En normkritisk reflektion runt boken Sex och lite sånt.

Hittade en nyutkommen bok på mitt bibliotek, Sex och lite sånt av Torsten Bengtsson, utgiven på Nypon förlag. Det är en bok i serien ”Aha, nu fattar jag!” med ett enklare språk att både läsa och förstå. Boken är dessutom utarbetad för att följa målen i den nya kursplanen Lgr 11. Böckerna kan användas till elever med kognitiva funktionsnedsättningar, till elever med läs- och skrivsvårigheter eller till elever som har ett reducerat ordförråd.

Boken handlar om Simon och hans storsyster Elin som nästan är vuxen. Elin har en kille som heter Rami och en dag när de tre skall titta på video tillsammans så försvinner Elin och Rami. Simon förstår att Elin och Rami har sex inne på Elins rum. Simon vet inte så mycket om sex så han ber Elin berätta lite mer om detta vilket hon gör.

Det finns bilder på varje sida och lättläst text i elva olika kapitel.

I början finns en beskrivning av hur tjejer och killar ser ut och på bilden med tjejen syns de inre könsdelarna och på bilden med killen syns de yttre. Oerhört tröttsamt att klitoris fortfarande inte syns på bilder för tjejers kön utan enbart de delar som är till för reproduktion och slidan.

Överföring av hiv beskrivs ”de kan smitta vid sex eller blod från sår.” Det är inte ett bra sätt att på ett lättfattligt sätt prata om hiv.

Under kapitlet ”du bestämmer och ingen annan” finns en underliggande ton om att man bör vänta med sex. På en sida finns två korta kapitel, först ett om onani som är ett sätt att ha sex med sig själv. Jag tycker vansinnigt illa om ordet sex därför att det kan tolkas på tusen olika sätt. En lättläst bok för unga får inte använda ordet sex (=onanera) och sedan skriva att man måste ha fyllt 15 år för att ha sex.

Därefter följer ett kapitel om när det känns rätt ha sex. Betoningen är att det är inte är något man måste ha. Tvärtom kan vara bra att vänta med att ha sex. Sedan står det att även om en kompis haft sex så betyder det inte att du måste prova. Det är enkelt att ana en negativ bild av ungdomar och sex.

Sedan fortsätter det med två sidor om puberteten och en sida om att man kan bli kär i någon av samma kön. Inte ett ord runt sex varför det verkar vara lite oklart om det går att ha sex mellan ett par av två med samma kön. Sedan följer en sida om olika familjer som jämförs med att vissa tycker om pizza och andra pannkaka och att en familj därför kan bestå av olika personer med barn eller en tjej och en kille med en hund.

Boken avslutas med en ordlista där bland annat ordet hora förklaras som ”en KVINNA (mina versaler)  som har sex för pengar” och ”ett annat ord för prostituerad.” Hur tänkte författare och förläggare nu? Begreppet hora står antagligen med därför att det är ett ord som unga personer slänger sig med och då är det väl ytterst olämpligt att ge denna förklaring.

Under ”vad menas att runka?” står det ”det är när en kille smeker sin penis eller en tjej sin slida för att det är skönt.” Smeker sin slida? Varför nämns inte klitoris i hela boken och hur kan runka vara att ”smeka sin slida”?

Till boken finns på nätet ett lärarmaterial som är fritt att använda och kopiera vilket är fantastiskt bra MEN innehållet har sannerligen en skiftande kvalitet och jag avrådet starkt från flera mycket heteronormativt utformade tips:

I elevmaterialet finns en fråga om det är jobbigt att prata om sex och om man har någon i närheten att prata med sådana frågor om.

Dessutom skall man rita tjejers snippa och killars snopp. Ber till Fru Gud att de kan ha något kompletterande material till eleverna så de får rita de yttre könsorganen även på tjejernas snippa.

Denna bok får betyg 1 av 5 möjliga. Rekommenderas ej!

Den bästa boken i genren är ”Världens viktigaste bok” av Nathalie Simonsson. Den innehåller fantastiska bilder men är kanske inte riktigt lika lättläst.

Var kommer bebisar ifrån?

Just nu pågår en reklamkampanj från ett företag som vill sälja färdiga matkassar. De ställer de eviga frågorna och vill på ett humoristiskt sätt infoga frågan om ”vad vi skall äta till middag” till andra stora livsfrågor. Djupt existentiella frågor, vilka ofta kommer från barn ställs; Varför  är rymden svart? Finns Gud? Varför lever man?

Sedan kommer den där frågan som jag hajjat till vid varje gång jag passerat en reklampelare; Var kommer bebisar ifrån? Hupp! Är det en svår fråga? Är det en evig fråga? Är det en lika svår fråga att svara på som om Gud finns eller om varför vi lever? Jag tänker att det är en konkret kunskapsfråga från barn som naturligtvis kräver ett lika konkret och enkelt svar.

Varje gång kommer jag att tänka på en artikel i DN om Nathalie Simonsson och hennes nya bok ”Världens viktigaste bok” som jag tidigare skrivit om. I artikeln säger Nathalie Simonsson det som jag funderat över när jag sett reklamen. Det är så märkligt att så många fort­farande upplever det som konstigt och besvärande att prata om kroppen, känslor och sex.

”Nathalie säger att eleverna verkar kunna förvånansvärt lite om hur deras kroppar fungerar och om sex över huvud taget. Hon berättar att tjejer kan fråga var tampongen ska föras in och killar kan vara livrädda för att deras snopp ser konstig ut. En del vuxna jag möter undrar om det inte är tidigt att ha sexualundervisning redan i mellanstadiet. Men många elever har kommit i puberteten då och har många frågor som de vill ha svar på. Att vänta till högstadiet blir för sent.”

Föräldrar och andra vuxna som har en nära relation till barn är otroligt viktiga personer. De blir barnens första förebilder runt hur man kan prata om svåra ämnen. Inte minst är föräldrarna otroligt viktiga för barnen när det gäller att bekräfta kroppen där könsorganet självklart är inkluderat.

Vad är då sexualundervisning? Sjävklart mycket mycket mer än hur barn kommer till. Samtalen bör handla om sexualiteter i den allra största mening det vill säga hur kroppen fungerar, varför det pirrar i magen när man tycker om någon, att kroppen tillhör en själv och att detta innebär att man inte måste krama någon, inte ens faster Svea som alltid tjatar om att hon vill ha en kram. Samla inte alla frågor till ett speciellt tillfälle utan småprata ständigt runt dessa frågor. Sexualupplysning börjar på skötbordet när du tar i bebisen och lär hen positiv närhet, kroppskontakt och inte minst empati och medkänsla. Genom att vara tillåtande i attityden när barn tar på sig själva och leker sexuella lekar så länge det inte skadar dem själva eller någon annan så ger du barnen en positiv upplevelse tidigt istället för att börja påföra skam och skuld kopplat till sex.

Och förresten, det där med att berätta om hur bebisar kommer till handlar om mycket mer än snopp i snippan. Det kan handla om att barn kommer från ett annat land, att barnet kan ha kommit ut från en annan person än den de lever tillsammans med och att mammorna varit till Danmark för att få bebisfrön i sig.

Behövs det hjälp för att kunna berätta för de yngre barnen kan jag rekommendera Familjeboken av Edward Summanen med bilder av C. Kåberg.