Förbud mot onani i amerikanska fängelser

Hade du en aning om att det är förbjudet för interner på amerikanska fängelser att onanera? Det låter fullkomligt barbariskt men det är tyvärr sant. Lyssnat på Sam Hughes som berättade om varför denna regel finns i amerikanska fängelser och som tack och lov arbetar för en förändring.

Varför är då onani förbjudet?

• Ett resultat av massfängslande.
• Program inom den amerikanska kriminalvården bygger på en kristen grund.
• Ett ökat antal kvinnliga fängelsevakter.

Hur kan det fortfarande försvaras?

1. Onani anses skapa en dålig arbetsmiljö för de anställda.
2. Det ska förebygga sexuella övergrepp
3. STI-prevention
4. Det är en order
5. Det är ett led i internernas rehabilitering

Problemet är bara att våldtäkter och sexuella övergrepp kan knappast lösas med förbud mot onani. STI:er är vanligt i fängelserna men det sprids via sexuella kontakter och inte genom onani.

Andelen stämningar mot kvinnliga vakter ökar. En juridisk doktrin och lagar avsedda att skydda kvinnor används nu som ett sätt att hindra manliga interner att onanera.
But the increasing number of female guards raises the legal question of ”hostile work environment” that now bedevils every American organization—both governmental and for-profit. A legal doctrine and laws meant to protect women is now being used as a weapon to strip sexuality from every possible workplace interaction. To protect their delicate sensibilities (a myth that 1970s feminism worked tirelessly to challenge), women in cities across America are now claiming that classic nude sculpture, photo shows depicting childbirth, sex education brochures, and even co-workers’ tiny silver vulva earrings create a workplace in which they just can’t function.
Marty Klein, Should Prison Inmates Have the Right to Masturbate? Psychology Today, January 19, 2012.

Det finns en rad konsekvenser som inte behandlas i riktlinjer och regler:

Vis av misstag googlade jag ett antal artiklar för att verkligen förvissa mig om att detta är sant och fanns bland annat flera artiklar om att personer fått sina fängelsestraff förlängda genom att de onanerat ensamma i sin cell.

(https://www.theguardian.com/world/2007/jul/26/usa.davidbatty6)

Detta är en sexualfientlig syn på människor och Sam Hughes säger dessutom att om det råder någon oenighet om en intern onanerat eller inte så förlorar de automatiskt. Det finns många fall där vakterna antingen misstolkat en interns aktivitet eller letar efter och finner onani i alla vinklar och vrår.

En studie från 2001 fann att alla utom en manlig fånge onanerat. En annan studie fann att 2/3 av kvinnliga interner onanerat. Att kriminalisera något som alla gör är fullkomligt absurt.

Att straffa personer för onani på fängelser måste dessutom vara totalt kontraproduktivt. Vad händer efter en orgasm? De flesta känner sig avslappnade. Det borde vara det absolut bästa för både medinterner och kriminalvårdare. Vanliga skäl till onani är ge tröst och  lugn, detta kan vara extra viktigt i miljöer som fängelser.

#ssss2016

 

Jag tittar på Kobra

Gårdagens avsnitt av kulturmagasinet Kobra var ett riktigt höjdarprogram.

Temat var; Onanera mera! Försäljningen av sexleksaker slår rekord. Finare massagestavar säljs på lyxvaruhus och apotek – inte bara i porrbutiker. I filmens värld onanerar alla och svenska kvinnor har fått ett eget ord för akten: klittra. Vi intervjuar designern bakom Sveriges mest framgångsrika massagestav. I Key West träffar vi Harry Matthews – onaniförfattaren nummer ett. Och så möter Kristofer Lundström veteranen Betty Dodson som lärt en hel generation kvinnor att onanera. Programledaren Kristofer Lundström fixade onanitemat lika bra som han gjorde avsnittet om mens.

