Inlägg märkta ‘Katerina Janouch’

Nu har jag läst den sista delen i Katerina Janouch erotiska trilogi. De tidigare böckerna Hudhunger och Nakenlek har fått halvljumma omdömen av mig men den sista kysstäckt är faktiskt den bästa.

kysstackt-inb-3d

Det handlar fortfarande om Rosanna Wildes erotiska äventyr. Denna gång kommer oväntat nog ett erbjudande från exmaken Nathan. Han som nu bor med sin älskarinna, den unga Solange föreslår att Rosanna ska flytta in till dem. De har i en tidigare bok sex under en swingersfest och han vill nu prova en alternativ livsstil. Rosanna grunnande över erbjudandet går som en röd tråd genom stora delar av boken, medan hon ligger med lite olika personer och fortsatt bor hos Gilda.

Kanske har jag någon slags socialrealistisk skada eftersom jag arbetar mycket med människors sexuella problem och retar mig på när Rosanna träffar en man från en dejtingapp och någon timme senare knullar med honom på sitt hotellrum med orden; Det krävs inga instruktioner. Jag vet vad han gillar, hur han vill bli smekt och sugen och han vet allt om mig. Ärligt talat, det har varit tämligen mycket prat om porrens farlighet de senaste veckorna men jag tror att detta är snudd på ännu farligare eller åtminstone lika illa. Likväl som med porr är detta gestaltade fantasier som inte skall blandas ihop med verkligheten men problemet blir när människor tror att det fungerar som i erotiska böcker för kvinnor. En behöver inte säga något, utan när den rätte kommer kan denne läsa av en som en öppen bok. Det största problemet många människor har är tron på älskare och älskarinnor som tankeläsare varför sexologer väldigt mycket får arbeta med kommunikation.

När jag några sidor senare läser om att Rosanna inte kan svara på ett sms från en älskare direkt hon får, då det kan signalera desperation så stönar jag högt och det är INTE av vällust.
Är jag så ängslig för att visa mitt rätta jag? Än sen om han tror att jag väntat på hans sms! Men innerst inne vet jag att det kan vara avgörande. Kontakten måste skötas omsorgsfullt för att inte ge fel signaler/…/Det är en balansgång, i synnerhet för de män som vill jaga sitt byte i den erotiska leken. Man kan stånga pannan blodig i sin kamp för kvinnlig frihet, men spelet mellan könen rår man inte på. Regel nummer ett: Var inte för angelägen. 
– Det spelar ingen roll om killen påstår att han avskyr att spela spel medan han uppvaktar dig eller ni har sex. Hör du av dig för mycket, för nära inpå, för långrandigt, så kommer han att sticka sin väg.

Samtidigt så funderar Rosanna över kvinnors sexuella frihet, hon reflekterar över hur den kvinnliga sexualiteten ständigt har setts som ett hot men det väger ändå inte upp mot det traditionella heterokvinnoerotiken som jag själv är less på då den känns så unken.

Efter att Rosanna legat med Gildas ex har deras relation förändrats och den genomgår ytterligare en metamorfos under läsningens gång. En rolig passage är när Rosannas vilda vän, Gilda går och testar sig för könssjukdomar och träffar en kurator för smittspårning. Igenkänning på den!

När Rosanna skall ha sex med en transkvinna känns så suckar jag igen när hon lägger märke till att hon är van att vara svag och feminin och den som låter sig omhändertas vilket visserligen följs av, men i relationen till Corinne finns ingen sådan uppdelning, de måste stötta varandra. Ändå blir det en tveksam sexscen som också känns lite unken då det fetischerar ett slags porrigt shemaleideal.

En natt när hon inte kan sova går hon in på en dejtingapp och bläddrar bland män som man rotar bland kläder på rea. En snabb blick så avfärdar jag det som inte passar. Ändå kan man inte låta bli att rota, någonstans i botten kanske det döljs ett fynd. Det är en nattlig vuxenlek, vackert nätsex och fint beskrivet. Här lyckas Rosanna framstå som en säker kvinna som vet vad hon vill ha och inte. Jag tänker också på vikten av att inte demonisera frivilliga dicpics som kan vara till njutning för många. De ber om att vi ska flytta till något annat forum så att i kan skicka bilder. bland kvinnor finns en attityd att man ska förakta sådant. Jag förstår inte varför. Deras iver att visa upp sig är rörande. Rosanna njuter och blir upphetsad och skickar bilder på sig själv tillbaka. Det är fint!

