Kärlek, slidkransar och att bli kåtkär.

Kärlek kräver mer än tusen ord är rubriken på en artikel ett nummer av Språktidningen, från i år. En tidning som jag emellanåt tar en prenumeration på.

Nämnda artikel är skriven av Katarina Byding och Mona Blåsjö. Författarna bakom boken Orden vi älskar med. Här fortsätter de sina spaningar och reflektioner över olika relationsord. Från engelskan kommer till exempel commitment och crush, där commitment ungefär står för ’engagemang’, och crush är en förälskelse på avstånd, någon som man (ännu) inte har en relation med.

Idag finns ett enormt behov av nya ord för ombildade och nya familjeformer. Stjärnfamilj är den egendefinierade familjen där släktskap, kön eller antal personer  inte spelar någon roll. Exfamilj är en familj som en tidigare levt i. Särbo som enligt mig är ett etablerat begrepp nämns för särboende partner, flersamma relationer handlar om personer som har flera relationer parallellt, utan att vara otrogen. Sedan nämner de det där avskyvärda begreppet är du lite busig i dag vilket betyder något helt annat än på lekplatsen. Det borde enbart gälla ungar med glimten i ögat och inte män utan urskiljning som försöker flirta men mest liknar bulldozrar med ovanligt rik uppsjö av kukbilder.

Man kan också se det som att de här sätten att leva tillsammans alltid har funnits, men under ytan – man har inte pratat om dem. Man pratade till exempel inte om att statsminister Per Albin Hansson i början av 1900-talet hade två familjer samtidigt.

Nya kreativa ord som kärleksvänskap finns nämnda. De senare betyder en vänskapsrelation som gränsar till kärleksrelation.

Myten om mödomshinnan är ett faktum världen över. Därför medverkar en av mina favoritforskare Karin Milles med en artikel om slidkransen. Många unga snippbärare och tjejer har inte bara undvikit sex, utan även att springa, hoppa, gympa och rida. RFSU spred ordet slidkrans för att visa på att det inte existerar någon hinna som kan spricka vid penetrerande sex med penis i slida. Ordet finns numera i nyordlistan. Karin Milles har tillsammans med professor Kerstin Fugl-Meyer gjort en studie där de kontaktat ungdomsmottagningarna i Storstockholm. Ordet användas av de allra flesta professionella. Vissa ungdomarna  tror däremot fortfarande på myten om en hinna även om det vanligaste var att det var en myt eller som någon så fantastiskt uttryckte sig, patriarkalt trams. Sammanfattningsvis så finns ingen enighet, fortfarande säger vissa mödomshinna och tycker att det enbart är tramsigt med att använda nya ord som om det i sig skulle skapa förändring. Andra som RFSU tycker att det är viktigt att ha ord som gestaltar vad det egentligen handlar om, den töjbar krans i slidan. Ord kan ha politisk sprängkraft avslutar Karin Milles och använder en glasögonmetafor. Om vi använder glasögon som skärper synen så är ordet slidkrans ett bättre ord för att förstå hur det ser ut hos snippbärare.

Det svenska språket är ibland begränsande, jävligt torrt och tråkigt hävdar författaren Eija Hetekivi Olsson. I en spännande artikel beskrivs hur hon språkfångar saker som hon vill  förmedla. I hennes bok om förortsliv gick det inte att skriva akademiska utan hon behövde skriva på förortska. Boken Ingenbarnsland (som jag nu har bokat på biblo) beskriver hur Miira blir kåtkär i sin bildlärare. Hon kampkrampar hans lärarkropp och pressar pannan mot hans mansnacke och mörkmorrar. Språk är starka klassmarkörer och Miira har följdaktligen spärrat vissa ord som fika, fräscht, trevligt och mysigt. Håll ögonen på Eija Hetekivi Olsson. För vad sägs om att ögonhyscha någon som rumpstirrar?

Starstruck på Stockholm Pride

Jag har många idoler, eller kanske heter det förebilder när en är närmare 50 än 14 år. En av dessa idoler förebilder är forskaren och språkvetaren Karin Milles. Idag var jag med i ett samtal på Stockholm Pride med just Karin Milles.

Ett samtal som föredömligt modererades av Elin Bengtsson från RFSU Stockholm. Elin började med att konstatera att RFSU länge arbetat för specifika förändringar av ord relaterade till kropp, sex och relationer; RFSUhar lanserat begrepp som slidkrans istället för mödomshinna, pratar om sexdebut istället för ”förlora oskulden”,  lanserat ordet ”klittra” som ett nytt ord för onani för personer med fitta.

Har orden då någon betydelse? Där var jag och Karin Milles fullkomligt överens, språket sätter gränser för vad som är möjligt att tänka på samma sätt som det ökar möjligheterna för att förstå vår omvärld. Sexualpolitiska begrepp och ord kring kropp, kön och sexualitet kan bidra till förändring och motverka fördomar och myter (eller bekräfta dem). Det skapas hela tiden nya begrepp för att systematisera och förstå vår omvärld. Dessutom är det så att de ord man använder för att prata om kropp, kön och sex kan påverka både den egna upplevelsen av kroppen men också hur man känner sig med sexpartner(s). Att hitta sätt att ha sex som bekräftar ens könsidentitet kan handla både om kommunikation, ord och benämningar, och om hur man faktiskt har sex. Debatten kring ord och benämningar är en viktig del av den politiska diskussionen tyckte vi båda.

