Inlägg märkta ‘Ingrid Ryberg’

Några timmar innan klubben öppnar får vi som föranmält intresse att gå på sverigepremiären av den queerfeministiska porrfilmen WHEN WE ARE TOGETHER WE CAN BE EVERYWHERE av Marit Östberg ett mail med adressen. Jag letar mig dit och och hittar en anonym dörr i ett stort garage där jag och några andra flator som jag hittat på vägen går in. Det är lite förvirrande först, för där är enbart ett stort garage men vi hittar fram till ytterligare en dörr och där är det klubb. Arrangörerna är den suveräna gruppen 6film som skapat en unik scen för alternativ queer sexfilm och porrkultur i Stockholm. Jag har varit  på flera av deras visningar och filmerna håller alltid hög kvalitet.

14925568_1862266470669507_8815638393334320299_n

Det är alltid lite speciellt att se på porr i storgrupp men även denna gång är stämningen på topp. Det är härligt att få garva, känna allvar och bli kåt i grupp. Filmen inleds med sårad regissör som precis lämnat en relation och behöver en paus men dras till en fascinerande person, Liz Rosenfeld och ett sammanhang som hon senare väljer att dokumentera. Liz är själv konstnär och filmskapare men ville nu pröva att också vara framför kameran. De går på sexklubb gemensamt och ser ett par ha hett sex och därefter knullar Liz med en av personerna i ett toalettbås. Marit finns med och en scen där hon kissar på en toalett fladdrar förbi.

Det är mycket sex och de ligger med varandra i en soffa, på en kamin och kanske på golvet i en typ husvagn. Filmen innehåller flera heta porrscener och det är främst personer som jag läser som kvinnor som har sex med kvinnor förutom en transman med testokuk. De är svettiga, nakna och en kan nästan erfara doften av kön i rummet.

När en porrfilm görs är alla i rummet på något sätt med i sexakten – antingen som voyeur genom en kamera eller som regissör som konkret bryter in och talar om vad skådespelarna ska göra (även om sexscenerna i filmen är till största delen bestämda av skådespelarna själva). Mina skådespelare är mina förebilder, så oskamliga och stolta säger Östberg i en intervju.

Regissören Marit Östberg är både en feministiska aktivist och porrfilmsregissör. För henne är porren ett sätt att utveckla den feministiska kampen. Filmen innehåller långt ifrån bara porr och kan ses som en dokumentärfilm då den även handlar om relationerna under en porrfilmsinspelning både framför och bakom kameran och om relationen mellan  skådespelare och regissör. Ändå vill Marit Östberg kalla det för porr. Det är ett politiskt ställningstagande att gå in och ta över de dominerande porrarenorna. Eftersom hela filmen är 68 minuter lång är det för långt att bara se som porr men här flyter de dokumentära inslagen in i en skön blandning vilket gör att det aldrig blir trist. Marit Östberg finns tydligt med som person i hela filmen. Den dokumentära känslan förstärks när en av kvinnorna efter en sexscen slår huvudet i kameran.

Filmen har också föregåtts av många möten där det också handlat mycket om gränssättning och säkerhet för alla inblandade. Filmen har ett manus och det är skådespelare som är med samtidigt som en av skådisarna som intervjuas på scen efter filmen känner att det inte var så mycket skådespeleri eftersom de också agerade på ett sätt som gav sann njutning. Marit Östberg berättar att den är inspelad i en liten queer bubbla  i Berlin. Det har hela tiden funnits en pågående dialog mellan regissören, filmare och skådespelare och filmen är produkten av ett samarbete runt åtrå och fantasier. Själv är jag helt fångad i filmen från början till slut.

