Äventyrliga kvinnor med bred sexuell repertoar

Under veckan så var jag två dagar på en mycket bra sexhälsokonferens med temat ”de äventyrliga männen” arrangerad av RFSL Stockholm. Vi diskuterade bland annat barebackning och män som har sex mot ersättning.

I en FOU rapport skriver forskaren Ronny Tikkanen ett kapitel om ”äventyrliga män med bred sexuell repertoar”. Denna grupp definieras utifrån att de utsätter sig för fler mer risker för att få en STI eller hiv. Exempelvis är andelen som haft oskyddade anala samlag  fyra gånger så stor i jämförelse med de icke äventyrliga. Vid en diskussion runt förhållningssättet mot denna grupp så resonerar Tikkanen med hänvisning till Kippax et al att man bör vara försiktigt med att framställa själva äventyrligheten som en risk då detta kan leda till stigmatisering. Istället kan ett icke patologiserande äventyrlighets perspektiv fungera som en möjlighet att diskutera sexuellt risktagande (Tikkanen 2008; Eriksson & Knutagård, 2005)

Detta är en fullt rimlig och användbar hypotes som används i praktiskt hivpreventivt arbete med män som har sex med män då det är  relevant att undvika stigma och patologisering.

Frågan jag ställer mig är däremot varför det inte finns någon forskning på ”äventyrliga kvinnor med bred sexuell repertoar”? Kan kvinnor i egenskap av att vara just kvinnor inte vara äventyrliga och ha en bred sexuell repertoar utan att fara illa och vara i behov av att ”räddas”.

I hivpreventionen handlar det om att få bästa möjliga sexliv med minsta rimliga risk. Det handlar om att göra ett individuellt ställningstagande med bästa möjliga underlag Det goda (sex)-livet präglas av en mångfald.

I en artikel från AIDS Action Now läser jag kritiska funderingar om vilka representationer som finns av kvinnor som lever med hiv?  Det handlar i huvudsak om kvinnor som är mödrar, kvinnor som inte bor i Väst och för det allra mesta kvinnor som offer. De bilder som produceras av kvinnor med hiv osynliggör sexualiteten eller är sexnegativ. Den bärande frågan är varför inte kvinnor som bär på hiv tillåts att prata om sex så fritt som homosexuella män? Vart finns de kraftfulla uttrycken för kåthet och budskap om kvinnor som lever med hiv som attraktiva och sexuella subjekt? AIDS Action Now  ville prova att skapa nya typer av budskap som gav positiv sexuell energi runt hivpositiva kvinnor. De involverade hivpositiva, inkluderande alla självidentifierade kvinnor och ett av resultaten ser ni här;

Jag har många funderingar runt de äventyrliga kvinnorna med bred sexuell repertoar. Kanske skulle vi minskas stigmat för alla kvinnor som har sex mot ersättning och vi bytte ut ordet prostituerade mot äventyrliga kvinnor med bred sexuell repertoar? Många som säljer sexuella tjänster upplever sig inte vara ofrivilligt utsatta för något. De upplever sig vara omyndigförklarade i och med att deras handlingar tolereras men deras vilja och val inte respekteras.

Från bögpest till tystnad – vi lever alla med hiv

Från bögpest till tystnad är titeln på en ny bok med texter från bloggen hivsverige.wordpress.com. Titeln på boken speglar en utveckling som RFSL anser att talet om hiv har genomgått i Sverige. Från att det från början benämndes som ”bögpest” är det idag oroväckande tyst.

Inläggen i boken kommer från många olika håll, det är riksdagsledamöter, forskare, hivaktivister, transaktivister, hbtq-kulturpersonligheter och journalister. De är födda från kanske slutet av 40-talet till 90-tal. Alla lever med hiv i den mening att de måste förhålla sig till möjligheten att få hiv, bär själva på viruset, lever eller har levt med någon som bär på hiv, förlorat en vän genom självmord eller förtidig död genom Aids mm.

Det är väldigt olika berättelser mycket beroende om när i tiden personen är född. Jag vill lyfta fram några texter som berörde mig speciellt. Stig-Åke Petterson som var med redan från början i RFSLs pionjärarbete långt innan samhället i övrigt började agera. Han skriver att så småningom insåg även regeringen att de måste agera då det inte bara vara bögarna som drabbades utan även vanligt folk. Tasso Stafilidis fina text om sex med en hiv-positiv kille helt utan fördomar, panik och tuggande på moralkakor. Som jag önskar att Tassos erfarenheter kunde bli allas erfarenhet så rädslan och stigmat runt sexuella kontakter med personer som bär på hiv försvann. Inti Chavez Perez text om hur personer med hiv lever mitt ibland oss och som Inti skriver, de går till jobbet, blir förälskade, klämmer på tomaterna på ICA och bäddar ner barnen till kvällen.

Det handlar inte om de utan om oss, våra söner och döttrar, vår föräldrar och våra syskon, våra älskare och fruar och våra vänner och även om oss själva. Till sist är det min kära vän och fd handledare Ronny Tikkanens mycket kloka ord om att alltid använda hjärtat vid samtal med andra och ta inte fördomsfulla ord i munnen – en parafras på RFSLs budskap som sedan hiv kom till Sverige varit; använd alltid kondom vid anala samlag och undvik sperma i munnen.

Efter en läsning av boken finns några röda trådar som är gemensamt; rädslan för stigma, sorgen över att ha förlorat någon, ilska över en orättfärdig lagstiftning, glädjen över sex och att få vara kåt oavsett hivstatus. Förutom att boken vunnit på att korrläsas ytterligare en gång så kan jag varmt rekommendera detta unika historiska dokument om en sjukdom som vi alla lever med.

Boken kan köpas på RFSL:s webshop.

#blogg100, dag 62.