Inlägg märkta ‘porr’

En man går till den lokala mataffären och köper en nygrillad kyckling. Han tar med kycklingen hem och har sex med den grillade kycklingen. När han är tillfredsställd, så lagar han en god middag på kycklingen han just haft sex med. Är utnyttjandet av kycklingen moraliskt fel? Varför är det i så fall fel?

ri_20763_3

Denna spännande fråga finns i en nyutkommen bok som heter Moraliska provokationer Om skenande tåg, tiggeriförbud och god pornografi.

Skärmavbild 2017-09-21 kl. 20.28.29

Boken är skriven av  Marcus Agnafors som är doktor i praktisk filosofi. Författaren har undervisat i moral och etik på olika universitet och med andra ord van att låta människor själv komma fram till etiska slutsatser utifrån olika etiska teoribildningar.

Marcus-Agnafors-687x800

Författaren reflekterar runt frågan och menar att den omedelbara responsen hos många är att hävda att mannen är sjuk på något sätt. Detta bör inte ha någon inverkan på om detta är moraliskt fel eller rätt. Men om vi nu säger att denna man bara är öppen för att experimentera med sin sexualitet på lite nya sätt, är det ett moraliskt försvarbart agerande? Vissa kommer att hävda att det kränker kycklingens rättigheter och värdighet genom att ha sex med den. Är det dock någon skillnad att äta den och ha sex med den? Den är redan död i vilket fall som helst. Givet uppfödningen så har dess värdighet troligen redan kränkts ett antal gånger. Agnafors konstaterar att det hela brukar sluta med att personer frustrerat konstaterar att det är äckligt men inte nödvändigt moraliskt felaktigt. Sedan gör han en ny tvist och frågar sig om någon hittar en död människa utan besvärande anhöriga, tar hem och har sex med och äter upp. Är detta också moraliskt acceptabelt?

Ett annat exempel handlar om Max och Julia som är på semester i södra Frankrike. De börjar under resans gång känna allt större attraktion till varandra och bestämmer sig för att ha sex. De vill inte ha någon längre affär utan bara en passionerad natt. Båda två är helt sterila vilket gör att de inte kan blir gravida vilket är bra eftersom Julia är Max mamma. Max är 30 år, mentalt frisk, välutbildad och dessutom synnerligen rationell. Beslutet är väl genomtänkt och det föreligger ingen historia av övergrepp eller förtryck. Återigen konstaterar Agnafors att det hela brukar sluta med att personer frustrerat konstaterar att det är äckligt eller onaturligt men inte nödvändigt moraliskt felaktigt.

När våra moraliska intutioner krockar med eller saknar förankring i moraliska principer hur ska vi då lösa detta dilemma? Ska vi gå på magkänslan eller prioritera generella regler och principer?

Det finns olika sätt att diskutera runt moraliska diskurser;

  • Rätt och fel i termer av skada och eller risk för skada, rättigheter, frihet och rättvisa.
  • Rätt och fel med hänvisning till respekt, plikter, auktoritet, patriotism och samhälleliga förväntningar eller normer.
  • Etik med referens till människan inneboende värdighet, naturligt rätt eller fel, äckel, ondska och så vidare.

Sedan ger han sig i kast med en av de mest laddade områdena just nu, porrindustrin. Han konstaterar att det finns en konflikt mellan att se porr som något mansdominerat, smutsigt där drogberoende kvinnor utsätts för övergrepp framför kameran eller porr som ett uttryck för en bransch där kvinnor själva får sätta spelreglerna och något som bidrar till medborgarnas välbefinnande. Ett mycket intressant exempel är de förbud som Storbritannien genomfört. De har producerat en lista över sexuella handlingar som är förbjudna att visa. På denna lista finns bland annat smisk, wet (sex med urin), verbal misshandel (oavsett samtycke), facesitting och kvinnlig uretral ejakulation. Storbritanniens reglering är ett uttryck för fördomar och dubbelmoral menar författaren. Hur kan exempelvis kvinnlig utlösning vara mer farligt för unga än manlig exempelvis?

Det finns inte en porr utan många olika sorters porr. Är soloporr med en ensam kvinna som onanerar framför en kamera problematisk?

Det är också intressant att följa författarna när han reflekterar över kvinnliga och manliga porraktörer. Kvinnor förutsätts vara viljelösa offer eller drogade offer för patriarkatet medan männen är heterosexuella män med stora kön som älskar att sätta på kvinnor på rad och lever ett fantastiskt liv i förlustelse. Män förutsätts alltid vilja ha mycket sex och kvinnor vill egentligen inte ha sex. Män konstrueras som autonoma och sexuellt drivna till skillnad från kvinnans om tvingats in i branschen. Män gör aktiva val och kvinnor luras in i branschen. Män förutsätts njuta av att spela in porr och kvinnor kan inte njuta.

Agnafors konstaterar liksom jag själv gjort att det är svårt att förhålla sig till forskning runt porr då även den seriösa delarna inte sällan präglats av skeva definitioner och överdrivna resultat. Det har varit mycket ideologi och undermåliga metoder. Han konstaterar att många drar slutsatser utifrån kausalitet baserat på korrelation. Sedan följer ett långt avsnitt där han diskuterar argument för och emot porr på ett moralfilosofiskt sätt. Han konstaterar till slut att frågan både är svår och kontroversiell. Ett sätt kan kanske vara att tala för en bättre porr än mot porr och stödjer idén om ”kravmärkt porr”. Nu är hans slutsatser inte det mest viktiga utan njutningen i att få följa det etiska resonemanget och slippa frågans svart vita konstateranden. Det är en svår och mångfacetterad fråga och bör så förbli men på vägen kan vi finna ledning från Agnafors argumentering.

Denna bok handlar om många fler ämnen men jag har valt det som intresserar mig mest och är denna bloggs inriktning. Till de olika kapitlen finns även samtalsfrågor.

Var hon upphetsad i Edit? Vem förstår denna mening? Ja, många som har läst och minns KRAM-boken. PetterNiklas finns nog fortfarande kvar i människors medvetande men hur många minns Edit?

Veckan innan jul var jag tokförkyld och hade feber. Den mesta tiden låg jag nedbäddad i sängen respektive soffan och sov/tittade på film. Då hann jag se två säsonger av den norska serien, SKAM. Nästan alla som sett den verkligen ÄLSKAR den, så också jag med några undantag. Min hobbypsykologiska analys av den stora kärleken till programmet är återupplevandet av den första förälskelsen som var så dramatisk, både euforiskt spännande och avgrundsdjupt deprimerad, för att inte tala om de första sexuella kontakterna. Jag minns otroligt många detaljer från mina första sexuella möten medan jag senare inte ens minns alla som jag haft sex med. SKAM födde en längtan efter tonårens starka känslor och upplevelser och jag letade fram boken KRAM ur bokhyllan. Jag älskade Hans-Eric Hellbergs böcker Kram, Puss, Love Love Love och Älskar, Älskar inte som tonåring. Så mycket att när jag fyllde 13 år så köpte jag boken Kram på Mora Bokhandel för tioöringar som jag fått av mina vänner i födelsedagspresent. Då hade jag redan läst boken flera gånger  genom att låna den på biblo men jag vill också äga ett ex. Boken finns fortfarande kvar i min bokhylla. Jag har köpt, slängt och givit bort många böcker men den har jag aldrig förmått mig att göra mig av med.