Etik har varit i fokus och filmen ett sätt att skapa säkra ytor. Detta är också är ämnet för Ingrid Rybergs doktorsavhandling där hon undersöker  kroppsligt åskådarskap i förhållande till queer, feministisk och lesbisk pornografi. Hon ger i sina texter en fördjupad förståelse av spänningsfältet mellan åskådare av film, kropp, tid och plats och hur detta samverkar i filmupplevelsen. Samarbetet mellan Squirt Season och 6 film med det efterföljande samtalet och klubb blir precis ett sådan säkert utrymme.

ingrid-ryberg

Filmen är gjord i Berlin, en förutsättning för dess tillkomst berättar Marit Östberg. Flatporr har producerats länge i Berlin och hade en storhetstid redan på 80-talet. Den hade inte kunnat spelas i Stockholm där stämningen är betydligt mer ängslig säger Östberg. Sexpositiva blir lätt brännmärkta i Stockholm säger Östberg och fortsätter här finns så starka idéer om vad som är rätt och fel och jag kommer på mig själv med att nicka intensivt. Intervjun hålls på engelska och Marit har någon gång svårt att hitta orden så hon säger You get so easily förminskad i Stockholm mött berättar att hon fått höra att Berlin hjärntvättat henne.

Filmens affisch anspelar på de svarta handskarna som återfinns på många av tjejerna när de stimulerar varandra. En scen lyfter också fram det sexiga med pådragandet av plasthandskar och den sista snäppet när en släpper handskarna vilket får fittan att reagera likt Pavlovs hundar. Påminns snabbt om att de också säljer svarta plasthandskar i entrén.

skarmavbild-2016-11-27-kl-18-44-47

Porrsekvenserna visar vanliga kroppar och jag njuter av detta. Det är kroppar som de flesta av oss möter i våra sexuella möten med bristningar, födelsemärken och olika knottror och hudutslag vilket bidrar till känslan av autenticitet. Det är heta kroppar, sexiga människor och det är lätt att förstå att de njuter och framför allt att de ger sig själv tillåtelse till detsamma. Här har kvinnorna inga pornokroppar med silikonbröst och långt svallande hår, här är de kortklippta och brösten varierar i storlek och form. En av sekvenserna heter Paulitas morning pee och visar när en ung kortklippt flata går ut från en barackvagn iklädd enbart jeanshorts och svarta pumps och går för att kissa i ett fält av höga gröna växter och blommor. Därefter står hon i jorden och onanerar till orgasm. Det är så vackert och läckert att bilden fastnat på min näthinna. Innan hon går markerar hon målar hon ett kort på marken med sprayfärg och vi förstår att detta skett på fler platser eftersom dessa skymtat förbi i landskapet tidigare.

Hela salongen brister i ett förlösande garv när en av tjejerna på filmen förtvivlat ropar efter sin vibrator i väskan för att få den där extra lilla knuffen för att komma över gränsen till orgasm. Motståndet till den heterosexuella scenografin för hur sex skall gå till är slående. Här hjälper en till med fingrar och vibratorer samtidigt som någon stimulerar en kropp. Klitorial stimulans är viktigt även vid ett intensivt handknullande i slidan.

Marit Östberg har även tidigare gjort porr. Hon står nämligen bakom en av mina favoritfilmer i Dirty Diaries, ”Authority”.

movie-authority-by-marit-ostberg-poster-mask9

Hon har jobbat på RFSL som chefredaktör för tidningen Kom Ut men bor numera i Berlin. Hon har en bakgrund som skribent, journalist and queerfeministiskt aktivist. Hon ser porr som ett kreativt sätt att arbeta med sexualpolitik och ett sätt att utveckla möjligheterna att vara. Hon säger: When women, trans* and queers take their sexuality into their own hands, patriarchy is lost. 

20160129_marit-ostberg_0518-1067x1600
Bild från Bon: https://bon.se/article/valkommen-till-det-queerfeministiska-porrummet/

En av de starkaste och viktigaste Prideupplevelsen blev två pass på queerfilm festivalen, Border Disorder med Marit Östberg, filmskapare och journalist och Ingrid Ryberg, filmforskare på Stockholm Pride i samarbete med Svenska Filminstitutet. Många av filmerna var fantastiska, jag hade noggrant valt ut vad jag ville se och jag blev sannerligen inte besviken.