I avsnittet fanns ett reportage från Antique vibrator museum i San Francisco. Där visade Sexologist Dr. Carol Queen (som jag och Malinda hade förmånen att träffa på Catalyst konferens i Washington för några år sedan) äldre vibratorer från 1800-talet och fram till 1970.

Historien runt dessa är fantastiskt spännande och jag har tidigare bloggat om filmen Hysteria.

Den svenska framgångshistorien runt de designade och snygga sexleksakerna från Lelo skildrades med upphovsmannen till företaget. Han berättade att de läst in sig på all forskning runt kvinnlig sexualitet och njutning innan de började designa och utforma sina produkter. Spännande att de konstaterade att kvinnor primärt vill ha och behöver klitorisstimulans och inte produkter för penetration. De flesta kvinnor får orgasm genom klitorisstimulans och vill därför inte att produkterna skall vara fallosformade sade en industridesigner på företaget. Drömmen om kukdildon är nog snarare en manlig fantasi snarare än ett reellt behov. Med det säger jag inte att det inte finns fantastiskt sköna och bra dildos. Utan att ha någon som helst vinning av att göra reklam för dem så är de enligt mig det svenska företaget som gör absolut bäst produkter, lite dyrare än andra men oftast värd sitt pris. Tyvärr är de i sin marknadsföring däremot hopplöst heteronormativa.

En heteronormativ pryl Kiiroo som jag har svårt att se potentialen i presenterades som en teknisk innovation. Det var en typ av fleshlight som kopplades ihop med en dildo. Beröringen av dildon återges via bluetooth i en fleshlight. En kvinna kunde därmed tillfredsställa många män samtidigt. Trots detta marknadsförs produkten på det här sättet.

Den fantastiska sexualupplysaren Betty Dodson var också med på ett hörn. Till min stora glädje kommer jag att få lyssna på henne IRL på Island i höst. Den årliga NACS (Nordic Association for Clinical Sexology) konferensen har i år ärevördiga Betty Dodson som keynotespeaker. Missa inte detta! Betty Dodson skrädde inte orden utan benämnde onani som det fundament som hela vår sexualitet vilar på. Hon menar att den rådande uppfattningen är att onani är ett substitut för sex men invänder och menar istället att sex är ett substitut för onani snarare än tvärtom. Hon menar att vi börjar onanera redan som barn (foster) och fortsätter efter att vi slutat ha sex med partner. Jag gillar tanken på att hur livet än kommer att te sig så har vi vår egen sexualitet och självsex som en kontinuerlig möjlighet. Betty Dodson är också frontfiguren bakom kurser i onani för kvinnor. Tyvärr är det fortfarande många kvinnor som inte fått orgasm och jag skulle önska att dessa kurser fanns i större omfattning i olika former. Jag har själv gått en kurs och onanerat med kvinnor i grupp och det var en spännande upplevelse. Därför kan jag med värme rekommendera Jennie Rehbinders Yonikurs.

Med i ett inslag fanns även författaren Lauren Rosewarne, författare till boken Masturbation in Pop Culture. Boken undersöker onanins roll i populärkulturen och hur detta speglar vårt något komplicerade förhållande till praxis i verkliga livet. Genom referenser till över sexhundra scener från film och tv, i via allt från skräckfilmer, tonårskomedier till erotiska thrillers analyseras hur onani skildras på film. Lauren Rosewarne berättar att killar oftast framställs på ett skämtsamt och lite förlöjligande medan kvinnors onani framställs erotiskt.

Författaren Harry Mathews intervjuades om sin bok Enskilda nöjen. Även om boken har några år på nacken så var det precis nyligen som jag läste den.

Synen på onani är paradoxal, de flesta av oss onanerar och accepterar det som normalt och naturligt, samtidigt finns det en omfattande tystnad. Någon gång hörde jag en frågeställning som löd; Vad är värst att bli påkommen att onanera på hallmattan eller ha sex med en partnern är någon kommer in. Märkligt nog svarar de allra flesta att de skulle föredra att ha sex med en partner framför att onanera. Prova att ställa frågan själv och se vilka svar du får.