Jag slår upp boken och ser hur jag plitat mitt namn i början och hur Hellberg inleder med att boken är vuxenförbjuden. Han konstaterar att vuxna förbjuder alldeles för mycket så det är inte mer än rätt att någonting blir förbjudet för dem också. Han är klok, vi behöver nog fler vuxenförbjudna sexuella skildringar för barn och unga även i vår tid när vuxna skall vara med och övervaka precis allt.

KRAM handlar om när unga Jonnie och hans mamma flyttar in och bildar ett kollektiv med familjen mamma, pappa och döttrarna Katarina som är jämnårig med Jonnie och Ing-Christine vars bröst får en betydelse redan i bokens inledning.

Hon uppfattade hans blick.

– Jag har ingen behå om du vill veta. Jag är en fri kvinna som gör som jag vill. Hur gammal är du, tolv, tretton? Du har väl inte börjat tänka på tjejer än. Killar är ju så mycket långsammare än tjejer när det gäller den saken.

Jag kan se, även i min egen tummade bok att jag nog återvänt lite oftare till kapitel 14 som är en slags pornografisk drömscen. Här ror Jonnie ut till en holme där han vid ett nakenbad övermannas av tre tonårstjejer, den runda, den långa och den rödhåriga som binder honom vid en al och på olika vis stimulerar honom till utlösning.

– Har du aldrig sett en flicka naken förut?

Han skakade på huvudet.

– Du får gärna titta på mej.

Hennes springa syntes mycket tydligt. Hon såg så mjuk ut… Hon var slät överallt, inget hår i armhålorna, fint dun på armar och nacke, fräknar på näsryggen, ljusblå ögon och nästan inga ögonbryn. Och små runda bröst med upprättstående bröstvårtor…

– Kyss den, viskade hon och vände sitt vänstra bröst mot honom.

Han tog bröstvårtan i munnen. Det var märkligt. Inte sen han var baby… Men det här var annorlunda. Det kändes som att ha en liten pitt i munnen, en tjejpitt. Omöjligt! Men oh så ljuvligt…

Hon suckade.

– Jag ska tala om en hemlighet för dej. Jag har aldrig sett en pojke naken heller. Jag blir alldeles varm och våt när jag ser på dej. Den är mycket större än jag trodde den kunde bli på en så ung kille. Rör vid mej.

Han sträckte ut en en darrande hand och strök med fingrarna över håret. Det var mjukt som silke. Han la handen över springan. Den var fuktig.

Och han var lycklig.

– Kom! sa hon plötsligt. Nu badar vi!

Jag minns den runda, den långa och den rödhåriga som om jag hade läst texten i går. Jag minns att jag fascinerades av orden korts och solsnibb och blev nästan lite besviken över att det stod shorts i den nya upplagan. Det är märkligt men ordet topmassage blev för trettonåriga Suzann ett begrepp som alltid kom att förknippas med den runda, den långa och den rödhårig och Jonnie Paris. Jonnie tänker att det var underbart. Alltihop var förbjudet och oanständigt och härligt. Han rös inuti av vällust och det var vi var nog många med honom som gjorde.

kram

Bakgrunden och tillkomsten av boken KRAM går att läsa i boken Hellbergs KRAM. När den sexuella revolutionen nådde barnboken.

9789178448388_200x_hellbergs-kram-nar-den-sexuella-revolutionen-nadde-barnboken_haftad.jpg

I denna framgår att boken KRAM egentligen var en beställning från den danske bokförläggaren Ib Permin som skickade ett brev till förlagsredaktören och vännen Stig Ericson på Bonniers, 1971. Han ber honom att kontakta Hans Eric Hellberg om en idé gällande mer vågad bok om tidig sexualitet – porno for børn. Han konstaterar att detta varit ett tabuiserat ämne i barnböcker men att det finns ett stort behov av böcker som tar upp angelägna ämnen som onani och sexuellt utforskande. Hellberg tar på sig uppdraget och sätter igång att skriva boken som blir KRAM.

Genom Elgenstiernas bok förstår vi att Hellberg plockat inspiration från människor och fenomen i sin närhet. Kalle Sleven, fängelsekunden som är på rymmen är tecknad efter en bedragare Inge Ihsgren och Jonnies pappa är död precis som Hellbergs egen pappa, vilken dog när han vari 13 år. Böckerna behandlar på 70-talsvis en slags vardagsrealism. Samtidigt fick också Hellberg inspiration från klassiska barnäventyr som Enid Blytons böcker om Vi fem med den stora skillnad att här finns sexualiteten hela tiden närvarande även om det inte alltid är så specifik förrän i kapitel fjorton.  Kram debatterades flitigt på kultursidorna och förvånansvärt många var ändå positiva även om han naturligtvis fick ta emot en hel del kritik.

Aftonbladet publicerade hela kapitel 14 i en  uppbragt artikel med rubriken SEX FÖR BARN och även i tv och radio slog boken igenom stort. Den blev också en stor försäljningsframgång. faximil-kram.jpgKälla: http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article14950606.ab

Hellberg fick också ta emot en ansenlig mängd brev från läsare, något han alltid har uppmuntrat genom att uppge sin hemadress i böckernas förord.

Hans-Eric Hellberg skrev 78 böcker, noveller, filmmanus, radiopjäser, sagor och kåserier. Han  utforskade ofta frågor runt könsroller och jämställdhet i sina böcker och vägrar oftast att reproducera könssterotypa beskrivningar. Snarare var blyga pojkar och djärva handlingskraftiga tjejer ett av Hans-Eric Hellbergs signum vilket vi också kan se i KRAM och även i böckerna om Karl Ludvig som han skrev tillsammans med Elvira Holm. Det var också en serie böcker som lämnade ett outplånligt intryck på mig.

bokforb2boktill2bokensambokkarluboktills

 

 

 

I Puss eller någon av de andra böckerna finns en scen där Jonnie och Katarina byter kläder, och de beskriver hur det förändrar dem. Detta är en scen som jag kan känna igen mig i från dragkingworkshoppar och väcker frågan vad vår identitet egentligen består av?

Författaren Hans-Eric Hellberg var född 1927 i Mjälga, Stora Tuna i Borlänge, dog nyligen, närmare bestämt 10 december 2016 i Borlänge.

Året efter KRAM kom en annan bok med sex som tema ut, även den skriven av en författare från Borlänge, Nils Bergkvist. Boken Avva och Nenne fanns på min mellanstadieskola i de bärbara boklådorna som läraren hämtade från skolbiblan. Det jag främst minns från den boken var att de hade petting i hobbyrummet och väntar på att få ha sex på riktigt.