Filmen Seahorses av Julian Curico, 2014 var oerhört stark och berörande. Den handlar om ett sexuellt möte mellan två personer där den ena måste hantera de känslor kommer fram vid intimitet och sex i en relation och samtidigt konfronteras med påträngande minnen från ett traumatiskt förflutet. Filmen är så snyggt gjord. En röd färgen visar hur känslor och minnen påverkar under tiden de älskar med varandra, hur ansikten plötsligt kan förändras och bli någon annan. Den här filmen skulle jag vilja visa när jag utbildar om bearbetning av sexuella trauman. Filmens 11 minuter når långt mer djupgående än vad jag förmår med flera timmars föreläsning.

cropped-seahorsesnudecaption

SeahorsesbedcaptionBildkälla: http://nesting-dolls.org/

Jag känner faktiskt att jag är bättre kompis med min fitta nu 1+2 (Max Göran, 2012, 8 min)
Ett videoverk i två delar. Har varit med på Liljevalch vårutställning

I del 1 så sjunger fyra fittor sjunger om framtiden. Eller kanske rättare sagt så mimar de. Fittan med de längsta blygdläpparna har ett fantastiskt vibrato.

Del 2: skildrar tillkomsten av den första och en av fittbärarna säger precis Jag känner faktiskt att jag är bättre kompis med min fitta nu. MAX GÖRAN berättar att själva inspelningen blev väldigt betydelsefull för alla som var med. Kön är överhuvudtaget så hemligt och skamfullt, och att få relatera till sin fitta på det här sättet gjorde att man faktiskt blev ”bättre kompis” med den. Alla var skitnervösa innan för att deras fitta skulle vara konstig eller äcklig, men det släppte helt sen eftersom allas fittor såg konstiga/helt olika/fantastiska. Jag fastnar jag verkligen för att hen säger att fittor har en alldeles för snäv roll i världen, där de varken får ha personlighet eller humor.Vi leker alldeles för lite med fittor. Mitt i prick! Vi måste inte värna fittorna som mormors antika finporslin. De flesta fittor är verkligen tåliga och det är också otroligt kul att leka med dem. Genom att använda lite silvertejp och trådar kan du göra en fantastiskt show.

1650b15d9b73a4c0b43fcb1dea08053bKälla: http://www.liljevalchs.se/utstallningar/varsalongen-2013/max-goran/

En annan film som gjorde starkt intryck var Tejal Shahs film Between The Waves. En sannerligen fascinerande konstfilm

Filmaren presenteras såhär på hemsidan; Tejal Shah (b.1979, Bhilai, India; currently lives in Goa, India) graduated with a BA in photography from RMIT, Melbourne and spent a year as an exchange student at The Art Institute of Chicago and another summer trying to get an MFA from Bard College. Their* practice incorporates video, photography, performance and installation and focuses on “the inappropriate/d other” – one whom you cannot appropriate and one who is inappropriate. Que(e)rying everything, they create alter-curious worlds riddled with fact, fiction, poetry and mythology, compelling us to re-engage with propositions on the complex relationships between interspecies, ecology, gender, sexuality and consciousness. Having recently come out as an ecosexual, they think of themselves as some kind of artist working on some kind of nature! (http://tejalshah.in)

Konstnären Tejal Shah låter olika kroppar gestalta olika queera personer/djur i ett sensuellt, poetiskt och även lite dystopiskt landskap. Det är ekofeminism och en svidande kritik mot samtiden samtidigt som det finns något mytiskt över hela filmen. Konstnärligt var ordet och öppet för många tolkningar.

