Gårdagens avsnitt av kulturmagasinet Kobra var ett riktigt höjdarprogram.
Temat var; Onanera mera! Försäljningen av sexleksaker slår rekord. Finare massagestavar säljs på lyxvaruhus och apotek – inte bara i porrbutiker. I filmens värld onanerar alla och svenska kvinnor har fått ett eget ord för akten: klittra. Vi intervjuar designern bakom Sveriges mest framgångsrika massagestav. I Key West träffar vi Harry Matthews – onaniförfattaren nummer ett. Och så möter Kristofer Lundström veteranen Betty Dodson som lärt en hel generation kvinnor att onanera. Programledaren Kristofer Lundström fixade onanitemat lika bra som han gjorde avsnittet om mens.
I avsnittet fanns ett reportage från Antique vibrator museum i San Francisco. Där visade Sexologist Dr. Carol Queen (som jag och Malinda hade förmånen att träffa på Catalyst konferens i Washington för några år sedan) äldre vibratorer från 1800-talet och fram till 1970.
Historien runt dessa är fantastiskt spännande och jag har tidigare bloggat om filmen Hysteria.
Den svenska framgångshistorien runt de designade och snygga sexleksakerna från Lelo skildrades med upphovsmannen till företaget. Han berättade att de läst in sig på all forskning runt kvinnlig sexualitet och njutning innan de började designa och utforma sina produkter. Spännande att de konstaterade att kvinnor primärt vill ha och behöver klitorisstimulans och inte produkter för penetration. De flesta kvinnor får orgasm genom klitorisstimulans och vill därför inte att produkterna skall vara fallosformade sade en industridesigner på företaget. Drömmen om kukdildon är nog snarare en manlig fantasi snarare än ett reellt behov. Med det säger jag inte att det inte finns fantastiskt sköna och bra dildos. Utan att ha någon som helst vinning av att göra reklam för dem så är de enligt mig det svenska företaget som gör absolut bäst produkter, lite dyrare än andra men oftast värd sitt pris. Tyvärr är de i sin marknadsföring däremot hopplöst heteronormativa.
En heteronormativ pryl Kiiroo som jag har svårt att se potentialen i presenterades som en teknisk innovation. Det var en typ av fleshlight som kopplades ihop med en dildo. Beröringen av dildon återges via bluetooth i en fleshlight. En kvinna kunde därmed tillfredsställa många män samtidigt. Trots detta marknadsförs produkten på det här sättet.
Den fantastiska sexualupplysaren Betty Dodson var också med på ett hörn. Till min stora glädje kommer jag att få lyssna på henne IRL på Island i höst. Den årliga NACS (Nordic Association for Clinical Sexology) konferensen har i år ärevördiga Betty Dodson som keynotespeaker. Missa inte detta! Betty Dodson skrädde inte orden utan benämnde onani som det fundament som hela vår sexualitet vilar på. Hon menar att den rådande uppfattningen är att onani är ett substitut för sex men invänder och menar istället att sex är ett substitut för onani snarare än tvärtom. Hon menar att vi börjar onanera redan som barn (foster) och fortsätter efter att vi slutat ha sex med partner. Jag gillar tanken på att hur livet än kommer att te sig så har vi vår egen sexualitet och självsex som en kontinuerlig möjlighet. Betty Dodson är också frontfiguren bakom kurser i onani för kvinnor. Tyvärr är det fortfarande många kvinnor som inte fått orgasm och jag skulle önska att dessa kurser fanns i större omfattning i olika former. Jag har själv gått en kurs och onanerat med kvinnor i grupp och det var en spännande upplevelse. Därför kan jag med värme rekommendera Jennie Rehbinders Yonikurs.
Med i ett inslag fanns även författaren Lauren Rosewarne, författare till boken Masturbation in Pop Culture. Boken undersöker onanins roll i populärkulturen och hur detta speglar vårt något komplicerade förhållande till praxis i verkliga livet. Genom referenser till över sexhundra scener från film och tv, i via allt från skräckfilmer, tonårskomedier till erotiska thrillers analyseras hur onani skildras på film. Lauren Rosewarne berättar att killar oftast framställs på ett skämtsamt och lite förlöjligande medan kvinnors onani framställs erotiskt.
Författaren Harry Mathews intervjuades om sin bok Enskilda nöjen. Även om boken har några år på nacken så var det precis nyligen som jag läste den.
Synen på onani är paradoxal, de flesta av oss onanerar och accepterar det som normalt och naturligt, samtidigt finns det en omfattande tystnad. Någon gång hörde jag en frågeställning som löd; Vad är värst att bli påkommen att onanera på hallmattan eller ha sex med en partnern är någon kommer in. Märkligt nog svarar de allra flesta att de skulle föredra att ha sex med en partner framför att onanera. Prova att ställa frågan själv och se vilka svar du får.
Suzann Sexeducator 