Under seminariet fick också RFSU en fantastisk eloge från Karin Milles i arbetet med att lansera begreppet slidkrans istället för mödomshinna. Slidkrans används numera av  nästan alla på ungdomsmottagningarna och dessutom vet många unga idag att hinnan är en myt och att slidkransen är elastisk visar ny forskning.

Elin frågade oss om vad som händer om vi tittar på framtiden, vilka ord inom köns- och sex- och samlevnadssfären är i behov av förändring? Utan att ha förankrat det på RFSU tänkte jag direkt på CUV-komplexet. Det som förr kallades G-punkten har visat sig vara en dynamisk interaktion mellan klitoris, urinröret och främre vaginalväggen vilket benämns med det inte så sexiga ordet clitourethrovaginala (CUV) komplexet. Jag menar vem vill viska i mörkret till sin sexpartner, åhh ta mig på CUV-komplexet?

Passade på att också prata mig varm om Karin Milles fantastiska bok; Kung Karl och kärleksgrottan Lek lust och ideologi i de svenska könsorden. Utgiven 2010 på Nordstedts förlag.

Förutom att den är en språkvetenskaplig guldgruva till ordens bakgrund så är det dessutom en suverän genuskritisk betraktelse av hur språket konstruerat den manliga respektive kvinnliga sexualiteten. Personer med kuk har en Kung Karl, ett spjut eller  falukorv medan personer med fitta gömmer sin lilla Doris, gullhöna eller kärleksgrotta. På en rad olika sätt återspeglar könsorden de mycket traditionella könsrollerna i sex där mannen är den aktiva som bär på vapenmetaforer, är aktiv och aggressiv medan kvinnan får stå för kärlek, gullighet och ett passivt mottagande. Ordet fitta används dessutom som skällsord i likhet med amerikanskans pussy (mes). Genom dessa negativa innebörder blir det också mer laddat. Detta blir också ett sätt att håna kvinnor som bejakar sin sexualitet enligt Milles.

Karin Milles har också skrivit en intressant artikel i det senaste numret av tidningen Ottar. LÄS!

Sex, döden och toalettbesök

Det fanns en spännande liten artikel om ord för våra kön i Borås tidning 8 februari. Det var språkvetaren Karin Milles som menar att ord som har med kvinnlig sexualitet göra ofta blir negativt laddade. Det är ett sätt att håna kvinnor som bejakar sin sexualitet.

Ni har väl läst hennes fantastiska bok där hon undersöker den rika floran av slangord för kön?Milles menar att det finns fortfarande tre ämnen som är betydligt känsligare att tala om än andra. Det är sex, döden och toalettbesök. Omskrivningarna för dessa företeelser och könsorganen finns i alla språk.

Hon får frågan om varför det är det svårare för tjejer och kvinnor att benämna sitt kön och svarar att den kvinnliga sexualiteten fortfarande är lite farligare vilket har sin bakgrund i kvinnoförtrycket. Ord som har med kvinnlighet och sexualitet blir ofta fula. Exempelvis används ordet fitta som skällsord i likhet med amerikanskans pussy (mes). Genom dessa negativa innebörder blir det också mer laddat. Detta blir också ett sätt att håna kvinnor som bejakar sin sexualitet enligt Milles.

Det är inte en slump att det värsta man kan kalla någon är hora. Även det ett ord som har spår av en skev kvinnosyn.

Hon framhåller också att det visst går att ta tillbaka ord och ta bort den smutsiga etiketten. Hon jämför med ordet bög.

På min dator har jag sparat ett urklipp från nätet där en person beskriver sin kärlek till ordet fitta och berättar stolt att hen skall gå på vår föreläsning som vi höll på Stockholm Pride. Jag blir så glad varje gång jag läser detta.

Klittra

RFSU hade en tävling om ord för kvinnors onani. Ordet klittra vann och fick 30 % av rösterna, däribland min röst. Jag måste verkligen säga att jag tycker att det nya ordet KLITTRA är utmärkt för onani som inbegriper klitoris.

Ordet lyfter fram det viktigaste organet för kvinnlig orgasm/personer med fittas orgasm. Klitorisstimulans är det vanligaste och oftast det lättaste sättet för kvinnor/personer med fitta att få orgasm. Penetrationsfixeringen får sig en välbehövlig törn åt sidan och klitorisstimulansen lyfts fram.

Vissa tycker att ”klittra” påminner om glitter och att det blir för tjejigt och gulligt. Jag tycker tvärtom. Glittra för mig är inte rosa glitterströssel utan en riktigt kåt och våt fitta som glittrar av sin väta. Om slidsekretet får sitta kvar och torka kan det dessutom glittra länge. Titta på den högra bilden, visst glittrar hon?

Bilden lånad från Wikipedia.

Språkforskaren Karin Milles säger dessutom att det har förutsättningar att bli ett etablerat ord. RFSU kommer att ta beslut om att lansera ordet klittra vid vårens förbundskongress.