 

Enskilda små nöjen av onani

Superbibliotekarien Jenny Lindh tipsade i DN om en rad erotiska böcker som jag bloggade om för någon vecka sedan. Ett av hennes tips var Enskilda nöjen av Harry Mathews, Nu är boken läst och jag älskade den. Det är ingen trosfuktarlitteratur men ändå underbar i sin direkthet om olika människors onani.

Woody Allen sägs någon gång ha sagt: Säg inget ont om onani. Det är sex med någon jag tycker om.

Onani är kanske en av de mest demokratiska och tillgängliga formen av sex. Antalet litterära verk som enbart handlar om onanins fröjder kan inte vara så många men en av dessa är Enskilda nöjen av Harry Mathews. Detta är en fin liten bok med 61 olika små berättelser om människor som onanerar, illustrerad av Francesco Clemente och utgiven på Pequod Press.

Det mer vetenskapliga namnet på onani är masturbation, ordet kommer av manus (hand) och struprare (skända). Ett ord som med andra ord har en negativ konnotation. Thomas Aquino, kyrkofader, menade att onani var en än uslare synd än hor. Onani har alltid varit en kontroversiell fråga och här skapar Mathews en världsvid enhet genom enskilda nöjen.

Ur Enskilda nöjen

Ur Enskilda nöjen

Mathews har tillhört den franska litterära gruppen Oulipo, fransk förkortning av Ouvroir de littérature potentielle, och består av en samling främst fransktalande författare och matematiker vilka skapar litterära verk med hjälp av olika strukturer, mönster och skrivtekniker. De har vissa kriterier vilket måste följas. Enskilda nöjen är uppbyggd genom små prosastycken på samma tema och genom att varje avsnitt innehåller geografisk plats, kön och ålder på personen.

Ur Enskilda nöjen

Ur Enskilda nöjen

Jag får en sådan obeskrivlig lust att göra några egna på samma tema.

Klittra

RFSU hade en tävling om ord för kvinnors onani. Ordet klittra vann och fick 30 % av rösterna, däribland min röst. Jag måste verkligen säga att jag tycker att det nya ordet KLITTRA är utmärkt för onani som inbegriper klitoris.

Ordet lyfter fram det viktigaste organet för kvinnlig orgasm/personer med fittas orgasm. Klitorisstimulans är det vanligaste och oftast det lättaste sättet för kvinnor/personer med fitta att få orgasm. Penetrationsfixeringen får sig en välbehövlig törn åt sidan och klitorisstimulansen lyfts fram.

Vissa tycker att ”klittra” påminner om glitter och att det blir för tjejigt och gulligt. Jag tycker tvärtom. Glittra för mig är inte rosa glitterströssel utan en riktigt kåt och våt fitta som glittrar av sin väta. Om slidsekretet får sitta kvar och torka kan det dessutom glittra länge. Titta på den högra bilden, visst glittrar hon?

Bilden lånad från Wikipedia.

Språkforskaren Karin Milles säger dessutom att det har förutsättningar att bli ett etablerat ord. RFSU kommer att ta beslut om att lansera ordet klittra vid vårens förbundskongress.

Vansinne och sexualitet

Igår gjorde vi även ett besök på mentalvårdsmuseet på Säters sjukhus. Jag har varit där förr ett antal gånger men är lika fascinerad varje gång. 

Kring sekelskiftet 1900 fördes en intensiv debatt om vilken vård de sinnesslöa och sinnessjuka skulle ha. En utredning tillsattes och utmynnade i denna

Betänkandet  utmynnade i beslut att bygga ett antal anstalter däribland Säters hospital. I december 1903 fattade Kungl Maj:t beslut om det nya hospitalets förläggande till Säter. I januari 1912 kom sedan de första patienterna till Säter.

