Kampen fortsätter. Rättvisa för Jasmine!

Idag företog jag mig den längsta resan som jag gjort sedan olyckan. Med hjälp från vårdcentralen att ändra omläggningstiden av såren till en annan dag, med stöd av mina fina vänner och politisk och personlig kämpaglöd åkte jag till Västerås för att medverka vid RFSU Västerås minnesstund för Petite Jasmine. Stunden leddes av fantastiska Pye från Rose Alliance.

Både RFSU och RFSLs förbundsordföranden fanns representerade och det gjorde mig oerhört varm om hjärtat. Vår (RFSLs) förbundsordförande Ulrika Westerlund bad att vi gemensamt skulle hålla ett litet tal. Jag grät, pratade och sammanfattningsvis blev mitt budskap att kampen går vidare. Några av de ord som jag sade är inbakade i texten nedan men här finns också många fler tankar.

För ungefär ett år träffade jag en tuff tjej som jag genast fattade tycke för. Hon var precis som jag, aktivist ut i fingerspetsarna. Hon brann verkligen för ”sex workers right” och jag fick en hel del ny kunskap av henne. Vi hade lite kontakt på Fejjan och återsågs på RFSU kongress i maj där vi kom att prata en hel del. Vi bestämde att ses senare i sommar, typ vid den här tiden. Med våra olika kunskaper skulle vi ge varandra stöd och kunskap.

Mitt sista minne var när hon tog debatten om sexköp på RFSUs kongress och vi var många som njöt av att se henne debattera med Mina. Två mycket färgstarka och intelligenta människor i en spännande diskussion. Mitt sista meddelande blev, så djävla duktig du är Petite Jasmine! Vi återsågs aldrig utan istället fick jag besöka hennes minnesstund idag.

Petite Jasmine blev 11/7 mördad av sitt ex tillika hennes barns far. Under nästan tio år har jag jobbat med frågor som handlar om våld i nära relationer i huvudsak mäns våld mot kvinnor. Jag har hela tiden fasat för att nyheten av någon av de personer jag mött skulle bli mördade. Detta är något som händer om och om igen i vårt land och värst drabbade blir naturligtvis barnen. Vi måste ta kampen mot våldet!

För henne liksom för mig är det privata personligt och går aldrig att skilja åt. Vårt bröllop nyligen blev en queer happening med feministiska kampvisor och Svarte tupp.

Jasmine kämpade hårt för sina barn eftersom hon förlorat vårdnaden om dem då hon ansågs som en olämplig förälder på grund av att hon var sexarbetare. Barnen placerades hos sin far trots att han hade en kriminell bakgrund med våldsbrott. Hon fick höra att hon inte visste vad som var bäst för henne och att hon ”romantiserade” prostitution, och saknade insikt.  Hon borde inse att sexarbete var en form av självskadebeteende. Mannen hotade henne vid ett flertal tillfällen och hon blir tyvärr en i raden av svenska kvinnor som dödats av män som de har eller haft en relation till.

Samtidigt som vi skrev Osynliga Synliga så skrev Socialstyrelsen med mycket duktiga forskare i spetsen en skrift riktad till personal inom hälso- och sjukvård samt socialtjänsten, Sex mot ersättning– utbildningsmaterial om stöd och skydd till barn och unga. Denna skrift har inte alls fått den spridning som avsetts av politiska och ideologiska skäl, något som gör mig rasande.

Nedanstående citat från Socialstyrelsens skrift hävdar nämligen tvärtemot vad Jasmine hade erfarenhet av, att omsorgsförmåga inte handlar om föräldrar är sexarbetare eller inte.

Kvinnor och män som säljer sexuella tjänster har mycket varierande livsvillkor och omsorgsförmåga, och därför är det också problematiskt att inkludera prostitutionserfarenheter som en riskfaktor i sig själv. I de fall prostitution och omsorgsförmåga är beskrivet är det via problem hos föräldern som t.ex. missbruk- och beroendeproblematik, psykisk ohälsa och våld.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att prostitutionserfarenheter är en osynlig omständighet men som måste tillmätas den betydelse det har i det enskilda ärendet utan moraliserande inslag

Grunden för ett samtal är att inte döma och att visa föräldern respekt (Socialstyrelsen 2009d). I detta sammanhang är det viktigt att framhålla att det inte är prostitutionen i sig som avgör om en förälder kan tillgodose barnets behov eller inte.

Under hela mitt liv har jag aldrig varit med om en fråga som tar så lite hänsyn till forskning och så mycket är beroende av politik och ideologi. För mig finns inga enkla svar utan verkligheten är komplex oavsett nästan vad vi talar om men här blir bilden helt plötsligt svart/vit i en värd fylld av grå nyanser. En kort men en av de bästa texter i frågan finns i boken Sexologi.

Det är Petra Östergren som skriver kapitlet, Att förstå prostitution. Den texten borde läsas av alla socialarbetare!