Jag vågade aldrig läsa Avva och Nenne i skolan utan lånade den från Mora Folkbibliotek där jag var stammis. Den var visserligen spännande men kunde ändå inte mäta sig med KRAM och de andra.

Jag blev genast nyfiken när en ny bok om pornografi skulle komma ut nu till hösten och jag satte den på bevakning hos min favoritnätbokhandlare. Boken är en lättläst historia som tog tre kvällar att läsa ut.visuell_drog_3d1

Författaren Maria Ahlin arbetar förebyggande med frågor som rör människohandel för sexuella och andra ändamål genom ungdomsorganisationen Freethem. Författaren Ulrica Stigberg är författare och präst, och jobbar med inriktning på samtal i Fryshuset i Stockholm.

Bokförlaget Kalla Kulor presenterar denna bok med följande presentation; Vad händer i hjärnan hos den som konsumerar pornografi? Finns det några samband mellan pornografikonsumtion och hälsa, attityd, relationer och sexliv som vi behöver ta på allvar? Och till sist, hur pratar vi med barn och ungdomar om detta? I Visuell drog granskar Maria Ahlin och Ulrica Stigberg dessa frågor med syftet att utforska barns och ungdomars relation och inställning till pornografi.

Titeln i sig avslöjar författarnas hypotes som också går som en röd tråd genom hela boken, det går att bli porrberoende. Tyvärr är denna bok en spekulativ medikalisering utifrån enskilda case utan så mycket vilja att se fenomenets komplexitet. Författarna är inte forskare utan bygger sitt underlag på en utvald skara unga människor som har ”rätt åsikt”, de plockar lite forskning som passar deras egen uppfattning och blandar detta med intervjuer med porrkonsumenter samt olika professionella som stärker deras hypotes. På några ställen finns lite kritisk diskussion och några ord nämns om att det finns studier som visar på motsatt resultat men mestadels handlar det om anektodisk evidens.

Genom historien har det funnits många olika diagnoser som senare har behövts revideras därför att det har varit kulturella uttryck för något som samhället har betraktat som avvikande. Det finns en specifik stjärna på detta område i form av forskaren och författaren Karin Johannisson som skrivit att diagnoser skapar mening och blir ett sätt att förstå och förhålla sig till sjukdom eller avvikelse vid en given tidpunkt, i ett givet kunskapsläge och ett bestämt meningsbärande sammanhang. Samtidigt som diagnoser är meningsprocesser och ett sätt att förhålla sig till avvikelser, ter det sig som samhället har ett stort behov av att konstruera sjukdomar. Enligt Karin Johannissons definition är kultursjukdomar (eller kulturdiagnoser) sådana tillstånd som definieras som sjukdom under en viss tidsperiod och som uppkommer, namnges och sprids i samspel med kulturen. Det innebär att de styrs av tidsandan i form av normer, värderingar, föreställningar och aktuella hotbilder (Läkartidningen nr 46, 2007).

full_image
Professor Karin Johannisson har skrivit många intressanta böcker.

Kultursjukdomarna har en viktig betydelse för upplevd ohälsa i samhället. De uppstår i en process mellan medicin, samhälle och individ och sjukdomsbegreppen ger namn och bekräftelse åt individens symtom. De ger också en tolkningsmall och en förklaring som i sin tur kan påverka hur man känner sig. Symtomen upplevs och tolkas i enlighet med den diagnos som etableras. I mitt arbete på RFSU så märker jag att flera unga män oroar sig för porrimpotens vilket är en helt ny diagnos utan förankring. Många får plötslig en tolkningsmall till sina problem.

Onanin kunde under 1700–1800-talet liknas vid ett beroende, ungefär som alkoholism. Fram till 1920-talet gjordes liknelser till alkoholism eller beroende av morfin, både ansågs ge konsekvenser som plötslig död, somatiska sjukdomar och en lång lista mentalsjukdomar. Detta sätt att se på onani hade sin början i det tidiga 1700-talet, och en bit in på 1900-talet.  Onani betraktades som onaturligt, och som ett ofullkomligt samlag, som just därför tärde mer på nervsystemet. Senare har homosexualitet också varit sjukdomsstämplat och först 1979 ströks sjukdomsstämpeln. Fram till 1979 klassade Världshälsoorganisationen homosexualitet under siffran 302, en term som innebär mental rubbning.

The nineteenth-century homosexual become a personage, a past, a case history, and a childhood, in addition to being a type of life, a life form, and a morphology… The sodomite had been a temporary aberration; the homosexual was now a species (Foucault, 1976)

Självklart kan människor uppleva ett problem med för hög konsumtion av porr, att de har för många sexuella kontakter som inte känns tillfredsställande men det behöver inte vara en diagnos utan mycket mer troligt ett sätt att hantera t ex ångest, meningslöshet, sociala svårigheter med mera. Personen hade lika gärna använt andra medel som bedövning/ångestdämpande osv, vilket gör att problemet i sig naturligtvis inte ska bagatelliseras. Däremot är det naivt att tro att det är närvaron av porr i vårt samhälle som skapar problem. Jag har under min yrkesmässiga bana arbetat cirka tio år med missbruk och vet att detta är ett mångfacetterat problem som inte enbart beror på tillgång av droger, alkohol, mat, spel, sex eller porr.

De senaste åren har forskning runt hjärnan fått ny renässans. Utsagor om dopaminnivåer i hjärnan åberopas ofta från personer med ingen eller mycket låg kunskap i frågan. Det låter övertygande och vetenskapligt men få kan på djupet egentligen berätta vad detta innebär. Problemet är också att det är ytterst lite forskning som faktiskt tittar på hjärnan och användning av porr vilket gör att utsagor ofta är baserade på retorik, slutsatser och andra forskningsresultat för att försöka förklara sexuella beteenden. Att enbart hänföra detta till att det skulle handla om en neurologisk fråga där vissa stimuli i hjärnan aktiveras är uttryck för en reduktionistisk människosyn som jag ser som mycket fjärran.

Sexmissbruk eller porrmissbruk finns INTE heller som en vetenskapligt erkänd diagnos. Den togs bort i arbetet med att skapa en ny psykiatrisk diagnosmanual

porrimpotens

2013 skrev Språktidningen om veckans nyord som då var porrimpotens.

tidningenEtt av de mest intressanta avsnitten som också innehåller problematiserande av ett slag som den övriga delen lider stor brist på handlar om en psykolog som arbetar på en kriminalvårdsanstalt med personer dömda för sexualbrott. Här slipper vi den enkla formeln porr + man = sexualförbrytare. Istället pratar han om en komplex bakgrund som ofta finns hos de intagna där ensamhet, isolering, svårigheter att lösa problem och sämre relationer finns med i bilden. Han konstaterar helt i enlighet med nyare forskning på området att porr och sexuella relationer snarare har använts som en form av copingstrategi för att dämpa oro och ångest. Porr blir ett sätt att hantera ångest vilket många gånger kan vara detsamma med sex, mat eller träning. Han säger att det viktigaste är att man är vänlig, att man försöker förstå snarare än att avfärda och hata. Jag tror att det är precis rätt väg att gå.

