Jag är just nu på TGEU 5th European Transgender Council i Budapest.
Innan vi går in på diskussionen om diagnoskriterier och frågan om avpatologisering, ägna någon minut åt denna film.
TGEU find its important to find balance between the wish to end pathologization of trans identies and the wish to guarantee access to trans related healthcare.
Four main suggestions have been discussed Radical approach complete removed of all diagnoses in relation to gender identity Moving approach:
Move the diagnosis to a own category or at least move it away from the mental health section
Starfish model: Delete the F64 diagnoses and distribute various aspects of transgender health to different parts of the ICD 11
Conservative approach; leave it as it is /modify the content slightly but leave the diagnosis where it is.
TGEU suggest to create a new stand-alone chapter labeled gender incongruence that contains one diagnosis Gender Incongruence in Adolescence and Adulthood.
TGEU suggest a diagnosis to be based on criteria as A desire to be treated (that is to live and be accepted according to one’s gender identity or a desire to need to have primary or secondary sex characteristics corresponding with the persons gender identity: or A dislike or discomfort with primary and/or secondary sex characteristics or the desire or need to be rid of some or all primary and/or secondary desire as these characteristics conflict with the perceived gender identity of the person
TGEU does not see a need for a diagnosis of gender identity disorder in childhood in the ICD 11. The clinical needs of the pre-pubescent children for psychotherapy and/or psychosocial counseling can be adequately covered in chapter XXI Factors influencing health status and contact with health services.
I Sverige arbetar RFSL för att transidentiteter inte skall betraktas som en psykisk sjukdom, varför diagnoser såsom transsexualism och könsidentitetsstörning måste flyttas från psykiatriavsnitten i de diagnosmanualer som används. Könsutredningar bör omformas så att fokus flyttas från psykiatri och patologisering till patientmakt och självbestämmande.
RFSL menar att alla transpersoner som behöver vård ska få det. De transpersoner som behöver komma till ett könsutredningsteam ska själva kunna vända sig dit direkt, utan att behöva gå via andra sjukvårdsinstanser för att få remiss.
Fakta
DSM-5 diagnosmanualen utgår inte längre från binära könsidentiteter i sina formuleringar utan ger utrymme för alternativa könstillhörigheter utanför tvåkönsnormen. Begreppet som används är könsdysfori vilket är en informell översättning av det engelska uttrycket genderdysphoria som DSM-5 använder Den engelska termen gender används istället för termen kön för att inkludera personer med någon form av könsutvecklingsstörning. Kriterierna för att ställa diagnosen hos barn å ena sidan och hos tonåringar och vuxna å andra sidan skiljer sig åt i DSM-5. För vuxna är det ett nödvändigt kriterium att det finns en bristande överensstämmelse mellan könsidentitet och anatomiskt kön. Det andra nödvändiga kriteriet är att det föreligger ett kliniskt signifikant lidande eller att tillståndet innebär nedsatt funktionsförmåga för individen.
ICD-10 denna diagnosmanual utges av Världshälsoorganisationen (WHO) och klassificerar både somatiska och mentala tillstånd. Klassifikationen uppdaterades 2011. De tillstånd som motsvarar könsdysfori i ICD-10-SE finns under rubriken ”Transsexualism och övriga könsidentitetsstörningar”. Transsexualism kan betraktas som den mest uttalade formen av könsdysfori och definieras; ”En önskan om att leva och bli accepterad som en medlem av det motsatta könet, ofta åtföljt av en känsla av obehag eller otillräcklighet med det egna anatomiska könet och en önskan om hormonell eller kirurgisk behandling för att kroppsligen likna det prefererade könet så mycket som möjligt”. WHO arbetar med nästa revision, ICD-11, som väntas presenteras för Världshälsoförsamlingen 2017. Kapitlet om transsexualism håller på att omförhandlas internationellt.
Suzann Sexeducator 