Jag har specifikt intresse i sexualitetsfrågor kopplat till psykiatrihistoria och i ovanstående betänkande finns onani nämnt som en problematisk bakgrund till psykisk sjukdom.

Påfallande ofta pekas just normavvikelser eller moraliska brister ut som exempelvis onani, omåttlighet vad gäller snus och kaffe eller ett utsvävande liv.

I boken Ryggen fri av Rune Pär Olofsson skildras livet som anställd på Säters hospital kring tiden för det första världskriget. I boken är 22 av kvinnorna intagna för kaffemissbruk och fyra fall av onani. Något som bekräftas på Säters sjukhus mentalvårdsmuseum.

Guiden på Säters mentalvårdsmuseumnberättar hur kvinnor bedömdes som sinnesjuka vid vissa tidpunkter i livet som vid puberteten, i samband med förlossning och vid menopausen. Föreställningar om menstruationens innebörd bidrog till att knyta sinnessjukdom till kroppsliga förhållanden.

Onani har i enstaka fall behandlats med klitorektomi i samband med sinnessjukdom. Vid sekelskiftet 1900 förefaller man tagit avstånd från metoden.Forskaren Gunnel Svedberg har i sin avhandling Omvårdnadstraditioner inom svensk psykiatrisk vårdunder 1900-talets första hälft inte funnit belägg för att metoden tillämpats i Sverige. Engelsmannen Baker Browns försökte att bota hysteri genom förstörandet av klitoris, men resultaten blev föga uppmuntrande. I en fotnot i avhandling framgår att Barbara Ehrenreich och Deirdre English uppger att den senaste klitorektomin de känner till utfördes i USA år 1948 på ett femårigt barn, som bot mot onani.

I samma avhandling refereras till Psykiatern Joel Braslow som studerat amerikansk psykiatrisk vård under 1900-talets första hälft, framförallt med utgångspunkt i sinnessjukhuset Stockton State Hospital i Kalifornien. Braslow har studerat genusaspekter i anslutning till lobotomi eftersom det visadesig att 85 procent av de lobotomerade var kvinnor vid det studerade sinnessjukhuset. Vid upprepad lobotomi på samma patient var 13 patienterav 14 kvinnor. Braslow har vid en genomgång av patientjournalerna över de lobotomerade kvinnorna noterat att ”okvinnligt uppförande”, onani eller annan form av sexuell utlevelse tycks ha haft betydelse för val av lobotomi som behandlingsmetod för kvinnor. Motsvarande resonemang beträffande manliga patienter förekommer inte, enligt Braslow. Medan lobotomi användes för att åtgärda kvinnors olämpliga eller störande uppförande och återföra dem till vad som betraktades som lämpliga kvinnosysslor och passande kvinnligt beteende, användes inte lobotomi till män för att försöka åtgärda förlorad manlighet i någotavseende. I motsats till vadsom gäller för manliga patienter förekommer ofta kommentarer om de kvinnliga patienternas ”perversa” sexuella beteende. Onani, homosexuellt beteende, våldsutövning gentemot personal eller patienter var återkommande beskrivningar i relation till kvinnliga patienter som genomgick lobotomi. Klitorektomi var ytterligare en åtgärd motonani hos kvinnor, som Braslow fann i fyra fall av de lobotomerade kvinnorna samt i ytterligare ett fall

I en studie av Kenneth Ögren, Stefan Sjöström och Nils-Olof Bengtsson om lobotomins svenska historia visas att även i Sverige var en majoritet av de lobotomerade kvinnor. Av beskrivningar i patientjournaler framgår att dessa kvinnor sågs som ett stort problem och förknippades med oordning och kaos, inte sällan ”onaniserande”.

Lobotomeringsborr och sond från Falu lasarett dit patienter från Säter fördes för lobotomering.