I en diskussion om porrens influenser och påverkan på sexualbrott så sker först en bra redovisning av forskningsläget vilket är mycket oklart. Därefter kommer ett långt kapitel utifrån anekdotisk evidens där författarna hänvisar till enstaka fall, ofta personliga erfarenheter och upplevelser där bland annat kriminologen Nina Rung menar att det finns ett direkt samband mellan pornografi och sexuellt våld. Det är nästan skrattretande om det inte vore för det allvarliga ämnet när exempelvis en polis anställd på citypolisen säger att de ofta hittar porr som liknar hur övergreppet skett hos gärningsmän. Det är analsex och bundna kvinnor. Inte sällan misstänker jag att det även skett vaginala samlag…

För mig som ofta tänker på Gayle Rubins välsignade cirkel och de sex axiom som hon konstruerat för att förstå den västerländska kulturens tankemönster runt sex så är det lätt att finna dessa i denna bok. De reproduceras till och med om och om igen. Exempelvis när socionomen Jenny Sonesson i ett avsnitt säger att dokumenterade övergrepp mot barn har en absolut koppling till vuxenpornografi. Övergrepp mot barn är naturligtvis ett fruktansvärt brott som bör bekämpas det är nog de flesta överens om. Ett citat från nämnda person lyder;

Jag minns när rollspelet Drakar och demoner kom. Det skapade en jättedebatt i Sverige om att det borde förbjudas och att barnen inte kunde skilja på rollspel och verklighet. Jag tror väldigt många människor kan spela krigsspel utan att bli särskilt påverkade. Men detta med porren handlar om sexualitet. Och sexualitet är något annat. När man onanerar till detta går det man ser in i kroppen på ett annat sätt.

Detta är ett tydligt uttryck för vad Rubin kallar för sexualitetens överdrivna betydelse. Sex innebär alltid att det måste behandlas som ett specialfall. Sexualiteten utgör en särskild kategori som inte bedöms på samma sätt som andra kategorier av mänskligt handlande.

En av den bärande kritiken som går likt en röd tråd genom hela boken handlar om att porr lär unga heterosexuella män att erotisera manlig överordning och kvinnlig underordning. I detta sammanhang kan pornografin ses i ett kontinuum av många olika medierepresentationer i samhället som reklam, musikvideor, populärkultur och tidskrifter. Forskaren Linda Williams menar att pornografin inte nödvändigtvis är mer misogyn och patriarkal än resten av samhället, trots att det traditionellt har varit en manlig genre. Precis som alla andra kulturella produkter av detta samhälle är några av dess uttryck mer subversiva, medan de flesta helt enkelt reproducerar de föreställningar som finns i samhällets ideologiska strukturer som helhet.

En annan av Gayle Rubins axiom handlar om det hierarkiska systemet av sexuella värderingar. I vår västerländska kultur organiseras olika former av hierarkiska sexuella system jmfr den välsignade cirkeln. Privilegierade former av sexualitet beskyddas och belönas, medan de mindre privilegierade är utsatta för stigmatisering och osynliggörande. De som utför de dåliga och mindre värdefulla sexuella handlingarna hamnar långt nere i hierarkin.

Gayle Rubin skriver också om ett axiom runt sex som bryter mot normen är dålig: Det finns en uppfattning om att sexualiteten som något som ser likadant ut för alla människor, som att det finns en viss sexuell standard som alla ska anpassa sig till. Det existerar ingen förståelse av att det finns en god mångfald av sexuella praktiker utan för ofta sker en sammanblandning mellan egna och andras sexuella preferenser och önskemål. Alldeles för många uppfattar de egna sexuella preferenserna som ett universellt system som alla bör följa. I Visuell drog är en av de stora farorna analsex. Jag ser en övergripande risk att vissa sexuella beteende som avviker från de normativa sexuella praktikerna patologiseras.

Jag har en föreställning om att unga tjejer går med på analsex mycket oftare än de kanske vill. Just för att det är så vanligt inom porrens värld. Jag tror att många unga tjejer gör det för att uppfylla killens behov och så vågar de inte riktigt säga nej. Ann Thörnblad, terapeut.

Nu till skillnad från då, är analsex något som man har. Ja, det var analsex säger brottsoffren oberört när jag frågar vilket typ av sex förövaren haft med dem. //Exempelvis kan Ulrika Hammarin ibland få höra från de tjejer som hon möter som har utsatts för sexualbrott, att så kallat ATM (ass to mouth) är något de inte vill göra. Ulrika Hammarin, polis

Elaine Eksvärd har även träffat unga tjejer som berättat för henne hur analsex är något man måste ha. Alternativet är att man ses som märklig. Det var efter detta som jag reagerade. Plötsligt är sex något som angår alla och som porrindustrin prackar på oss, istället för något som vi själva upptäcker när vi blir kära i varandra och hittar varandras personliga njutning.

Ofta är det just analsex som problematiseras när det kanske är ett betydligt större problem med vaginalsex och smärtproblematik i samband med detta. Men gudbevars det ligger i den inre och välsignade cirkeln. I det sista citatet kan vi också se hur kärleksnormen lyfts fram som ett viktigt ideal.

I boken står att det är viktigt att vi börjar prata om porr. När någon berättar sin egen historia vågar andra också göra det. Jag vill att andra ska veta att det går att komma ur det. Och att det är värt det. Jag är så enig med författarna vad gäller den första meningen, vi måste prata mer om porr med unga. Det jag däremot känner mig kritisk till är om vi ska komma med färdiga uppfattningar och döma de som har en annan upplevelse av porr än att det är förkastligt och något som ska fördömas.

 

 

 

Idag öppnade utställningen Allt ska bort! med Ann-Sofie Back. Utställningen är utformad som en konceptuell shop där det som ställs ut är till försäljning. Utställningen visas 17 april till 31 maj som en av Nationalmuseums tillfälliga utställningar i Kulturhuset i Stockholm.

Idag är det vernissage och utställningens första officiella dag, därmed fri entré och vid ingången får jag ett kvitto på 0 kr.

Det är en genialisk utställning i form av en lågprisshop där designade kläder blandas med kondomer, toapapper och andra basvaror, allt försett med samma Back-logga.

Det är roligt med skräp, jag tycker om lågprisestetiken med reaskyltar och störtkorgar, säger konstnären.

Det är groteskt ironiskt att se konst i form av en lågprisbutik med den estetik som tillhör konceptet. Vi kan inhandla konstverken som är utförda i många många upplagor samtidigt som ironin över driften med vår kommersiella och kapitalistiska värld där allt är till salu gör att en ryser.

I Ann-Sofie Backs konst finns en flirt med både porr och sex, ett inte direkt ovanligt grepp för att sälja prylar.

