Lynx är en femtonårig fittbärare som definierar sig som vaginosexuelll, lithstraight, cassgensder och som har skrivit en bok om Fundersamma Siri. Boken är utgiven på S.T.O.P.Bok. En Siri är en person som finns inom oss alla och som funderar och vill veta mer. Boken har uppkommit utifrån behovet av att hitta sin identitet och Lynx gjorde viss research på området och på den vägen är det.
Fundersamma Siri beskrivs som en tänk-om-baserad faktabok som beskriver och förklarar könsidentiteter och läggningar med hjälp av berättelser utifrån Siri.
Vad är könsidentitet? Vad är sexuell läggning? Vilka olika varianter på dessa finns? De frågorna försöker Lynx besvara genom sin uppslagsbok över olika könsidentitet och sexuella läggningar.
För att förstå Lynx bok måste en utgå ifrån att könsidentitet och sexuell läggning är två icke stabila och föränderliga kategorier. Här är nämligen utgångspunkten att sexuell läggning och könsidentitet alltid handlar om en persons självidentifierade kön och läggning. Kön förstås alltså som något som görs och skapas. Det är med andra ord personens egna subjektiva upplevelse av att tillhöra ett genus eller en sexuell läggning, med andra ord är kön inte baserat på biologisk fakta. Lynx beskriver många olika gender eller genus som den svenska översättningen brukar vara. Här finns agenter, agenderflux, abimegender, adamasgender, astralgender och många många fler. Vad gäller sexuell läggning så är det långt mer än bara hetero, homo eller bi och här finns ficto, cass eller cetero- emotionell/romantisk eller sexuell och många andra.
Uppfattningen om vad som är och utmärker män och kvinnor har förändrats över tid, är olika i skilda delar av världen och beroende av den omgivande kontexten. I vårt samhälle börjar uppfattningen om kön som något socialt konstruerat växa fram även om samhället forfarande präglas av en heteronormativ könsdikotomi, dvs vi ser kön som två uteslutande kategorier som ska begära varandra. Samhället ”straffar” fortfarande personer som bryter mot tvåkönsnormen för att ”de gör sitt kön fel”. Bland unga finns det ett ökat motstånd och det är vanligare att höra att en ung person definierar sig som är exempelvis genderfluid.
Prideflaggan för astralgender*
Astralgender förklaras i Lynx bok som ett gender som är sammanhängande med rymden på något sätt.
Läggningar delas in i attraktionsnivå och grundläggningar. Könsidentitet delas in i olika fyra delar, pronomen, grundgender, beskrivande gender och könsuttryck.
Transaktivisten Maria Ramnehill skriver i ett inlägg på Feministiskt Perspektiv, men könsidentitet behöver inte vara det essentialiserande begrepp det ofta är i dag – könsidentiteten är inte stabil ens när den upplevs så. Och det är meningslöst att tala om könsidentitet som något annat än individuell. Eftersom könsidentiteten är individuell och unik för varje person är den också ointressant som något att grunda sin analys på.
Lynx bok är en liten uppslagsbok på många olika genus och sexuella läggningar. Kön kräver upprepningar för att uppfattas som stabila över tid. Många av de genus och sexuella läggningar som beskrivs är nog enbart känt för ett fåtal varför de ännu inte kan uppfattas som etablerade kategorier. Många frågor väcks när jag läser boken. Vanligtvis är jag en stark försvarare av identitetspolitiska projekt men i bakhuvudet finns några ord från Kenan Malik i SvD; Det som är annorlunda nu är inte att vi har konflikter kring värderingar eller ideal. Det är sättet på vilket dessa konflikter kommer till uttryck. /…/Folk sitter i sina separata identitetssilos och skriker åt varandra. Är det nödvändigt med alla dessa nya kategoriseringar? Är detta ett tecken på en hyperindividualistisk kultur där kön och sexuell läggning också måste vara ett helt privat projekt där vi alla skall hitta vår specifika kategori? Eller är det bara ett sunt uttryck för könsidentiteter som något individuellt definierat?
Suzann Sexeducator 