Jag är ute och föreläser tämligen ofta. Genom min tjänst på RFSL kuskar jag landet runt men även ibland som frilansare. Det händer lite för ofta att en som föreläsare får en liten gåva. Det är absolut inte nödvändigt då jag oftast inte talar utan någon form av arvode. Ibland får en dock något som gör en hellycklig, detta hände förra veckan i Göteborg. Efter föreläsningen fick jag den nya serieantologin Kvinnor ritar bara serier om mens.
Det är ett trettiotal kvinnliga serietecknare som skapat en seriebok med roliga, sorgliga och ibland lite kladdiga upplevelser av mensen. Serieboken släpptes på Kartago förlag i augusti med serietecknaren Sara Olausson som redaktör. Medverkar gör bland annat Bitte Andersson, Malin Biller, Hanna Gustavsson, Karolina Bång, Lina Neidestam och många många fler.
Tillkomsten av boken kommer ifrån serietecknaren Liv Strömquists som i sitt sommarprogram i radion ägnade ett helt program åt att prata om mens. Hon berättade då om ett möte på en fest i början av hennes karriär med en äldre manlig serietecknare. Hon berättade då att hon också ritade serier varpå han svarade: ”Jag hatar serier av kvinnliga tecknare, kvinnor tecknar bara serier om mens.”
En av mina favoriter från boken är denna bild. Mycket tänkvärd bild på flera sätt.
Det är märkligt att vätskor från fittan fortfarande är så svåra att prata om, det spelar ingen roll om det är lubrikation, slidsekret eller mens. Det tillhör det privat och otalbara. Från barnsben har vi fått veta att det är något som vi behöver dölja och inte bör prata om. Detta vill författarkollektivet göra skillnad på. De vill att menstruerande personer ska sluta skämmas. Det skall bli enklare att prata om pms, mensont och andra relaterade ämnen.
Själv minns jag med sorg min rädsla och ångest över att behöva berätta för min mamma om att jag fått mens i mina gula utsvängda pyjamasbyxor någon gång på 70-talet. På eftermiddagen satt jag på golvet och lekte med mina Barbiedockor medan mamma berättade för en väninna vad som hänt trots att jag förbjudit henne att säga något till någon.
Är så glad för den feministiska mensaktivism som växt fram de senaste åren.
Som fantastiska Germaine Greer skrev redan någon gång på 70-talet;
”Om du tror att du är frigjord så smaka någon gång på ditt mensblod. Om tanken på det får dig att må illa, då har du långt kvar, min vän.”
Att jag är fittaktivist lär knappast ha gått så många förbi men nu har jag anmält mig till en studiecirkel i mens. Ser mycket fram emot det!
Här är det fantastiska upplägget;
Träff 1 Mens i Sverige – hur gjorde man förr?
Vi undersöker hur det svenska samhället sett på mens under 1800- och 1900-talet och hur dessa synsätt påverkar vår egen tids förhållande till mens. Litteratur är bland annat utdrag ur avhandlingen Skammens röda blomma av Denise Malmberg, fil. dr. och lektor i genusvetenskap.
Träff 2 Mens i populärkulturen
Vi diskuterar hur mens behandlas – eller snarare inte behandlas – i film och tv-serier. Vi letar efter mensteman i pop- och rocktexter. Litteratur är boken Flow – the cultural story of menstruation, av Elissa Stein och Susan Kim och Periods in Pop Culture: Menstruation in Film and Television, av Lauren Rosewarne.
Träff 3
Mens i konsten och menskonst
Vad driver de konstnärer som på ett eller annat sätt diskuterar mens, antingen genom riktigt mensblod eller på andra sätt? Vi diskuterar den aktuella menskonstutställningen Period Pieces, gruppen Mensmagi (gör eventuellt ett studiebesök) och de mest kända utländska menskonstnärerna.
Träff 4
Fritt valt tema
Till denna gång väljer gruppen gemensamt ut ett tema. Exempel på sådana kan vara mens och hälsa eller mens och religion.
Tidigare inlägg på ämnet:
Slidsekret, mensblod, sperma och hemorrojder och analklåda på film.
Har du förtjänat dina röda vingar?
Suzann Sexeducator 