 

Själv inhandlar jag en dildo, Come Back och känner mig grundlurad vilket jag visserligen dagligen låter mig bli i min konsumtion. Funderar om jag köpt ett konstverk eller bara blivit en del av detta ironiska konstverk.

Den 1 december fattade Storbritannien ett beslut att förbjuda ett antal sexuella praktiker inom pornografin som visas på DVD, nätet mm.

Det stora problemet med detta är att de inte gör någon skillnad mellan samtyckande och icke samtyckande sexuella praktiker mellan vuxna personer. Det är helt omöjligt att bedöma handlingar utan sin kontext om det inte handlar om att tillfoga någon bestående skador eller dödsfall.

Problemet är också att detta kommer att gynna stora kapitalistiska heterosexistiska produktionsbolag som bygger sin regi i porrfilmerna på avsugning, knull och män som ejakulerar över kvinnors ansikten. De manliga fantasierna om undergivna kvinnor som inte tar ansvar för sin egen njutning premieras och kommer att fortsätta dominera marknaden. De som drabbas är många fristående producenter av feministisk porr, BDSM specifikt med kvinnliga dominatrixer, fetischporr, HBT-inriktad porr.

Den framgångsrika porrfilmsproducenten Erika Lust säger; “As an erotic film maker, I’m saddened by what I hear, not only because my fellow producers will suffer as businesses, but because what is most apparent is the enforced restriction on what appears to be acts from which women derive pleasure.”Female-centred pornography seems to have been hit particularly hard, with female ejaculation completely banned, but male ejaculation remaining unrestricted.

Listan över finsex och fulsex är obegriplig. Innehåll som inte är acceptabelt förbjuds och till detta räknas;

Smisk, spörapp och aggressivt piskande.
Detta är praktiker som många njuter av att bli utsatt för. Här måste naturligtvis samtycke vara styrande och en rimlig social adekvans vägledande. Vem minns inte den fantastiskt erotiska scenen i Authority (Dirty Diaries) av Marit Östberg. She is caught in the act by a similarly androgynous female police officer who chases her into an empty building, but is eventually overpowered and bound. The two then engage in rough sexual activities, including spitting, slapping and anal sex.

Penetration av något föremål ”associerat med våld
Exakt vad är det som inte kan föras in vid samtycke? Finns inget samtycke skall självklart inget föras in. Återigen handlar det om samtycke i fokus. Vem minns inte den fantastiskt erotiska scenen i ovan nämnda Authority av Marit Östberg.

dd-authority_3
Bild från filmen Authority av Marit Östberg

Fysisk eller verbala övergrepp (oavsett om det sker i samförstånd).
Dirty talk blir alltså förbjudet?

Golden Shower (att kissa på någon)
Jag har mycket svårt att förstå hur någon som njuter av att bli kissad på inte skulle kunna få möjlighet att se sin fetisch på film. Att kissa på en annan samtyckande person, att dricka urinen eller att bli kissad på kan väl inte vara skadligt på något sätt.

Pissing-illustration

Rollspel som icke-vuxna
Sexuella fantasier är en otroligt viktig del av vår sexualitet. Detta bör inte censureras och för det flesta har det ingen koppling till något som en vill göra i verkligheten.Sexuella rollspelslekar handlar om att personer tar sig olika fiktiva roller och skall inte sammanblandas med verkligheten som i detta fall.

Kvinnlig ejakulation
Detta är en av de mest obegripliga sakerna som finns med i listan. Något som handlar om kvinnlig orgasm och oftast är ett tecken på njutning förbjuds! Vari ligger skillnaden mellan manlig och kvinnlig ejakulation i olämplighet?

Strypsex (Asfyxiofili) utfört på fel sätt är farligt och kan ge allvarliga skador. Här kan jag känna en viss förståelse för lagstiftningen.

Facesitting (ansiktsridning)
Detta är en ofarlig praktik som utövas framförallt av dominanta kvinnor och som sitter på mäns ansikten. Vad skulle vara farligt med detta? Detta är en tydlig dominant handling där kvinnor för omväxlings faktiskt ofta utövar en praktik av dominans.
Styrkan i det är symbolisk: kvinnan ovanpå och ouppnåelig, säger dominatrixen och antipatriarkala porr-producenten Itziar Bilbao Urrutia

Fisting
Jag blir vansinnig över hur vissa sexuella praktiker per se anses som avancerade eller mindre lämpliga. Låt bli att dela in sex i fult och fint, bra och dåligt så länge det sker med samtyckande vuxna. I min studie som att slicka på en regnkappa var det 16,5 % av kvinnor som har sex med kvinnor i Sverige som ofta eller ibland fistade. 11,4 % hade inte gjort det men skulle gärna vilja prova. Fisting handlar om så mycket annat om teknik läs mer här.

Vi behöver fler diskussioner, utbildning runt porr, kritisk granskning och analytiska perspektiv runt porr, däremot ingen nymoralism på lösa grunder. Erika Lust igen; Vi borde undervisa våra barn om vikten av kvinnlig njutning, inte censurera den.

Hemma igen. Det har varit otroligt intensiva dagar på Nordiskt Forum och Feministfestivalen. Fantastiskt bra och otroligt frustrerande i en salig röra. Jag hade inte trott att jag skulle komma hem med så många frustrationer och behov av att diskutera frågor vidare men inte heller att jag skulle känna mig fylld av energi och ny kämpaglöd. Glädjer mig åt att jag sitter med en bunt nya visitkort från viktiga kontakter och att jag diskuterat och debatterat viktiga frågor. Är också glad över att kunnat möta så många professionella och andra intresserade och kunnat prata om HBTQ-frågor i RFSLs monter. Ibland kändes det som en var i ett lite utvidgat vardagsrum på cocktailparty där många i mitt nätverk som jag tycket väldigt mycket om också befann sig och minglade runt.

Jag skulle önska en lite större ödmjukhet i vissa frågor. Varför är så många så rädda över frågors komplexitet. Varför finns en så stark längtan efter att frågor skall vara svarta eller vita när det mest i tillvaron är olika nyanser av grått.

Inser att en vinner mycket fler poänger i debatter och synliggörs i media med snabba förenklingar än med svar som innebär att frågan äger en komplexitet. Fyra av mina hjärtefrågor är komplexa och mångfacetterade, både frågan om pornografi, surrogatmödraskap, våld i nära relationer och sex mot ersättning. Det finns människor som utnyttjas och far illa på dessa områden men kvinnor måste ha rätten och förtroendet att själv fatta beslut om sina kroppar. I dagsläget finns det många aktuella frågor som handlar om rätten att bestämma över sin egen kropp.

Abortfrågan är en av dessa. I delar av Europa så ifrågasätts denna rätt på ett skrämmande sätt. Även i Sverige finns politiska krafter som vill sänka abortgränsen.

