Under mitt feministiska uppvaknade så var det några böcker som hade stor betydelse. Jag läste under rosa täcket och det kallas kärlek många gånger. Kanske är Laurie Pennys bok sex, lögner och revolution feministbibeln för 80- och 90-talisterna.
ATT VARA UNG KVINNA IDAG är mer uppfuckat än någonsin. Alla älskar att förfasa sig över å ena sidan dina utseendenojor, dina klädval, din sexualitet och samtidigt över hur du riskerar att utnyttjas och hur dåligt självförtroende du har. En hel kultur projicerar sina förväntningar, moralneuroser och förbjudna lustar på dig. Det är dags att ge fan i det, skriver Laurie Penny. Och det är dags för en ny feminism en feminism som är modigare, mer radikal än någonsin.
Laurie Penny själv identifierar sig som ”genderqueer, men med cis-priviligium”, polyamorös och anarkist.
Författaren ser behovet av en sexuell kontrarevolution. Detta skall innefatta kvinnor men inte bara kvinnor, här finns också utrymme för de som inte trivs i de trånga maskulinitets- och cisnormerna, maktlösa, anarkister, sexsäljare, psykiskt sjuka, fattiga och rasifierade personer.
Kvinnor. Män. Pojkar och flickor. Orden förändras inte, men de gör resonansen. Redan inledningsvis slår Laurie Penny fast i enlighet med Judith Butler att arbetet med att gestalta kön är ett performanceuppdrag. Vad det betyder det att kalla sig det ena eller det andra kräver ett aktivt och många gånger hårt jobb. Hon säger vidare att att transsexuella, transgender, genusqueera och intersexuellas erfarenheter av att göra kön ofta har uteslutits från feminismens finrum och fortsätter med att konstatera kön är en tvångströja för människosjälen.
Penny riktar hård kritik mot den våldtäktskultur som råder. Kvinnor bär ansvaret för att inte dricka alkohol, ta droger och bjuda in till övergrepp. Kvinnor har under lång tid blev tillsagda att begränsa sig för sitt eget bästa. Dispyter om vilket ansvar kvinnor har för att inte bli våldtagna upprätthåller förövarnas makt menar Penny och det är svårt att inte tänka på den senaste tidens debatter om bl a övergreppen i Köln. Hon ser hopp genom det ökade fokus gällande samtycke men håller samtidigt upp ett varnande finger för de kontraproduktiva krafter som försöker hindra spridning av preventivmedel, abortmotståndet och inskränkningar i den reproduktiva friheten.
Att ta makten över sin sexualitet innebär inte bara kul grejer som dildos, spetstrosor och kurser i pole-dans utan om grundläggande feministiska frågor som fri abort och få stopp på våldtäktskulturen. Penny riktar också en känga mot hur sexualitet och intimitet blivit en produkt vår tids marknadslogik. Manliga fantasier säljs och kvinnor underordning består. Visionen är en framtid där kvinnor och queera inte tvingas till begär efter sex och innebär begär efter sin egen underordning.
Penny myntar begreppen Love™ och Sex™. Sex™ är det statiska maskinliknande heteroknullet i patriarkal porr. Love™ är det pornografiska narrativets andra sida, en slags evig sagoromantik. En stor bov i dramat är myten om den enda, sanna monogama kärleken. Båda skapar standardmått som vi tvingas att förhålla oss till. Både kräver också att vi blir kvar i en slags förljugenhet där vi måste följa redan skrivna roller.
Trots detta tror Penny inte på att radikala mål uppnås genom konservativa medel som censur och den ibland försåtliga illusionen om att skydda kvinnor. Det är inte sex som är problemet utan sexismen. Att förbjuda porr vore fel väg att gå. Hen skiljer sig också från min ungdoms feministiska förespråkare då hon är för en legalisering av sexarbete, är mot att på något sätt förbjuda eller censurera porr och kan se fördelar med objektifiering.
Dagens unga kvinnor har blivit itutade att de kan få allt men detta allt innebär äktenskap, barn, karriär, en garderob med snygga skor och kronisk utmattning säger Pennie. Hen menar att vi luras att tro att vi måste jobba hårt för att köpa saker som vi inte behöver. Dessutom kan inte alla få allt utan det gäller naturligtvis för den som är vit, rik, hetero och väluppfostrad.
Mitt i den ibland dystopa bilden av vår samtid bekänner sig Penny vara en digital romantiker som tror på sex, kärlek och knull på nätet. Här finns inte den gamla uppdelningen av the real world och nätet. Allt sker i en verklighet. Nätet har inneburit så mycket nya rum för utsatta grupper som unga transpersoner, hbtq-tonåringar och andra i behov av slutna rum med likasinnade. På nätet finns gratis fanfiction, möjlighet till webcamsex när avstånden försvårar fysiska möten och amatörpornografiska bilder. Samtidigt ägnar hon en hel del utrymme till att visa på den utbredda cybersexismen-mäns rätt att hota och trakassera kvinnor och queera på nätet.
Om en läst genusteori, queerteori och hängt med i den feministiska debatten så kommer Penny inte med några stora nyheter men hon sammanfattar och reflekterar i en essäform som är både underhållande och utmanande. Boken rekommenderas!
Suzann Sexeducator 