Behov av mer kunskap runt transpersoner och sexuell hälsa

Det finns väldigt lite forskning runt transpersoners sexuella hälsa i Sverige. På RFSL är detta något som vi gång på gång konstaterat. Det finns viss forskning runt transpersoner som genomgått kirurgisk könsbekräftande behandling men inte mycket om transpersoners sexuella hälsa i stort. Det finns ett stort behov av ny kunskap om livskvalitet och livssituation inte minst i det hälsofrämjande arbetet, för att vid behov kunna förändra vård och bemötande i samhället. Syftet är att få fram kunskap som i förlängningen kan stärka transpersoners sexuella rättigheter. Detta innebär att det är av stor vikt att ny forskning görs.

Nu har Folkhälsomyndigheten givit uppdrag till Malmö Högskola och forskaren Malin Lindroth att utföra en studie runt transpersons sexuella hälsa.

Identifierar du dig som transperson (exempelvis transsexuell, transvestit, transgenderist/ transgendered), är över 18 år, och kan tänka dig att delta i en intervju och dela med dig av dina erfarenheter (vid ett möte, via Skype eller via telefon) så kontakta malin.lindroth@mah.se för mer information.

Om detta inte är aktuellt för dig, sprid gärna informationen vidare så studien kan genomföras.

 

Hur blir en sexolog?

Det händer rätt ofta att personer skriver till mig och undrar hur man blir sexolog. Speciellt händer det när jag varit med i media på något sätt. Därför tänkte jag  beskriva min väg till att bli sexolog och även allmänt hur en kan gå tillväga.

min väg gick en hel del via tåg på järnväg

1989 tog jag min socionomexamen och pluggade sedan vidare inom sociologi, psykologi, genusvetenskap och lite annat via enstaka kurser. Jag tog även en examen i teologi men det är en annan historia. 2003 började jag läsa klinisk sexologi på Uppsala Universitet för två av Sveriges pionjärer inom sexologin, Kerstin Sjögren-Fugl-Meyer och numera avlidne Axel Fugl-Meyer. Det var en tuff kurs då jag som inte tidigare läst medicin skulle lära mig alla könsdelar på latin och dessutom få lite koll på vener, artärer, nerver och annat som jag inte kommit i kontakt med sedan naturkunskapen på gymnasiet. Sänder ibland en tacksamhetens tanke till den då läkarstuderande Siv Andersson som hjälpte mig mycket med alla latinska begrepp. Tufft men otroligt inspirerande, mycket tack vare de fantastiska lärarna. Det var häftigt att läsa i Uppsala för på den tiden hade de en egen sexologisk enhet på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Där fanns andra kända personer inom svensk sexologi som också kom och föreläste för oss, P.O Lundberg, Axel Brattberg och vid ett tillfälle kom även Maj-Briht Bergström-Walan. Min första kurs i sexologi förändrade mitt arbete som socionom och då verksam socialsekreterare. Nu visste jag varför jag borde fråga klienter om sexualitet och jag fick höra många historier om sexuella utnyttjanden från missbrukande kvinnor, mötte personer som hade tvångsbeteenden runt porr och sex och det ideella arbetet som säkrare sex informatör på RFSL Uppsala blev mycket mer intressant och roligt.

Detta gav mig blodad tand och jag fortsatte att läsa praktiskt sexologi på Karolinska Institutet och sedan mer klinisk sexologi på Göteborgs Universitet. Läste några kurser inom blocket Sexualiteter på Södertörns högskola om sexualitet och etnicitet och sexualpolitiska konflikter. 2007 startade det första masterprogrammet i sexologi vid Malmö Högskola. Jag sökte och kom in! Under tre år pendlade jag till Malmö för att läsa hela sexologiprogrammet på avancerad nivå. Det var tidvis kämpigt att få ihop familj, studier och arbete men hela mitt liv förändrades under denna tid. Jag fick drömjobbet på RFSL, skilsmässa, barnen flyttade hemifrån och en kom tillbaka. 2010 var jag klar med min masterexamen i sexologi! En fantastiskt bra utbildning med ett tydligt normkritiskt perspektiv. Kompletterade senare med två valbara kurser i sexualitet i ord och bild och politik, kultur och sexuallagstiftning som var mycket bra.

