Om en själv är kvinna/tjej och är ute med en kvinna/tjej på en offentlig lokal där de serverar alkohol har många erfarenheten att en förr eller senare få en av två frågor. Den ena besvarade jag igår, hur gör ni då? Den andra frågan är, får man vara med? Kvinnor som har sex med kvinnor verkar vara en manlig angelägenhet, helt obegripligt.
Bjuder på ytterligare ett kapitel ur rapporten; Alkohol spelar roll, utgiven av RFSL, skriven av bland annat mig.
Inom forskning kring alkohol och sexualitet finns det studier som visar att en kvinna som druckit alkohol, både av män och av kvinnor, uppfattas som mer sexuellt tillgänglig och mindre hämmad än en nykter kvinna (Wilsnack 1984).
Ett tema som kom upp i flera fokusgrupper var att icke-heterosexuella kvinnor måste förhålla sig till att män ser kvinnor som objekt för sin egen lust. På ett socialt plan upplever kvinnorna i fokusgrupperna att de ofta måste förhålla sig till att heteronormativiteten på offentliga klubbar och barer. Detta begränsar dem.
Äldre män tar sig friheten att tafsa på kroppen när man går förbi. På rumpan och att de liksom råkar snudda vid axeln. Jag blir så här: ”Vad fan! Det är min kropp, rör inte min kropp!” Män tar sig oerhörda friheter och tror at det är helt okej, jag blir förbannad för det är min kropp. Jag har inte gett dig tillåtelse att röra min kropp.
I essän Compulsory Heterosexuality and Lesbian Existence skriver Adrienne Rich om hur den påtvingade heterosexualiteten är en av de viktigaste ingredienserna i förtrycket av kvinnor. Ett uttryck för detta är mäns sexualiserade våld mot kvinnor och den uppenbara bristen på respekt för kvinnors egna sexuella uttryck (Rich 1993).
Även i samkönade gestaltningar har mäns sexualitet stått i centrum. Traditionellt har till exempel så kallad lesbisk porr varit heteronormativt framställd i syfte att attrahera heterosexuella män (Williams 2004). Det handlar ofta om två kvinnor som har sex med varandra för mannens skull och avslutas med att mannen kommer in och förlöser situationen genom att ha samlag med kvinnorna (Newman 2004). Flertalet kvinnor i fokusgrupperna vittnar om att män gör sexuella närmanden i miljöer där alkohol konsumeras, närmanden som följer den normativa dramaturgin enligt den ovan beskrivna pornografiska dramaturgin.
”Ja men kom igen då! Kan ni inte hångla lite för min skull bara.” Att få ett sms: ”Jag vill också vara med och kommer ni ha sex i kväll?”, sådana grejer. Det gör man ju inte till ett bögpar eller till ett heteropar, så klart. Men just det här att två tjejer är ju, ja…
Samma fenomen beskrivs i Hanna Hallgrens avhandling där lesbiska feministiska kvinnor gör motstånd mot att KSKs handlingar enbart ses som ett sätta att egga män, ”som om kvinnor inte skulle vara värda att vara tillsammans med för sin egen skull” (Hallgren 2008). En informant beskriver det som att män har svårt att föreställa sig hur kvinnor kan klara sig utan dem.
Mannen ska alltid vara med på något sätt, eftersom män har svårt att föreställa sig hur två kvinnor kan klara sig utan. Det kan vara jävligt provocerande att man är lesbisk, att man inte bryr sig om mannen. En del män har lite svårt för att man säger nej.
Många kvinnor i studien kände en rädsla för att uppmärksammas som icke-heterosexuella i relation till heterosexuella män i olika utemiljöer.
Det kan upplevas som ett hot och att det är farligt för säkerheten om det kommer fram att jag inte är hetero.
En bakomliggande faktor kan vara att kvinnor får ökad sexuell uppmärksamhet och närmanden från män i miljöer där det konsumeras alkohol.
Om två tjejer hånglar på en krog förutsätter killarna att de är där för deras skull. ”får vi vara med?” liksom.
Flera kvinnor beskriver att de har svårt att markera gränser gentemot män som stör, både på grund av rädsla och på grund av ett upplevt behov av att visa artighet.
Jag tror att man har blivit uppfostrad och inskolad i en roll där man alltid ska vara trevlig.
Fortfarande är den heteronormativa ordningen rådande. En ordning där killar traditionellt har uppmuntrats att vara aggressiva, fysiskt stridslystna, oberoende, icke-känslomässiga och utåtriktade medan tjejer oftare har lärt sig att vara passiva, beroende, emotionella och relationsorienterade (Covington 1997).
Om man säger ifrån ordentligt blir det verkligen konflikt. Om man retar upp den andra personen så att det blir en öppen konflikt, då tänker man inte: ”Ja men gud, jag borde sagt ifrån på ett trevligare sätt. Det kanske var mitt fel att den här otrevliga mannen kallar mig för hora liksom.”
Att vara påverkad av alkohol kan i dessa sammanhang också vara ett hinder för gränssättning:
Har jag hamnat i underläge känner jag mig inte lika handlingskraftig som när jag är nykter. Och samtidigt har jag väl för fan all rätt i världen att få vara onykter. Helt plötsligt hamnar jag i ett underläge. Att jag inte vågar ställa mig upp och säga: ”Du din jävla skitstövel, gå härifrån! Jag vill inte ha med dig att göra liksom!”
Några kvinnor uppger att de har en rädsla för omvändelsevåldtäkt i bakhuvudet. Speciellt vid påståenden om att lesbiska kvinnor kommer blir heterosexuella bara de får smaka en riktig kuk/den specifika mannens kuk.
Någon som sammanfattat detta på ett utmärkt sätt är Filippa från Feministbloggen;
3. När hade frågan”är ni ihop” någonsin ställts till ett heterosexuellt par? Svar aldrig. Dels för att deras förhållande är något privat som andra inte behöver lägga sig i, dels för att deras förhållande är ”självklart” och ”naturligt” till skillnad från ett homosexuellt förhållande som behöver ”klargöras” o ifrågasättas.
#blogg 100, dag 51.
Suzann Sexeducator 