Surrogatmödraskap är en annan het potatis. Igår var jag på en debatt som inte alls var en debatt utan ett tämligen ensidigt och förenklat samtal runt frågan. Kvinnolobbyn stod som arrangör och ville inte ha några oliktänkande med. En känd svensk debattör, Kajsa Ekis Ekman vräkte ur sig ett strukturellt förakt för kvinnor som valt att bli surrogatmödrar. Hon menade att surrogatmödraskap är den nya prostitutionen – en reproduktiv prostitution. Surrogatmödraskap gör kvinnans kropp till en behållare. Altruistisk surrogatmödraskap är en chimär. Kvinnor blir avelskossa till männen. Dessutom menade hon att det är de välbeställda människorna som är vana att få som de vill, som skaffar barn genom surrogatmödraskap. Hon pekade ut HBTQ-rörelsen som en av de drivande i frågan, specifikt RFSL och vår förbundsordförande (som inte var på plats) på ett fult sätt. Jag blir arg över hur någon kan kalla kvinnor för avelskossor, behållare och och prostituerade.

Mia Fahlén, läkare och kirurg pratade om hur farligt det är med en graviditet och om alla de graviditet och förlossningskomplikationer som kan följa för den gravida kvinnan. Mycket märkligt att en otroligt viktig fråga lyfts i relation till surrogatmödraskap och inte alla kvinnors rätt att få adekvat hjälp efter graviditet och förlossning. Dessutom sade hon att det  kanske värt om man får ett barn själv men att detta kan man aldrig utsätta någon för i ens ställe. Den blivande surrogatmodern har inte rätten att bestämma över sin egen livmoder och sin egen kropp med andra ord.

Johanna Gondouin, forskare var den som gav en lite mer nyanserad infallsvinkel. Även hon inledde dock med att påpeka att RFSL har varit väldigt drivande och att frågan görs till en fråga om samkönade par (mäns) rätt till barn. Hennes forskning är också starkt kopplad till hbtq och hon menar att det måste kopplas mer till intersektionellt perspektiv. Indiska kvinnor ställs mot vita homosexuella män vilket också är en förenkling som skapar en polarisering. Hon påpekar dock att vi måste se på rasifierade kroppar i ett globalt perspektiv.

Detta handlar också till stor del om global ekonomisk orättvisa och det kommer vid dock inte tillrätta med genom att förbjuda surrogatmödraskap.

RFSL har inte involverats för att diskutera hbtq-frågor och dessutom var kostnaderna för att arrangera seminarier otroligt dyra. Det var tur att vi till sist fick möjlighet att hyra in oss i en monter men vi var inte inbjudna officiellt.

Mycket av debatterna och plakaten i montrarna handlade om pornografi. Här tror jag att förenklingarna och sexualitetsskräcken firade sina största triumfer. Det är sällan som jag diskuterat med så många personer som tror sig kunna så mycket utan att egentlig ha kunskap utan mest känslomässiga argument. Här fanns åsikter om att feministisk porr är ett nytt uttryck för att lansera och legitimera pornografi och prostitution. Ilskan över att det kommit en ny vetenskaplig tidskrift om Porn Studies var kraftfull. Sedan besöktes Nordiskt Forum av ikonen Catharine MacKinnon. Det var häftigt att se henne IRL och dessutom så råkade jag helt ofrivilligt att trampa på hennes byxben när vi åkte samma Pågatåg mot Malmö C.

IMG_8232

Jag har dock alltid varit kritisk till hennes inställning till pornografi och så även idag när Tiina Rosenberg verkligen klämde henne på pulsen i en rad viktiga frågor. Även hon fördömer den feministiska porren då hon menar att den bara kommer att locka de heterosexuella männen. Alla sexuella bilder på kvinnor objektifierar. Hon menade att när två personer är tillsammans sexuellt så kan detta aldrig delas så någon annan kan uppfatta känslan eller närheten. Sexuella bilder kan aldrig vara publika. Mycket märkligt påstående, då skulle vi aldrig kunna skapa några gestaltningar av någon känsla. Jag hade en het men rolig diskussion (åtminstone tyckte jag det) med en kvinna som ansåg att all porr per definition är mäns våld mot kvinnor. Alla som på något sätt försvarar feministisk porr är antingen oerhört naiva eller cyniska menade hon.min kropp

Lita på att alla kvinnor kan fatta de rätta moraliska besluten om sina egna kroppar.

Jag tycker att frågan om våld mot kvinnor är en otroligt viktig fråga, men vilka kvinnor fanns representerade? Det fanns inte många röster som lyfte fram lesbiska och bisexuella kvinnors rättigheter. Ännu färre talade om transkvinnor och transpersoners rätt till hälsa.

Sammantaget så saknade jag samtalen och monterinnehåll om den goda sexualiteten som en frigörande och fantastisk kraft i människors liv. Jag saknade att starka kvinnor som vet vad de vill sexuellt och ser till att få det tog plats. Kvinnors förmåga till orgasm i de heterosexuella samlivet vet vi genom forskning är mycket mindre än männens. Hur skall kvinnor kunna bejaka sin sexualitet ännu mer?  Vem vill driva de frågorna?  Att så genomgående enbart lyfta fram kvinnor som offer för våld, prostitution och pornografi gör något med bilden av kvinnor. Vi kommer aldrig att få makten, den måste erövras, även på det sexuella området! Ja, vi lever i en strukturell könsmaktsordning men vi är fan i mig inte bara några offer, kvinnor är snälla, elaka, kåta, arga, våldsamma, hämndlystna, maktgalna och alldeles alldeles underbara, som människor i allmänhet.

#nf2014

 

 

 

 

Det är få områden som så många människor har synpunkter på och samtidigt förvånansvärt lite kunskap runt som porr.

Jag är oerhört glad att jag fått läsa sex i ord och bild för docent Mariah Larsson på Malmö Högskola. Hon är en Sveriges främsta forskare på porr och driver också en akademisk blogg om pornografisk film. Hon menar att vad som har betraktats som pornografiskt har skiftat från tid till tid. Det historiska förloppet är varken en framstegssaga eller förfallshistoria. Larsson ifrågasätter den ensidiga berättelsen om att allt bara blir värre. Explicita pornografiska skildringar har funnits under en mycket lång tid av människans historia och de sexuella praktikerna skiljer sig inte nämnvärt åt från 20-talet till dags dato.

Det är otroligt roligt att att det nu kommit en ny tidskrift med forskningsartiklar i ämnet porr. Det är den nya tidskriften Porn Studies Journal som kommit ut med ett första nummer, vol 1 issue 1-2, 2014. Den finns att läsa gratis under en begränsad tid.

De senaste åren har det funnits många diskussioner (och larmrapporter) om porrmissbruk och andra pornografirelaterade ämnen. Många är dess förmodade kopplingar till våldtäkt och sexuellt våld och sexualisering. Det har tidvis varit en intensiv offentlig granskning och debatt vilket ibland även varit föremål för moraliska, juridiska eller andra formella åtgärder. Med anledning av detta är det både viktigt och angeläget med en fortsatt akademisk forskning i ämnet.