De sista fyrtio sidorna är de allra bästa, här händer något viktigt. Där börjar Rosanna fundera över sina relationer. Är hennes frosseri i sexuella relationer sund eller bär den ett destruktivt drag. Hon känner en tomhet och ogillar den riktning den har tagit. Hennes härliga vän Gilda går i samma funderingar och tänker: Det är som att besegras av konventioner. Som att ge ett kvitto till alla dem som har kritiserat henne. Ni hade rätt, min livsstil var inte den sundaste och nu är jag tom och trasig. Detta är tankar som drabbar de flesta som bryter mot normer runt sexualitet och är naturligtvis inte helt enkla att sortera i alla gånger. Ofta tror jag att det är de sexualfientliga normerna främst mot kvinnor som skaver men visst bör alla fundera på det man håller på med skadar en själv.

Gilda tänker snart andra tankar och funderar på att öppna ett erotiskt center för kvinnor långt bort från Sverige. Där ska de bland annat erbjuda yonimassage och vaginal akupressur. Gilda tycker att yonimassage borde vara obligatoriskt för alla tonårstjejer samma dag som de kommer i puberteten. Vaginal akupressur är något Gilda sällan känt maken till och en upplevelse som gjorde att klitoris glödde och blygdläpparna brann. En rolig men liite överdriven betydelse av praktiker som jag önskade kunna spridas lite mer.

Då Rosanna är en framgångsrik erotikförfattare skall hon naturligtvis bevista bokmässan. Janouch väver här på klassiskt manér in två av Sveriges mest kända kulturpersonligheter här kallad, Estrid Lindblom konstnär och författare vars roman om äktenskapet med den rikskända idéhistorikern Hector Prasinski skapat en litterär skandal. Hector är en klassisk kulturman som själv tycker att han är förträfflig som alla kvinnor måste älska. Först kommer Estrid Lindblom fram och uttalar sig kritisk med en röst som kunde liknas vid ättika och menar att sex borde vara lite mer mystiskt. Medan en annan man i sällskapet tycker att det mest blir som en medicinsk journal att läsa erotik. Men det är också Hector som hon senare knullar med på ett hotellrum. Medan han knullar henne bakifrån tänker hon att det här blir en bra story. Han är ett slags troféligg, och vad passar bättre på en bokmässa än att fälla en litterär tolvtaggare?

Författaren Katerina Janouch frekventerar ofta bokmässan liksom Rosanna Wilde…

© 2015 Fotograf Anna-Lena Ahlström

© 2015 Fotograf Anna-Lena Ahlström

Samtidigt som Rosanna upprätthåller tämligen unkna feminina traditionella ideal så vänder hon och blir radikal när hon påstår att de unga som talar om pansexualitet är mer moderna och att tonåringar som är gender fluid och ligger med vem som helst oberoende av kön bör ses som förebilder.

Sammanfattat så ger jag boken tre stön då det finns potential till god erotik men den är fortfarande alldeles för genusstereotyp för att jag skall kunna uppskatta den som helhet.

Åhh   Åhh   Åhh   Åhh   Åhh

 

 

TRIGGERVARNING: Explicit sexuell text med några spoilers.

Författaren Rosanna Wilde har i Nakenlek lämnat sin make och flyttat hem till den excentriska väninnan Gilda. Med hennes hjälp och ivriga bistånd ger hon sig ut på en upptäcktsfärd för att upptäcka sin egen sexualitet. På ett swingersparty träffar hon sin ex-make.

nakenlek-inb.jpeg

Detta är den andra delen i Katerina Janouch triologi om Rosanna Wilde. Den första delen i serien, Hudhunger skrev jag om härNakenlek är den andra boken och sista delen, Kysstäckt, utkommer hösten 2016. Böckerna utgivna på Piratförlaget.