Gunnel Svedberg beskriver att kvinnliga patienter får nedsättande omdömen, som ”den omogna, barnsliga bråkigheten, retligheten, nyckfullheten, okynnigheten /. . ./.  En viktig anledning till behov av vård på sinnessjukhus för denna kategori kvinnor uppges vara ”sexuell hållningslöshet, fullständig ansvarslöshet beträffande barnalstring och risk för venerisk smittospridning.”

Kvinnornas arbetsuppgifter inskränktes till traditionella inomhussysslor enligt ett stereotypt mönster. En av anledningarna var att förhindra sexuella kontakter. Utevistelser inskränktes för många avsinnessjukhusens kvinnliga patienter till dagliga promenaderi grupp under övervakningav personal, eller till utevistelse i inhägnade promenadgårdar i anslutning till avdelningarna. Brist på möjligheter till utevistelse för kvinnliga patienter påtalades och beklagades i årsberättelser och inspektionsberättelser. Trots empatisk inlevelse i både mäns och kvinnors situation på sjukhusen, föreföll det dock som självklart att det var kvinnornas rörelsefrihet som skulle inskränkas (Svedberg, 2002)

Kungliga Medicinalstyrelsen hade en rad olika förklaringar till själslig ohälsa:

A: Moraliska orsaker

B:  Intellektuella orsaker

Detta kunde bland annat bero på öfveransträngning i studier och själsarbete.

C:  Sensuella orsaker

Det var under denna kategori onani och öfverdrift uti tillfredsställande af könddrift fanns men omfattade också oordentligt lefnadssätt i flera riktningar.

D: Förutgångna sjukdomar, organiska orsaker

E: Yttre orsaker

F: Ärftliga orsaker

G: Okända orsaker

 

Onanien eller självbefläckelsens dunkla bakgrund.

Det finnes många dårskaper och lastbara vanor som äro skadliga för hälsan och förkorta lifvet, fördärva själen och förgifta sinnet, men ingen af dem har en fördärfligare verkan, ingen är människan ovärdigare, än den i sanning afskyvärda och tyvärr så vidt spridda last, som har namnet onani, masturbation eller självbefläckelse. Onanien är ett brott, en avskyvärd last som har de allra menligaste följder. Eftersom onanisten såsom lätt förklarligt är, bedrifver sitt ofog i mörker och ensamhet är det svårt att kontrollera honom.

Den första och förnämsta lagar som den allmäktige Skaparen gaf åt sitt beläte människan, lydde sålunda:

Varen fruktsamma och föröken eder och uppfyllen jorden och läggen henne under eder.

En sådan från Guds egen mun utgången sträng lag kan man icke ostraffadt överträda utan straffet kommer förr eller senare. Sädesvätskan har blott en enda ändamål, nämligen att befrukta och hvarje annan användning är henne ett brottsligt tillspilllogivande.

Onanisten förgår sig icke blott direkt emot Guds bud, utan han försyndar sig också samtidigt emot sig själf liksom sina medmänniskor. Mot sig själf begår han en svår synd emedan onanien i högre grad än någonting annat fördärfvar både själ och kropp, och det orätta består däri, att onanisten förgår sig mot sin egen kropp, som icke är honom gifven till hans godtyckliga förfogande, utan bland annat också till fortplantning af människosläktet.

Den odugliga onanisten sviker äfven sin plikt mot sitt eget kön, mot familjen och mot staten; han har gjort sig själf totalt onyttig och öfverflödig, och därför söker naturen att blifva honom kvitt genom att sänka honom i en förtidig graf.

Och äfven om en onanist ännu är i stånd att utöfva könsakten, kan han i detta afseende aldrig mäta sig med den starke, friske och obefläckade mannen; han kan icke tillfredsställa sin hustrus rättmätiga begär och längtan, utan reta dem endast; antingen förblifver hon i hans armar ofruktsam, eller ock föder hon till världen sjukliga och eländiga barn.