Between-the-Waves Ett artificiellt skapat korallrev i en bassäng var fantastiskt gestaltat. Bilder från konstnärens hemsidan‚ http://tejalshah.in/home/

4

 

Av alla miljontals intryck på Stockholm Pride så har en person specifikt bränt sig fast i mitt inre. Det var mötet med Sadie Lune IRL och genom hennes filmer. På sin hemsida presenterar hon sig så här:

Sadie Lune is a multimedia artist, sex worker, and pleasure activist. She has won awards for her films and performances, exhibited explicit whore-positive work in venues from a former Army barracks latrine to the SFMOMA, and shown her cervix internationally (in homage to the great Annie Sprinkle). Her writing on art and sex is published in books and magazines in the United States and Europe such as Bend Over Magazine and $pread. She is featured in Too Much Pussy, an explicit documentary directed by Emilie Jouvet about the Queer X Show tour of Europe, and will appear in the upcoming adult comedy Mommy is Coming by Cheryl Dunye. Sadie is currently working on “Biological Clock” a queer fertility ritual performance as part of her ongoing project Teaching Myself to Love. She is also co-editing WhoreLover, an anthology of writing by the romantic partners of sex workers with P. Crego. She is looking for patrons, sperm donors, and a wife of any gender. Sadie lives in San Francisco and Berlin with her three snakes.(http://sadielune.com/about)

Egg var en fantastisk film som handlade om ett, jaaa, ett ägg, helt enkelt. Ett ägg som får åka på en fantastiskt kinky och kul resa. Den här filmen är fab! Den bjuder på  en rad erotiska ögonblick mellan två älskare. Det handlar om fertilitet, hungriga fittor (trans och andra sorter), penetration, utdrivning, överraskningar, glädje, orgasmer och kärlek. Det är helt otroligt att se ägget få komma in i fittan och därifrån också ut igen. Vi ser en cisfitta och en transfitta i närbild med hår, hårsäckar, födelsemärken och andra vanliga hudmärken och vi ser fittor som omsluter och arbetar med att ploppa ut ett ägg. Mycket inspirerande och ännu ett skäl till alltid köpa ekologiska ägg. Glöm inte att koka ägget först och använd mycket glidmedel! Filmen är gjord av  Kay Garnellen and Sadie Lune

egg-2Bild från http://sadielune.com/

Filmen Baby youre frozen är ett personligt och explicit porträtt av en distansrelation. Det visar hur den nya interaktiva tekniken kan skapa sex och intimitet över gränser mellan långa avstånd och tidszoner.

Skärmavbild 2014-08-03 kl. 16.51.41

Ett medier som också skapar digitala hinder. En verklig skildring av copingstrategier för långväga kärlek i 21-talet, där Skypesex är det bästa vi får, men att älska med en skärm uppfyller aldrig behovet av fysisk intimitet med alla våra sinnen.

baby-youre-frozen-6-copy
Filmvisningen följdes av ett samtal mellan Sadie Lune och filmskaparen och journalisten Marit Östberg.

Sadie Lune är multimediakonstnär och sexarbetare. Hon har medverkat i queer porr, vunnit priser för sina kortfilmer och performances, ställt ut explicit hor-positiv konst och visat sin livmodertapp internationellt. Hennes installation Biological Clock är en rituell performance-serie om queer fertilitet. Hon bor i Berlin med sin bebis och är redaktör för WhoreLover, en kommande antologi med texter av älskare till sexarbetare.

http://sadielune.com

http://sadielune.tumblr.com

Twitter: @SadieLune

 

Jag fick en tweet som jag inte kunde motstå! TACK Michaela.

Skärmavbild 2013-03-23 kl. 19.34.30

Kerstin Gezelius på DN Kultur gör i gårdagens tidning en jämförelse mellan porr på internet och att hälla ut kilovis med kokain på en skolgård. Hon skriver; ”Snart är det dags för den åttonde feministporrfestivalen Good for her i Toronto. Krav- och rättvisemärkt porrfilm, gärna konstnärlig, där ingen utsätts för övergrepp. Porr utan förnedring. Porr utan skam. Porr som handlar om ömsesidig lust och glädje. ”Ända sedan jag var liten flicka på sjuttiotalet har jag hört det där snacket. Det har alltid känts genant. /…/ Bra film är inte porrfilm. Konstlösheten är avgörande för filmernas framgång. Skammen och förnedringen står för nittio procent av upphetsningen, är själva förutsättningen för att bilderna ska slinka förbi förståndet och känslorna och åka rakt ned mellan benen. Porr är inte gjord för ögonen eller hjärtat. Det är film av, med och för könsorgan.”