Den här boken har fler explicita sexuella skildringar än den förra. De äger rum i olika varianter av mer eller mindre privata rum. Detta gör att boken fyller sin funktion att faktiskt fukta trosorna några gånger under läsningens gång. Ett tema som genomsyrar texten är frågan om dominans och underkastelse. Här är det primärt männen som älskar att bli dominerade och det visar sig att Gilda jobbar lite extra ibland som domina. Gilda  deklarerar bestämt att hon äger sin egen sexualitet. Ibland är kroppen till salu men aldrig själen. Som hon själv uttrycker det; i själva verket är vi alla föremål för mer eller mindre offentliga transaktioner.

Det finns förutom en del klichéer ändå ett djup där Gilda kostar på sig att diskutera sina krascher, hur det är att vara en kinky kvinna och inte få omgivningens sociala acceptans. När hon sitter naken på en trästol, särar på låren och låter brisen söka sin in mellan blygdläpparna för att lindra den hettande sveda som som kan uppstå efter att man knullat flera på raken, ler jag stort.

Rosanna bär den klassiska drömmen om att ha sex när andra ser på. Hennes längtan överträffar drömmen på det sofistikerade swingerspartyt på en herrgård. Detta blir kanske en av bokens hetaste scener där Janouch skildrar hennes njutning fantastiskt fint.

Jag försökte att skjuta upp de normkritiska glasögonen i pannan innan jag läste boken. Det  lyckades inte helt för jag stör mig på att den ljuva Rosanna bär små silkiga trosor, högklackade skor och kjol. Männen hon ligger med drar i hennes hår och styr hennes mun rätt. Boken är en hyllning till att suga kuk långt ner i halsen. Flera av beskrivningarna handlar om kvinnor som älskar att få den djupt ner i halsen. Lite väl utstuderad manlig sexfantasi, kanske

En av de fantastiska älskarna, hunken Mariano uttrycker sig i klartext; en man vill bli älskad, dyrkad, avnjuten med vördnad både girigt och glupskt. Han vill bli slickad och smakad på som en dyrbarhet. Hon ska tillbe kuken, utforska den och känna av alla dess millimetrar /…/Om kvinnor förstod vilken makt de har över mannen när de har hans kuk i sin mun och hur tacksam hund han blir om hon verkligen älskar det hon gör! Den perfekta munnen är våt och hungrig, sväljer glatt alla hans vätskor, älskar smaken av honom. Denna Mariano säger vidare att män med stora kön utstrålar en pondus som får alla andra djur i flocken att dra sig undan. En osynlig maktfaktor som man så vill, där spelar pengar eller status ingen roll. Jag har lite svårt för denne fantastiska man som framställs som en manlig stereotyp. Han kan inte behärska sig utan sprutar i vad som kändes flera minuter men inte nog med det. Kuken slaknade inte utan fortsatte att stå, lika hård som innan. Efter att hon sugit av honom ställer hon sig villigt på alla fyra för att låta honom penetrera sig bakifrån. Han tycker att det är något snuskigt och förbjudet med hur jungfrulig hennes fitta ser ut. Så har vi man/kvinna dikotomin igen. När Rosanna väl träffar Mariano så blir hon naturligtvis underordnad denna alfahane och vill att han ska dominera henne. Allt sker i ett överenskommet samtycke men lite tröttsamt när hon blir så tänd på att höra att hon är en smutsig hora, ett billigt ludet som bjudit ut sig till alla. Som en kontrast till detta beskrivs hennes fitta i samma scen som en hungrig vildros vars kronblad fläker ut sig helt ogenerat, som en sällsynt snäcka med en insida i olika rosa nyanser.

Detta är verkligen en erotisk berättelse om två kvinnor som tar för sig och utforskar sin egen sexualitet. Långt ifrån ett litterärt mästerverk men om en kan bortse från en del stereotypa beskrivningar så är den okey.

 

 

 

 

Rosanna Wilde är en kvinna 40+ som lever i ett tryggt men stagnerat äktenskap. Hennes make affärsmannen Nathan tjänar så mycket pengar att Rosanna kan sitta hemma och skriva utan att få ur sig speciellt många rader. Det var fem år sedan hon romandebuterade och utåt så framhåller hon att en ny roman är på gång. En dag när hon kommer hem står en man i hennes kök. Det är Samuel, en vacker man med pojkaktig charm och genomträngande blå ögon. Maken har lovat honom att tillfälligt få bo i deras gäststuga på gården. Rosanna blir fullkomligt förälskad och kåt vid åsynen av Samuel. I hennes tankevärld förför hon honom men i verkligheten händer precis ingenting.