Onanisten vet lika väl som tjufven och mördaren att han syndar; därför söker han också så mycket som möjligt att hemlighålla sitt usla beteende, han flyr ljuset och umgänget med sina medmänniskor och uppsöker ensamheten och mörkret.

Oskyldiga friska flickor känna en verklig antipati mot ynglingar som bedrifva onani utan att de kunna för sig själfva eller för andra angifva orsaken därtill. Jag vet icke, säga de, hvarför denne unge man är mig så osympatisk; han har aldrig gjort mig något ondt, och ändå är det en inre känsla, som stöter bort mig från honom, ja hellre gick jag i döden, än jag trädde med honom inför altaret. Vare sig nu att det är en egendomlig organisation hos den kvinnliga kroppen eller ett till högre grad af finkänslighet stegradt nervsystem, som framkallar en sådan antipati, så är denna dock alltid ett talande bevis för att naturen själf uppreser sig emot onanien.

Även i barns lekar kan det i fråga om vårt nuvarande ämne ligga mångahanda faror, och det finnes leksaker och förlustelser, som helst icke alls borde tålas. Vi hafva då först käpphästen, som skenbart ser så oskyldig ut; men betraktar man uppmärksamt de små ryttarne, skall man märka, att i många fall det förnämsta nöje, som ridten bereder dem, består i käppens gnidning mot genitalierna eller mot underlifvet, emedan därigenom en vällustig kittling uppstår. När man ser så många barn med verklig lidelse begagna tillfället rutscha utför ledstänger, är orsaken därtill ofta den, att det framkallar samma angenäma retning. Synnerligen skadligt äro gunghästarna för gossar; därför må den, som icke vill helt och hållet beröfva sina barn detta nöje, åtminstone se till, att de icke en längre studn åt gången få fortsätta med denna farliga lek, och aldrig låte det komma därhän, att detta blir en passion, ty ingenting är så ägnadt att reta sinnligheten som denna rörelse, som genom lufttrycket mot kroppen och sin regelbundna återkomst utöfvar en högst skadlig retning på hjärnan och nervsystemet; äfven för många vuxna är bruket af gungstolar förkastligt af samma anledning.

Valda delar ur; Människans könslif: populär framställning i enlighet med den medicinska vetenskapens nyaste rön af Med Dr Georg Kress, 1917.

W*NK by my new favorite Sophie Crow!

Ni har väl inte missat att det är internationella onanimånaden just nu? Tänkte fira detta genom att presentera en ny fantastisk konstnär + göra några extra poleringar av pärlan.

Genom det senaste numret av Diva fick jag ögonen på en konstnär vid namn Sophie Crow. Du hittar henne på http://www.theoysterknife.co.uk. Hon beskriver sig som en queer, kinky, feministisk konstnär och illustratör.

Hon har skapat en fantastisk liten bok vid namn Wank. Sophie säger; jag har alltid varit fascinerad över mångfalden av sexuella uttryck och experiment som människor engagerar sig i. En dag kom jag in i ett internetforum där kvinnor berättade om deras favoritsätt att onanera och blev verkligen förvånad över mångfalden och uppfinningsrikedom. Jag började samla dessa berättelser. Nu har hon tagit ut tolv berättelser från kvinnors onanivanor från nätet och beskriver hur de onanerar på det mest olika, spännande och fascinerande sätt. Boken finns att köpa på Etsy och jag har redan beställt mitt exemplar.

Om ni skulle ha turen att vara i London under maj kan ni gå till den fina sexbutiken Sh! och se utställningen live. Just  inbjudan illustrerar metoden, två par underbrallor och en hårborste.

 

Jag älskar dessa nya kreativa idéer. När jag i veckan var och föreläsa på Sexdagarna i Uppsala talade jag både om krokodilklämmor, skruvar, muttrar, diskborstar, diskhandskar och oanvända golvmoppar. Bara fantasin sätter gränser

Jag bara älskar denna idé för även jag har hört många historier om onaniredskap. En av de bättre är nog hon som använde ett gosedjur i form av Musse Pigg, vars näsa naturligtvis är som gjord för att gnida sig emot.

