste agera då det inte bara vara bögarna som drabbades utan även vanligt folk. Tasso Stafilidis fina text om sex med en hiv-positiv kille helt utan fördomar, panik och tuggande på moralkakor. Som jag önskar att Tassos erfarenheter kunde bli allas erfarenhet så rädslan och stigmat runt sexuella kontakter med personer som bär på hiv försvann. Inti Chavez Perez text om hur personer med hiv lever mitt ibland oss och som Inti skriver, de går till jobbet, blir förälskade, klämmer på tomaterna på ICA och bäddar ner barnen till kvällen.

Det handlar inte om de utan om oss, våra söner och döttrar, vår föräldrar och våra syskon, våra älskare och fruar och våra vänner och även om oss själva. Till sist är det min kära vän och fd handledare Ronny Tikkanens mycket kloka ord om att alltid använda hjärtat vid samtal med andra och ta inte fördomsfulla ord i munnen – en parafras på RFSLs budskap som sedan hiv kom till Sverige varit; använd alltid kondom vid anala samlag och undvik sperma i munnen.

Efter en läsning av boken finns några röda trådar som är gemensamt; rädslan för stigma, sorgen över att ha förlorat någon, ilska över en orättfärdig lagstiftning, glädjen över sex och att få vara kåt oavsett hivstatus. Förutom att boken vunnit på att korrläsas ytterligare en gång så kan jag varmt rekommendera detta unika historiska dokument om en sjukdom som vi alla lever med.

Boken kan köpas på RFSL:s webshop.

#blogg100, dag 62.

En liten sexualpolitisk rapport från Sankt Petersburg.

Under Sovjettiden var homosexualitet olagligt och avkriminaliserades först 1993. Det fanns under artikel 121 i brottsbalken och klassat som en sjukdom men fortfarande är det många som tycker att det  är en sjukdom och bör omfattas av fängelse. Många tycker också att homosexualitet är något som mycket väl kan uppfostras bort.

Ryskortodoxa kyrkans ökande inflytande gör att stödet mot homofobiska lagar stärks. Det finns nu flera religiösa personer i St Petersburgs ledande skikt och tydligen så har en av dem en grupp av cirka 80 unga religösa män som han kallar in när han behöver personer som kan demonstrera och visa avsky emot händelser som stör kyrkan.

Här i St Petersburg är homosexuell propaganda (lockelser, positiva åsikter och kommentarer som främjar icke-traditionella sexuella relationer och familjeförhållanden, riktade till minderåriga) förbjudet. Jag pratade med Sveriges ambassadör som berättade att den nya lagen gjort det betydligt svårare för skolorna att ha sexualundervisning och att de nu också försöker undvika att ta in utomstående in i skolan på grund av risken för att olaglig propaganda för icke-traditionella sexuella relationer kan uppmuntras.

När Madonna spelade i St Petersburg resulterade hennes spelning i närapå hundra polisanmälningar då hon hade en regnbågsflagga på scenen. Såg nu att Lady Gaga är på väg, välbehövligt men undrar hur många polisanmälningar det kan resultera i?

Att arbeta för att minska hiv-överföring är komplicerat när homosexuella förföljs, blir stigmatiserade och utsatta för trakasserier. Det finns dessutom ett stort antal injektionsmissbrukare med hiv. På den konferens som jag deltagit i nämndes inte många ord om sexuella praktiker eller kondomer, detta trots att män som har sex med män och injektionsmissbrukare och deras partners verkligen bör nås av preventiva interventioner. Att vara hiv+ homosexuell man innebär ett för många oöverstigligt stigma och jag saknade samtalen runt detta.

Något som försvårar ännu mer för exempelvis lokala hbt-organisationer är den nya lagstiftning som kom nu i november. Detta innebär att
”It is now a criminal offense to provid any help or assistance to other countries or to international or foreign organizations whose activities jeopardize state security of the Russian Federation” dessutom kommer en ”New RF Law on state secrets that will ”tighten control over NGOs receiving funds from foreign donors and over those organizations involved in polictical activities in political activities. Colleboration with international NGOs may be punished as high treasure”.  Många organisationer förbereder sig nu på att kontroller kommer att ske och det kommer att bli svårare att samarbeta med utländska organisationer och erhålla ekonomisk hjälp.

Mitt i St Petersburg fanns dock denna fantastiska installation, en fitta med en stor härlig klitoris som jag bara var tvungen att gnida lite på. En uppmuntran i ett annars regntungt mörkt Ryssland.

Kurs för (L)hivet!

Förra helgen var jag med på en kurs för (L)hivet och pratade om sex och lust när man lever med hiv. Det kändes så otroligt viktigt och det blev en mycket bra helg. Jag valde att fokusera mycket på sexuell lust då detta kan påverkas mycket av att få hiv.

Naja Broberg Sörensen och Camilla Stridh har skrivit en spännande uppsats i ämnet ”En studie om hivinfektionens påverkan på den sexuella lusten.” som du hittar på PG Väst hemsida. De visar  på hur smittskyddslagen påverkar lusten i stor utsträckning.

Sexuella rättigheter är grundläggande och universella mänskliga rättigheter men det är mycket att göra på området för att personer som lever med hiv skall få den fulla rätten till sexuell njutning. Vissa stänger helt enkelt av sin lust vid ett positivt hivbesked och det största hotet är inte biverkningar av mediciner eller risk för överföring av hiv utan istället stigma från omgivningen och självstigma.

Faktum är att det är säkrare sex att använda kondom och ha sex med en person med känd hivstatus som medicinerar. Dagens hivmediciner gör att många får icke detekterbara virusnivåer vilket gör att det är en mycket låg överföringsrisk.