I hennes inre har den tunna kjolen dragit upp runt höfterna och trosorna, de skamligt våta, glidit ner till hennes fotknölar. Hon har satt den ena foten runt hans bak, öppnat sig, gräver girigt i hans gylf, hennes fingrar darrar och hon får inte upp knapparna i jeansen, vill in där, till det hårda som lockar. Hon behöver hans kuk, han är regnet som räddar, droppar som skänker liv åt sprucken jord.

Katerina Janouch har nyligen givit ut första delen i en erotisk trilogi om den fyrtioåriga författaren Rosanna Wilde.

hudhunger-inb

Maken Nathan har påskrivna skilsmässohandlingar i den låsta lådan i skrivbordet. Han upplever att han förlorat sin sexualitet. Samuel i sin tur är dumpad av sin stora kärlek Julia och vill inte trösta sig med en nya förälskelse eller snabba ragg. Detta innebär att Rosanna genom den största delen av boken bara trånar efter sex utan att få till det.

Rosanna går en kväll på fittsalong till väninnan Gilda, en bohemisk dotter till förmögen familj. Gilda hälsar välkommen med orden;

Jag har bjudit er hit er ikväll för att tala om det viktigaste och vackraste vi kvinnor har. De kallar oss fittbärare, de som föredrar detta ord, och varför inte? Men vi är mer än så. Inte bara bär vi fitta – fittan bär också oss. Den ger oss syre, inspiration, kraft energi och livslust. Fittan är vårt centrum, vår sanna jag. /…/ Jag tror att fittan är patriarkatets stora skräck. Tänk er ett organ som är mänsklighetens vagga och som bärs av oss kvinnor.

Kvinnorna delar med sig av sina sexuella eskapader, visar fittan för varandra, röker någon joint och avslutar det hela med en livmoderscermoni. Rosanna blir pånyttfödd och går därifrån i fast förvissning om att hon skall få Samuel i säng.

Samtidigt ger sig maken Nathan ut och träffar Lisa 54 från Hookupworld.com för en sexträff. Hon har svandunstofflor, är överviktig och slickar häftigt hans anus. En kort tid därefter köper han exklusivt men vanligt vaniljsex från en lyxescort på en tjänsteresa.

Rosanna befrias både från skrivkramp och sin förtryckta sexualitet genom innehållet på fittsalongen. Hon tar kommandot över sina känslor, sexuella fantasier och bestämmer sig för att leva ut sin sexualitet. Det är en fin och befriande tanke hur en kvinna hittar sin fitta och sitt eget sexuella jag, om det inte vore för den överdrivet hurtfriska livmoderfeministiska beskrivningen av fittsalongen. Jag trodde först att Janouch var grymt ironisk men insåg så småningom att det nog inte var fallet.

Upplösningen är lite oväntad men jag lägger lite besviket ifrån mig boken. Till bokens fördel kan sägas att Katerina Janouch kan skriva om sex men det gnistrar inte och varför måste Rosanna bara tråna och längta i stora delar av boken? Jag vänder mig också emot de stereotypa skildringarna av män och kvinnors sexualitet. Konstaterar att den här formen av erotik inte ger några blöta fläckar i mina trosor.

 

 

 

Idag fick jag gästblogga hos Suzann. Jag heter Tova och är 14 år. Jag är också en av Bokmässans bloggambassadörer 2013. Jag bloggar annars på min blogg Bokugglan om ungdomsböcker.

Skärmavbild 2013-03-04 kl. 22.05.08

Jag tänkte recensera ”Amandas bok” av Katarina Janouch. Det är en serie på fyra böcker och den sista har ganska nyligen kommit ut. De handlar om tre tjejer som går i samma klass, Amanda, Jonna och Saga. De olika böckerna uspelar sig nästan under samma tid men från olika perspektiv. Den sista boken heter ”Amanda och Axel” och är från Amandas perspektiv igen.
9789175030401_large_amandas-bok_pocket