Jag ger Kerstin Gezelius rätt i ett enda avseende, att porren blivit mycket mer tillgänglig. Kvinnor har tidigare inte ansetts vara kapabla till en egen porrkonsumtion och har inte heller haft porr tillgängligt på samma sätt som män. Tillgänglighet handlar inte bara om att det är möjligt för kvinnor att få tag på porr utan även om att det skall vara i former som tilltalar målgruppen.

En av anledningarna till att Gezelius skrivit sin text är den kommande feministporrfestivalen Good for her i Toronto där ett flertal fantastiska filmer tävlar. För mig är det helt outstanding galet att Gezelius ger sig på en bransch som tar ett mycket stort ansvar i sin filmproduktion. Hennes inlägg är inte bara korkat utan dessutom mycket okunnigt skrivet. Det är verkligen så att en kan publicera sina åsikter om vissa fenomen helt utan förankring  däribland pornografi till och med i en av Sveriges största morgontidningar. Skrämmande!

feminist porn

Den nya feministiska porren har verkligen inneburit ett stort lyft, inte bara för heterokvinnor utan även för transpersoner, lesbiska kvinnor och andra tidigare stigmatiserade grupper.

Feministisk porr är inte helt enkelt att definiera men har som avsikt att inte bara fokusera det som vi ser på filmduken eller på skärmen utan engagerar sig också i produktionsvillkor, att alla medverkar frivilligt, att ingen skadas och att pengar fördelas rättvist, arbetsmiljö och löner. Den feministiska porren vill skapa alternativ till den ibland stereotypa, traditionella pornografin och skapa olika representationen av lust, njutning, kroppar, etnicitet, klass, identitet, sexuell läggning mm.

Jag är av åsikten att vi behöver skildringar av kroppar och sex skapade av och för kvinnor, transpersoner och (medvetna män). Denna porr försöker skapa fokus på kvinnlig lust, njutning och orgasmer, eftersom de alltför ofta inte prioriteras i andra sammanhang. Filmer som lär kvinnor att ta plats på sina egna villkor och att inte skämmas för sin sexualitet. Den feministiska porren har också för avsikt att arbeta mot de stereotypa bilderna kring manlig sexualitet.

Till Kestin Gezelius och andra intresserade vill jag ge två bra boktips i ämnet.

Feminist_Porn_cover-211x300

The Feminist Porn Book har samlat texter från många olika personer. Här kan du läsa artiklar av forskare i feministisk porr, porrskådespelare och producenter som gör och medverkar i feministiska porrfilmer och debattörer.
9789186071837_large_imagining-safe-space-the-politics-of-queer-feminist-and-lesbian-pornography_haftad
Avhandlingen baseras på etnografiskt fältarbete där syftet är att redogöra för och förstå denna form av filmkultur,  dess politik och etik. Fältarbetet består av intervjuer, enkäter och deltagande observation, däribland deltagande som en av filmskaparna i Dirty Diaries.
Gezelius avslut är en moralistisk smörja med inslag av skrämselpropaganda; ”Porr är knark och nätet har gjort drogen tillgänglig för vem som helst som kan stava till p-o-r-r. Att lägga ut porr på internet är som att dumpa kilovis med kokain på en skolgård. Drogen funkar likadant. Först är det spännande att se någon dra av sig trosorna. Efter ett tag måste man gå ett steg längre. Och längre. Till slut finns bara två val: tända av eller se något värre. Eller iscensätta det på riktigt kanske?

Jag avslutar med den svenska feministiska porrfilmen Dirty Diaries manifesto

. Beautiful the way we are

– Fight for your right to be horny

– A good girl is a bad girl

– As nasty as we wanna be

– Legal and free abortion is a human right

– Fight the real enemy!

– Stay Queer

– Use protection

– Do It Yourself

#blogg100, dag 60.