FAB, Sophie Crow!

Recension av en klitorisvibrator från Sinful.

Erhållit Lelos Mia2 från Sinful för att testa och recensera.

Jag har aldrig blivit besviken på produkter från Lelo och det blev jag inte heller denna gång. Därför är det alltid ett säkert kort att välja deras sexleksaker. Tyvärr är de lite dyrare men, alltid bra men inte alltid bäst. De gör allt i snygg design och levereras i diskreta snygga förpackningar. Produkterna är oftast uppladdningsbara vilket gör att du slipper hantera batterier.

Alla kvinnor och personer utrustade med en klitoris behöver en liten vibrator att kunna ta med vid kortare resor, övernattningar och speciella möten. Mia2 är precis en sådan liten sak.

Mia2 laddas via ett usb-uttag och är så diskret att den lätt kan tas för ett usb-minne om någon skulle se den på jobbdatorn.

Säkert aktuellt för alla som inte har det som jag, vilken alltid är omgiven av sexleksaker på jobbet och ingen skulle höja ett ögonbryn för att det står ett antal färgglada dildos på mitt skrivbord.

Mia2 blev snabbt en vän. Jag gillar att ha en liten händig vibrator i handväskan (läs ryggsäcken) för att kunna ta fram vid behov. Mia2 är en exemplarisk produkt för sammanhanget. Hon är liten, snygg, diskret och mindre än en deo och mäter endast 11,1 centimeter. Hon levereras dessutom med en liten behändig svart silkig tygpåse att förvaras i.

Mia2 finns i tre färger och själv tycker jag bättre om svart än rosa.

Mia2 finns även i rosa

och lila

 

Den är dessutom vattentät. Skillnaden mellan Mia2 och Mia är att Mia2 har större vibrationsstyrka och är helt vattentät.

Med sex olika vibrationsmönster samt 3 olika pulserande mönster kan du variera intensiteten. Positivt för mig som helst börjar med lite lättare beröring och sedan gärna ökar styrkan. Jag får lätt orgasm av Mia2, men det går lite långsammare än med fingrar.  Det är en njutning hela vägen. Mia2 är framställd av kvalitets ABS-plast och är fri från ftalater (mjukgörare i plaster). Den är hård och har en skinande blank yta och det är lite synd tycker jag. Det optimala hade varit ett annat material som exempelvis silikon vilket ger lite mer friktion men annars är Mia2 närapå perfekt. Formen påminner om ett läppstift där fronten har en lite spetsig form vilket gör att ett område kan stimulera direkt mot klitoris.

Mia2 får fyra av fem starka orgasmskrik.

Ooh Ooh Ooh Ooh Ooh

Nyfiken på fler sexleksaker från Lelo eller andra produkter? Titta in på http://www.sinful.se

Bokmässans vackraste bokomslag (enligt mig)

Bokmässans vackraste omslag är omslaget till den erotiska klassikern Flossie utgiven på Vertigos förlag.

Om vi inte älskar oss själva kan vi inte heller älska någon annan – en floskel som det faktiskt kan ligga en del i.

Om vi inte älskar med oss själva så kan vi ha det svårare att älska med någon/några andra. Åtminstone underlättar det att känna sitt kön och hur en på bästa mesta sätt kan njuta av sexuell beröring. Jag älskar onani, som ett sätt för avslappning, njutning, smärtstillande, tidsfördriv och belöning. Bilden på kvinna med handen över sin fitta får mig osökt att tänka på att älska med sig själv.

Lika mycket som jag älskar ordet och innebörden i onani så tycker jag illa om ordet autoerotik som var återkommande under sexologikonferensen. Autoerotik är enligt NE, framkallande av sexuella känslor utan medverkan av en partner.