Böckerna är beskrivna som ”Om kärlek och sex, om lust och längtan”. Amanda har aldrig haft någon pojkvän och börjar tänka på det mer och mer. Men killarna i klassen är ju så barnsliga, speciellt Axel. Axel och hon var bästa kompisarna när de var små, men så flyttade Axel och hans familj, och de träffades inte på flera år. Sen, i nian, så var han bara tillbaka i Amandas klass, och Amanda visste inte vad hon skulle säga. Efter en termin hade de knappt pratat med varandra och så säger Amandas mamma att hon hört att han flyttat tillbaka så hon bjuder hem dem. Hon undrar också varför inte Amanda har sagt något…

Jag gillar denna serien väldigt mycket! Jag tror många tjejer känner igen sig i den, för i de olika böckerna är det väldigt olika sorts tjejer som är huvudpersoner. Katarina Janouch skriver så jag verkligen känner med personerna, det märkte jag extra tydligt i sista boken där vartannat kapitel är från Amanda och vartannat från Axel.

Det är ofta frågor i boken som inte direkt får något svar, men det får man ju inte oftast i livet så jag tycker det gör boken verkligare. Katarina har verkligen lyckats med att skriva så att dialogerna och känslorna låter som ungdomar!
Böckerna är i pocketstorlek men inbunden, så den blir ganska lättläst och flyter på väldigt bra.

#blogg100, dag 41.

Så blev jag till

9163827778

Jag som gästbloggar hos Suzanne idag heter Ingerun Syrén Sjösvärd och bokbloggar vanligen om barnböcker på min blogg Boktjuven, och precis som Suzanne är jag en av 2013 års bokambassadörer för bokmässan 2013. Jag tänkte gästblogga om boken ”Så blev jag till”, en fakta-bilderbok för barn från 2004, om hur barn blir till.

Boken är skriven av Katerina Janouch, som skrivit böcker om sex för många åldrar, och illustrerad av Mervi Lindman.

Innehåll
Första meningen i boken lyder:

”Innan jag fanns var jag bara ett frö i pappas pung. Och ett litet ägg i min mammas mage. Tänk då att min mamma och min pappa hade varsin pusselbit av mig inuti sig och visste inte om det!”

Historien fortsätter med att barnet fantiserar om var hen var innan hen ”bestämde” sig för att komma, för att en ”mamma och pappa längtade efter just mig”. Sedan beskrivs förälskelse, ihopflyttning, längtan efter barn, sex och graviditet. Boken är skriven i ”jag” form och handlar om ett specifikt barns tillkomst, men det beskrivs också att det kan komma mer än ett barn i magen och att barnet kan tillkomma via IVF.

Skärmavbild 2013-02-26 kl. 21.27.15
Sex pågår. Eller kittlas de bara? Kul verkar de iallafall ha!

Boken har fina bilder i milda färger där alla ser snälla och gosiga ut, och det finns viss humor i upplägget. Boken fungerade utmärkt som sexualupplysningsbok för mina barn. För dem var det första gången de lärde sig något som sex och barnalstring, och de ville höra boken många gånger på rad. Ibland med fniss, men för det mesta bara tysta och lyssnande. Boken innehåller vissa försök till genusperspektiv genom t ex att barnet först beskrivs som ett ”frö i sin pappas pung” samt att det är tjejen som spelar fotboll och pojken som målar regnbågar.

Skärmavbild 2013-02-26 kl. 21.30.46
Regnbågar?

På tal om regnbågar, ja…. Det finns inte ett ljud i hela boken om att barnet skulle kunna ha två mammor eller två pappor istället. Adoption nämns inte, vare sig för samkönade par eller heteropar.

Man skulle kunna ”försvara” det med att boken handlar om ett specifikt barn, men det räcker inte.

För i minst ett fall nämns alternativ som inte gäller just den flera andra gånger, tex att det kan bli tvillingar och ända upp till sjulingar. Enligt svenska tvillingklubbens statistik har det fötts tre fyrlingar i Sverige sedan 1998, varav de senaste år 2011. Jag kan inte statistiken för barn med föräldrar av samma kön, men rimligen vara gigantiskt mycket större än antal fyrlingar. Dåligt.