2011 hade jag fått ihop 500 undervisningstimmar runt sexologiska frågeställningar, jag hade över tio års adekvat arbetserfarenhet, masterexamen i sexologi och mer än två års medlemskap i Svensk Förening för Sexologi, vilket gjorde mig behörig att söka auktorisation. Eftersom jag i huvudsak är utbildare och arbetar strukturellt valde jag att ansöka och blev beviljad auktorisation som Authorized Sexuality Educator and Sexual Health Promoter (NACS).

Hur blir en då sexolog?

Sexolog är ingen skyddad titel så i princip kan vem som helst kalla sig detta. Detsamma gäller en del andra yrken som exempelvis ingenjör. Om en skall framstå som seriös bör en dock ha en sexologisk utbildning och för att få kallas auktoriserad sexolog krävs att du har auktorisation från Svensk förening för sexologi.

Vilka som är auktoriserade sexologer i Sverige kan du läsa här.

Först behövs en examen i sexologi motsvarande 60 hp, detta kan i Sverige läsas på Masterprogrammet i Sexologi vid Malmö Högskola eller vid Göteborgs Universitet.

Idag finns fyra olika auktorisationsformer inom Norden;

• Klinisk sexologi
• Sexualrådgivning.
• Forskning inom sexologi
• Sexualupplysning.

För att  kunna söka en auktorisation behöver du även arbetslivserfarenhet och handledning Här kan du läsa auktorisationskraven.

För att vara behörig till Malmö Högskolas Masterprogram i Sexologi behöver en Svenska B och Engelska A samt examen från ett utbildningsprogram på minst 180  hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) inom det människobehandlande området exempelvis socionom, psykolog, läkare, sjuksköterska eller barnmorska.

För att kunna läsa de första 30 hp i Sexologi på Göteborgs Universitet behövs en grundläggande behörighet.

Läs gärna;

Allt fler vill prata om sex

Platsbanken intervjuar sexologen Jack Lukkerz

Lubrikation

Det finns få saker som gör mig så ledsen och nedstämd som när jag som ”sexual educator” får frågor från kvinnor och tjejer som tycker att det är ofräscht att de blir så våta när de har sex. Jag håller relativt ofta föreläsningar om fittan och där pratar jag varmt och innerligt om lubrikationen som en viktig och skön del av att ha en fitta. Mäns erektion problematiseras sällan men det gör lubrikationen trist nog. Alla vet inte heller om ordet lubrikation eller vad det innebär.

Lubrikation är enligt Nationalencyklopedin i sexologiska sammanhang den fuktning av vaginalslemhinnan som sker hos kvinnan vid sexuell stimulering och upphetsning. Jag brukar säga att det är det våta i fittan när en blir kåt.

Redan hos bebisar sker en lubrikation i snippan. Även barn lubricerar och jag glömmer aldrig när min lilla systerdotter frågade mig om varför hennes snippa dreglar… Viktiga saker att besvara eller berätta om.

Lubrikationen kan komma igång genom att man får en fysisk stimulans, att man blir kåt eller i sömnen.

Forskning visar att många heterosexuella unga kvinnor har samlag trots att de känner obehag, en av anledningarna kan just vara liten eller ingen lubrikation. Ibland måste man hjälpa kroppen på traven och använda glidmedel men tyvärr har också många samlag utan att känna någon upphetsning. Detta kan leda till att man får skavskador i underlivet vilket tyvärr inte alls är speciellt ovanligt enligt barnmorskor.

En skön gammal sägen säger att man efter en konsert med Frans Lizst kunde se vilka stolar det suttit kvinnor på…

2005 så var jag på en konferens om sexualitet i socialt arbete på Malmö Högskola som var mycket givande. En sak som jag specifikt minns var den fantastiska Gisela Helmius som i en känga till den fallocentriska arkitekturen lyfte fram den stora lubricerande fittan som står på sjukhusområdet MAS inte alls långt ifrån Malmö högskolas institution Hälsa och samhälle. Senare skulle jag läsa sexologi där i tre år och jag stannade vid nästan varje besök på högskolan till någon minut framför en stora lubricerande fittan. På vintern funderade jag över problem med torra slemhinnor och när våren kom och vattnet ännu en gång flödade mellan de stora blygdläpparna gladdes min själ storligen.

Bilderna är lånade från en magistereruppsats ”Konst i vården. En undersökning av konsten på Diagnostiskt Centrum Universitetssjukhuset i Malmö” av Lalla Thord