Idag besökte jag Museum of Sex (MoSex) i New York. Jag har varit här en gång tidigare men nu fanns här helt nya utställningar så kommer jag till N.Y igen så kommer jag definitivt att återvända hit.
The Mission of the Museum of Sex is to preserve and present the history, evolution and cultural significance of human sexuality. The Museum produces exhibitions, publications and programs that bring the best of current scholarship on sex and sexuality to the widest possible audiences and is committed to encouraging public enlightenment, discourse and engagement.
De har nu en utställning om Linda Lovelace, (Linda Boreman).
Hon är en av världens mest kända porrskådespelare och kanske mest känd för filmen Långt ner i halsen från 1972.
1980 gav hon ut självbiografin Skärseld och berättade där om sin självdestruktiva karriär och om hur hon under flera års tid blev misshandlad, våldtagen, torterad, tvingad till prostitution och att spela in pornografiska filmer.
Det är få kurser som har inspirerat mig så mycket som Sexualitet i ord och bild på Malmö Högskola. Vår lärare, filmvetaren Mariah Larsson föreläste bland annat om Linda Lovelace och har även skrivit om henne på sin blogg.
Mariah Larsson har också skrivit en artikel i Sydsvenskan där hon förmedlar ännu mer kunskap runt filmen.
Filmens gimmick – att den kvinnliga huvudpersonen Linda Lovelace har sin klitoris i strupen och därför bara kan få orgasm genom att ge oralsex ”långt ner i halsen” – kan utan tvekan tolkas som en sexistisk maskulin våt dröm. Den kvinnliga njutningen filtreras, så att säga, genom ett manligt temperament.
Samtidigt innebär filmens gimmick att fokus sätts på klitoris. Den kvinnliga orgasmen kommer i centrum på ett sätt som är ovanligt i porrfilmer och den visualiseras metaforiskt med hjälp av bilder på raketer som avfyras, dammar som brister och klockor som slår. Under ett av de åtal filmen drabbades av argumenterade åklagaren bland annat för att filmen felaktigt propagerade för den (enligt freudiansk mytbildning) sämre och mer okvinnliga klitorisorgasmen framför vaginalorgasmen. I dokumentären ”Inside Deep Throat” antyds att domaren var så okunnig om den kvinnliga anatomin att han inte ens förstod vad åklagaren syftade på.
Genomslaget för ”Deep Throat” var enormt. Det var långa köer runt kvarteren utanför biograferna. Den utropades till ”porn chic” och det är ingen slump att den anonyma källa som avslöjade Watergateskandalen kallades ”deep throat”.