Drömmer om att kunna få åka på The 2014 Feminist Porn Conference, 5- 6 april, på the University of Toronto. Det är den största sammankomsten av feministiska pornografer i världen och bakom står den fantastiska Tristan Taormino, som upphovskvinnan. Min queer porn icon” Courtney Trouble kommer att vara keynote talare.

“Courtney Trouble’s contributions to feminist porn cannot be understated; she sets the standard for DIY, radical, artistic movies that represent incredibly diverse performers and sexualities. Political and provocative.”
Tristan Taormino

feminist porn

På konferensen delas den nionde Good for Her Feminist Porn Awards ut. Förra året vann just Courtney Trouble den åtråvärda Feminist Porn Award för sin film Lesbian Curves.

#blogg100, dag 23.

Under de senaste veckorna har andelen journalister med frågor runt sexualiteter ökat drastiskt. Igår ringde en journaliststuderande med frågor runt vad som händer med barn som ser på porr. Jag kommunicerade att jag hade mycket begränsat med kunskap på området men han insisterade jag och bad honom återkomma på kvällen för att jag skulle få en rimlig chans att läsa in mig på en del forskning. Jag pratar gärna om olika sexualitetsfrågor men vill verkligen inte bli någon allmäntyckare utan det är för mig alltid viktigt att ha mina ståndpunkter förankrade i forskning.

Jag läste in mig på det jag ville säga och gav idag en kortare intervju där jag valde att lyfta fram det som jag såg som mest angeläget. Min stora kunskapskälla och förebild på området barn och unga på nätet är Elza Dunkels. Hon lyckas förena forskning, normkritik och intersektionalitet på ett suveränt sätt. Ni hittar henne på Netnanny eller på Nätkulturer – Elza Dunkels forskningsblogg om barns och ungas nätkulturer, barns rättigheter, lärande och IT.

images

Dunkelz kritiserar olika övervakningsprogram till datorer för barn och jämför detta med buggningsutrustning i sovrummet. Att övervaka barnens kommunikation har setts som normalt föräldraskap.

 Förtroende är viktigare än övervakning. I stället för att ha koll på allt barnen gör på nätet bör föräldrarna försäkra sig om att hålla igång kommunikationen med dem.

Elza Dunkels har också skrivit en mycket bra bok som jag varmt kan rekommendera! Vad gör unga på nätet? Där ifrågasätts våra föreställningar om nätet och hon bemöter de vanligaste fördomarna. Samtidigt ger författaren redskap till hur vi bättre kan stödja unga i deras nätanvändande.

40677983-O_27

Med lite skamligt röda kinder konstaterar jag att denna princip har jag själv använt i relation till två av mina söner (nu är båda över 20 år). Vi hade en ”barnvakt” på datorn när de surfade och de fick komma till oss om de ville in på någon sida som blev stoppad. Det visade sig vara många sidor som stoppades för dem. Den ena sonen som tidigt kom ut som homosexuell hade inte kunnat komma in på vare sig RFSL eller RFSU om han inte uttryckligen vågat be oss att ta bort spärren för dessa sidor. Senare blev han som ung tonåring kontaktad av äldre män på nätet men gemensamt anmälde vi dessa till abuse på sajten

Via Dunkels hemsida hittade jag också studien EU Kids Online III som syftat till att öka kunskap om europeiska barns och föräldrars erfarenheter av risker och säkerhet på nätet och därigenom bidra till en säkrare nätmiljö för barn. EU Kids Online genomförde intervjuer i hemmen med 25 000 barn i åldrarna 9-16 år och deras föräldrar.

342_Hur farligt ar internet

De konstaterar att barns och ungas uppväxtvillkor idag är nära knutna till nätet vilket gör att många ställer frågan hur vi kan skydda barn och unga från risker på nätet. De konstaterar som många tidigare studier att sårbarhet på och utanför nätet går hand i hand. Detta har vi som följer forskning runt unga hbt-personer tydligt sett i flera studier.

Oerhört viktigt är också att konstatera att de flesta barn inte oroas eller känner sig obehagligt berörda av risker på nätet. Däremot kan man se att barn som har svårt att hantera sina känslor och sitt sociala beteende utanför nätet löper större risk att känna oro och bli upprörda på nätet. Av de barn som sett sexuella bilder på nätet så har ca 5% av internetanvändande barn blivit besvärade eller upprörda av sexuella bilder på internet.

Studien styrker också det tidigare nämnda att restriktioner inte ökar barns motståndskraft. Barn som begränsas i sina internetaktiviteter känner sig inte mindre besvärade av risker på nätet och är inte heller bättre på att förebygga faror på nätet.

Känslomässig stabilitet hjälper barn att hantera situationer. Den vanligaste reaktionen om barn råkat ut för något var att prata med någon om det. De flesta barnen hade två eller flera strategier för att hantera risker och problem. Slutsatsen av rapporten blir att det viktigaste är att öka barns motståndskraft på nätet genom att;

• Lär barnen att använda förebyggande motstrategier, som att radera meddelanden och blockera avsändare. Denna utbildning bör ske både i formella och informella sammanhang, som hemmet och skolan.

• Fokusera på att hjälpa barnen att hantera psykologiska problem och att öka deras självförtroende.

• Uppmuntra internetanvändning bland vuxna. Det visar sig att föräldrar som själva är aktiva på nätet har större självförtroende och möjligheter att hjälpa sina barn på nätet.

• Lärares stöd tycks inte uppmuntra till säker nätanvändning, möjligen därför att många lärare känner sig osäkra när det gäller nätet. Lärare behöver därför öka sin digitala kompetens avseende just faror på nätet.

Hela rapporten kan laddas ner på http://www2.lse.ac.uk/media%40lse/research/EUKidsOnline/EU%20Kids%20III/Reports/Copingonlineresilience.pdf

Vad sa jag då, förutom ovanstående;

Med tanke på medias moralpanik finns en risk att prata om porr och unga. Det är allt för lätt att rusa iväg och bli rädd för att varje unge skulle riskera att bli sexmissbrukande porrkonsument som tvångsmässigt använder porr och missköter sin skolgång, hälsa och allmänna välbefinnande.

Barn är sexuella varelser vilket innebär att de har sexuella känslor och tankar. Det innebär inte att de skall behöva få vuxna sexuella uttryck onönskat i ansiktet. Däremot måste vi komma ihåg att det naturligt finns en nyfikenhet och upptäckarlusta. Föräldrar och andra vuxna måste acceptera att barn kan onanera och vara intresserade av olika sexuella uttryck.

Får barnet syn på pornografiska bilder på nätet så är det bättre att de är förberedda och vet att det kan finnas och hur en kan förhålla sig till detta.

Det finns ingen bestämd ålder eller tid när en som förälder skall ta dessa samtal. Barn kan så fort de rör sig ute på nätet hamna på olika sidor med sexuellt innehåll. Som tidigare sagts så löser strikta regler och olika mjukvaror för filtrering inte problemet.