I serien Vertigos erotiska klassiker har nu nyligen utkommit nr 13. I torsdags när jag intervjuade personalen i deras monter så berättade de att många stannar upp, tittar och fotograferar omslaget. Känner igen det, på Världssexologikonferensen hände detsamma för mig. Personer stannade till vid postern och sedan upp med kameran. Det händer något när andra än de kommersiella sexuellt laddade bilder finns i det offentliga rummet.

Jag har njutit av omslaget på boken Flossie men återkommer om innehållet vid ett senare tillfälle.

Vem står då bakom detta vackra omslag? Jo, en av mina favoritillustratörer; Lo Kanarp.

Jag skulle så gärna vilja förföra dig – men jag orkar inte

Jag skulle så gärna vilja förföra dig  – men jag orkar inte är en spännande bok av Margareta Strömstedt utgiven på Albert Bonniers förlag.

Detta är en bok fylld av minnen från ett långt och spännande liv med inslag såväl från yrkesliv som det privata. Det är varma hågkomster av den nära vännen och författaren Astrid Lindgren. Hon älskade att klättra i träd och fortsatte så ända tills hon var i 70-års ålder och lär ha sagt; Det står väl inte i Mose lag att det är förbjudet för gamla kärringar att klättra i träd.

En spännande beskrivning av ett möte med Tove Jansson och hennes något kärva sambo på en ö i Skärgården när det kommer ett oväder och mötet med författaren Aksel Sandemose på Operakällaren. Det senare har givit boken sitt namn då han kommen till åren gärna skulle förfört Margareta Strömstedt medan hennes make och hans unga fru var på NK och shoppade, men han orkade inte.

Boken skildrar en varm och innerlig beskrivning av hennes bror Lasse som tog sitt liv i 20 årsåldern men under hela sitt liv var en person som gick sina egna vägar och var friare i tanken än de flesta andra. Redan i tidig ålder ifrågasatte han Missionsförsamlingen där pappan var pastor och föreståndare och undrade varför de inte sålde allt och gav till de fattiga i enlighet med Bibelns ord.

I mitt tycke är naturligtvis kapitlet om onani och sexualitet spännande. Margareta Strömstedts mamma var från en kristet färgat småborgerlig familj vilket präglade hennes sinne och uppfostran av barnen.

Vi får också veta att enligt doktor Henrik Bergs läkarbok från 1925 är en onanist ofta blek samt att dolskhet och modlöshet präglar personen. Från att ha varit ett friskt väsen infinner sig en skygghet, oro och fruktan. Den ungdomliga friskheten försvinner och ögonen sjunker ner och blå ringar bildas runt dem. Hela uttrycket är sjukligt och gången ibland vacklande. Barnet vill inte leka med andra utan kan drabbas av hysterisk kramp. Smärtor i rygg och på andra ställen kan uppkomma likväl som försämring av både syn och hörsel. Under stundom kan även personen drabbas av sinnesjukdom och då speciellt fånighet.

Hennes första orgasmupplevelse är en vacker historia då hon stämt möte med sin pojkvän utklädd till Pierrot och själv som zigenarkvinna med många vackra kjolar på väg till en maskerad. Där smekte han henne ömt och hon fick orgasm så häftig att hon skrek rätt ut och kastade sig i buskarna.

Hon berättar också om två sexuella övergrepp som hon liksom så många kvinnor innan och efter henne tvingats att utstå för att män ser sin sexualitet som självklar och att det är kvinnans uppgift att tillfredsställa henne.

Ett annat starkt ögonblick är när paret Strömstedt är på besök hos Ingmar Bergman på Fårö och han ser att det inte är bra i relationen mellan dem. Hon berättar och makens tystnad och han säger så klokt;

– Tystand är det starkaste straffet som kan drabba någon i ett förhållande. Man talar om att tiga ihjäl. Det är grymt och raffinerat sätt att straffa en människa på.