Jag har också en annan liten anmärkning på boken. Vad gäller IVF/provrörsbefruktning står det så här om de barn som blir till: ”Vuxna kallar det för provrörsbarn. Fast egentligen är det en helt vanlig bebis.” Mina barn, som är tillkomna med IVF, hajade till rejält för det här. Jag tycker att de vuxna som inte kallar bebisar tillkomna med IVF för ”vanliga” bebisar, borde ta sig en rejäl funderare. Spelar sättet som barnet kom till roll någon roll när det väl finns?

Sammanfattning
En snabb sammanfattning av boken är plus för charmiga bilder, och den är både informativ och lättförsåelig. Överlag är det en trevlig ton i texten, men minus för lite okänslig beskrivning av IVF och att samkönad kärlek ignoreras totalt.

#blogg100, dag 35.

För snart två veckor sedan opererades jag för min menieresjukdom. Jag fick en giftinjektion i örat som skall slå ut min ena balansnerv. Detta efter att jag haft ett skov som började 14/11 och aldrig ville sluta. Nu är jag konstant yr, spyr hela tiden men måste träna och träna för att få den andra balansnerven att klara sig på egen hand. Det är väldigt tufft, faktiskt bland det mest pressande jag har gått igenom i mitt liv men jag har tre mål för mig träning, läsa en kurs i sexologi, börja jobba igen och kunna ha sex  utan att få yrsel och kräkas. Kursen i sexologi har redan startat och  jag kunde inte delta första gången. Jag kämpar på med balansträning för att kunna hämta igen och komma med på vid nästa tillfälle. Än så länge har jag svårt att läsa texter, det tar en faslig tid eftersom bokstäverna snurrar runt.

Har hitintills enbart kommit igenom en artikel ”Cinematic Sex Education in the Twenty-First Century: Narration, Reflexivity and Sexuality in Kärlekens Språk (2004)” men det var spännande läsning då jag har många minnen från den filmen, men vi börjar från början.

1969 kom filmen Kärlekens Språk ut under stora protester och höga rop på censur, ”den totalförbjöds i Norge och beslagtogs av den amerikanska tullen. I filmen ser vid de kända sexualupplysarna Inge och Sten, Maj-Briht Bergström-Walan och Sture Cullhed kommentera autentiska klipp där bl a en kvinna och man har sex på olika sätt. Vi får också se ett vaginalsamlag och närbilder på könen. Filmen hade hämtat mycket inspiration från Master and Johnsons forskning vilken också kommenterades direkt av experterna.

2004 kom sedan en uppföljare. Denna film har ett lite rörigt format men skildrar bland annat ett talkshowprogram med fokus sexualupplysning med programledaren Stella Måne (Regina Lund) men blandas med historier om olika människor och deras relation till sexualiteten, konkret sexualupplysning och expertråd från Maj-Briht Bergström-Walan och Katerina Janouch. Filmen floppade rejält. Vi var ett gäng som åkte från Uppsala till Enköping där filmen hade premiär. Jag hade bokat biljetter i förväg men vi blev helt ensamma i hela biosalongen. Jag minns fortfarande damen i kassan som storskrattande frågade om vi verkligen BOKAT biljetter innan.

Varför var vi så angelägna? Jo, jag och min ständiga vapendragare i olika upptåg på den tiden hade varit med som statister i filmen. Jag tror att det var en av de roligaste extrajobben vi har haft. Till vår stora glädje skymtar vi dessutom förbi i filmen men min enda replik blev struken *fniss*. Vi blev båda otroligt förälskade i Regina Lund och i en av scenerna skulle vi stå och hänga och titta på huvudrollsinnehavarna när de kom in. Vi fick instruktioner att se kåta ut vilket inte var något som helst problem. Regissören sade nämligen strax därefter till oss, att vi inte kanske skulle se sååå kåta ut.

Senare visade jag både den första Kärlekens Språk från 60-talet och den nyare Kärlekens Språk från 2004 för medlemmar i Uppsala RFSU och RFSL föreningar. Det som blev det stora diskussionsämnet var hör och häpna, rökning. I den första filmen sitter nämligen alla de medverkande i en studio och röker både cigaretter och pipa medan de diskuterar sexualiteternas praktik på ett tämligen kliniskt sätt. Detta är en mycket spännande gestaltning av hur normer förändras genom tiderna. Då blev yngre personer mest upprörda över att namnkunniga personer rökte på en dokumentär film och inte alls åt de explicita sexuella skildringarna…