Det viktigaste för vuxna och föräldrar är att prata om sex generellt och om barnen rör sig på nätet prata om att de kan komma in på sidor med porr. Unga behöver veta att porr produceras av porrskådisar, det är inga dokumentärer. Porr utelämnar vissa saker som brukar ske när man har sex. Det är skådespelare spelar olika roller och porr är en påhittad historia precis som Harry Potter.

#blogg100, dag 49.

Efter mitt förra inlägg så fick jag en kommentar på Facebook av de främsta svenska experterna på pornografiska framställningar, Mariah Larsson. Hon lyfter fram att lubrikation generellt inte kan ses som något äckligt i porren Hon har rätt! Som hon pekar på kan det bero på vilken porr man tittar på hur mycket vikt det fästs vid det men generellt kan faktiskt inte porren beskyllas för att upprätthålla denna dikotomi med sperma som bra och lubrikation som dålig . Hon påpekar också att för kvinnlig kroppsvätska finns en egen subgrupp  —  squirting.

Det är oerhört hört lätt att hamna in en porrkritisk diskurs där fördomar styr utan att ta hänsyn till forskning och kunskaper på området. Faktum är att porren är en av de får arenor där kvinnor verkligen har rätten att vara kåta.

Är Du också intresserad av att fördjupa din kunskap runt porr så kan jag varmt rekommendera fil. dr. Mariah Larsssons forskningsblogg om porr.

#blogg100, dag 19.

Konsten att vara kvinna av Caitlin Moran beskrivs som ett självbiografiskt feministiskt manifest. Moran ställer frågan om hur man egentligen gör? Hur blir man kvinna – och hur fortsätter man att upprätthålla det? För oss som emellanåt misslyckas ganska grovt med att leva upp till den förväntade rollen som kvinna bara för att vi har en fitta är detta en rolig bok med tröst. Själv tyckte jag att det första kapitlen som avhandlade pubertet och sexualitet var mest intressanta (men vad konstigt tänker ni och suckar) och jag tröttnade en aning på de ibland kanske lite väl ytliga analyserna längre fram. Läsvärd blir ändå betyget från mig.

Jag ääälskar hennes sätt att beskriva när hon hittar sitt eget kön och upptäcker onanins sköna fröjder.”Jag uppvaktar mig själv på en mängd olika ställen: i vardagsrummet, i köket, längst bort i trädgården. Stående, sittande i en fåtölj, liggande på en mage, med vänsterhanden – jag vill inte tråka ut mig själv. Jag är omtänksam och uppfinningsrik som älskare till mig själv”. Det är så fantastiskt när vi kan ha ett fullödigt sexliv med oss själva också. Där vi upptäcker nya leksaker, ställningar, ställen och sätt att kåta upp oss själva, stimulera och få orgasm(er). ”Vissa eftermiddagar låser jag in mig på mitt rum och kommer i flera timmar, tills fingertopparna är skrynkliga som efter ett bad. Min nya hobby är fantastisk”. Jag är övertygad att en person som haft möjlighet att utforska sin kropp och sin sexualitet på egen hand också är betydligt bättre skickad när denne skall praktisera sex tillsammans med någon annan. Onani är en god sysselsättning genom hela livet. På NACS-mötet i Helsingfors fick vi se en film av en åtta månaders bebis som ligger på golvet och gnider sitt kön och uppenbart njuter av det och det är också aktuellt att kunna få tillfredsställa sig själv när man är 90 år. Även i tider när vi inte har någon partner eller då vår(a) partner(s) av olika anledningar inte är tillgängliga så behöver det inte betyda att vi lever i askes och celibat utan får nya tillfällen till egna äventyr.

Hennes analys av porren är också både skrattframkallande och träffande. Hon beskriver den som en pornografisk monokultur, det är stormarknadssex och Windowserotik. Det fantasilösa kopierade knullet tränger bort alla alternativ från marknaden. Det är kvinnor med brasiliansk vaxning, runda höga plastbröst, akrylnaglar som blir påsatt av en eller två eller möjligtvis fler killar. Ibland förekommer ett fejklesbiskt knull innan men det slutar med att mannen glaserar henne som en muffins med sin sperma. Moran är inte emot porr utan menar att vi kan inte förbjuda saker bara för att de är krassa och beklämmande, för i så fall skulle vi först av allt behöva förbjuda Billy-pizza och då skulle det bli allmänt upplopp. Hon menar liksom John Money och flera att intrycken från barn och tonårstiden präglar oss och ”då är en glimt av en kyss på en mage värde tusen fistingscener när man är vuxen”. Hon avslutar sin utläggning runt porr men att konstatera att i en värld där man kan köpa en ny njure, köpa en Picasso på svarta marknaden eller en biljett till en rymdtur så borde kan man också kunna få se en ”vanlig” kvinna njuta och få orgasm. Även om jag inte är riktigt lika pessimistisk gällande att hitta kvinnor som njuter på film så har hon många poänger i sin analys av branschen.

Bäst av allt är ändå texterna runt hårbekymmer och alla hårsäcksbeslut. Hon konstaterar precis som jag också gjort tidigare här i bloggen att könshåret är det allra mest politiskt känsliga området. Från att ha varit ett stort ickeproblem så har det gått till att bli en vardaglig beståndsdel i skönhetsvården. Ett hår och det är en större kris och katastrof än inbördeskrig i Sudan. Moran kallar det vid sitt rätta namn ”ett svindyrt underhållskrävande, kliande barnsnippa som ser ut att frysa”. Hon menar att det finns fyra saker som en vuxen kvinna av idag är tvungen att ha och ibland dessa finns en vän som kan komma och lösa ut en mot borgen klockan fyra på morgonen och en rejäl stor lurvig muff. ”En mutta så härligt luden att det ser ut som hon har en silkesapa som kan sticka ut och knycka saker ur folks fickor och väskor vid behov”. Hon ser melankoliskt tillbaka till en tid där man såg håriga muttor vart man såg men nu är allt vaxat och öde. Allt naturliv är borta. Bulldozrarna är på väg. det skall byggas ett köpcentrum där, på snipporna. Nu gäller de vaxade varianterna som er ut att enbart behöva en skvätt med Mr Muscle och lite putsning med en luddfri trasa. Hon menar vidare att det är helt obegripligt att det kostar pengar att ha en fitta. Protesterna haglar över att vi måste betala för skötsel och underhåll som om de vore offentliga parker. Bävern skall inte se ut som ett tanigt kycklingbröst från Liedl. Morans åsikt är omöjlig att missförstå, ”låt lurvetussan få ha pälsen i fred! Du är hårlig som du är”!

Jag är tämligen pragmatisk i denna fråga och brukar alltid förespråka valfrihet men en poäng som jag fullständigt håller med Moran om är ”att ligga i en  hängmatta och stillsamt kamma sin wookie med fingrarna samtidigt som man blickar upp i  himlen är en av vuxenlivets stora njutningar”.