Transaktion Om sex mot ersättning bland unga killar.

Jag sitter i den gamla katolska kyrkan i Gävle. Det är en vacker lokal med välvda tak och dekorerade glasfönster. Vid altaret hänger ett krucifix med Jesus men predikstolen är övertäckt med plast. Här inne har en man bestämt möte med en ung kille för sex mot ersättning.

Två killar står på scenen och borstar tänderna. Den vita tandkrämen bubblar ur munnen och rinner ner på deras tröjor. Skådespelarna Samuel Astor och Björn Elgerd berättar om sexuella möten med olika former av transaktioner, ibland är det pengar, andra gånger ett märkesplagg, alkohol eller droger. Symboliken är smärtsamt tydlig med tandkrämen som symbol för sperman som rinner ut ur munnen och tandborstarna som stötvis förs in och ut ur munnen.

Foto och form: Nicklas Hultman

I torsdags hade jag förmånen att vara inbjuden till premiären på pjäsen Transaktion på Gävle Folkteater då jag varit med som sakkunnig från RFSU i inledningsarbetet. En snabbt växande grupp av sexsäljare finns bland unga killar, på nätet. För att belysa detta  har Folkteatern i Gävleborg, skådespelarna tillsammans med regissören Mattias Brunn satt upp en pjäs som baseras på autentiska berättelser, nyskriven musik, drömmar, fakta och fantasier.

Björn Elgerd    Samuel Astor
Foto: Märta Thisner

Jag har länge undrat varför samhället inte vill prata om unga killar och män som säljer sex? När jag skrev min masteruppsats i sexologi om män som har sex mot ersättning fick jag till och med höra från vissa håll att det kunde vara farligt att lägga för mycket fokus på killar och män då detta skulle dra resurser från tjejer och kvinnor. Är detta fortfarande en rådande uppfattning?

Samhället och politikers ingång till frågan är så oerhört svart/vit. När jag var projektledare för Osynliga Synliga Aktörer och intervjuade många sexsäljare och när jag pratat med klienter, vänner och bekanta med dessa erfarenheter finns det ofta en komplex förklaringsmodell men i debatten bara två utgångspunkter, den lyckliga horan och OFFRET. Pjäsen ger istället uttryck för den komplicerade bilden av att vara människa och ibland eller ofta haft sex i utbyte mot en transaktion.

Det är skönast när de inte vill prata.
Jag tänker på Nicke som kom in i en lägenhet i Stockholm och snubblade på en röd leksakstraktor när han följde med en ung tvåbarnspappa hem  för en transaktion där familjefadern betalade Nicke för lite sex på lunchen när frun jobbade och barnen var på dagis. Nicke ville inte prata utan knulla och gå men pappan ville berätta om sina barn och fru.

Han gav mig sina djupaste hemligheter.
Jag tänker på Christian som sålde BFE (boyfriendexperience) och ibland åkte med män på utlandssemester som en betald pojkvän. Hur svårt det var att spela en roll när någon delade med sig av sina existensiella funderingar om relationer, barn och livsmål.

Jag hade kunnat göra det (ha sex) med honom utan ersättning.
Jag tänker på Lena som hade en stamkund till vilken hon kände attraktion och alltid längtade efter att få träffa. Möten gav dem båda tillfredsställelse och kraft i tillvaron.

En av killarna blir hotad, en annan blir våldtagen och kommer hem med blodiga kläder. Jag tänker på Sandra, en transtjej som blev våldtagen av en man i en lägenhet i Farsta. Hon kom också hem blodig men i våra samtal var de fysiska skadorna ingenting mot att ha förnekats sin egen könsidentitet och fått veta att hon aldrig kommer vara något annat än en misslyckad man.

”Farbrorn längtar efter närhet. Han är så liten.
Jag börjar känna ömhet för honom. Lite äcklad på samma gång.
Hur ofta gör han det här? Är han schyst mot dom andra killarna?
Hur kommer det kännas att kyssa någon som skulle kunna vara min morfar?”

En av killarna nekar en kund en ansiktsbild. Kunden blir arg så säger att han inte vill köpa grisen i säcken.Transaktion istället för en relation är ibland eftertraktansvärd och skönt andra gånger en plåga och ett substitut. Är det inte så att vi i vårt postmoderna samhälle börjar betrakta människor mer och mer som varor som kan bli sålda, köpta och marknadsförda på ett sätt som höjer efterfrågan på dem. Jag tänker på sociologen Zygmunt Baumans teorier om  konsumtionssamhället som gynnar det som är färdigt för omedelbar användning, snabba lösningar, momentära tillfredsställelser med mera. Denna typ av kultur verkar kunna förvandla varje aspekt av våra liv till konsumtionsvaror, även löftet om en ”kärlekserfarenhet”. Pjäsen utforskar livets ständiga transaktioner där många säljer sin kropp till arbetsgivare som utnyttjar den och ger konsekvenser av livslånga arbetsskador och förtidspension. Coco Chanel nämns, hon som från början var verkligen fattig men blev en av 1900-talets stora framgångssagor i Paris, detta med hjälp av talang, målmedvetenhet och hänsynslöshet samt omsorgsfullt utvalda rika och framgångsrika älskare. Vi får frågan hur många som sålt sin kropp till vetenskapen och fått betalt för att äta mediciner som håller på att utprovas eller tagit emot behandlingar som ännu inte är godkända. De berättar om en kompis som genomgick regelbundna rektoskopiundersökningar mot betalning i läkemedelsindustrins namn. Det finns så många fler lager av vad en människa kan tänkas göra än vad vi accepterar, säger pjäsens regissör i en intervju och jag tänker att precis så är fallet.

Jag tänker oundvikligen på en annan pjäs, Mark Ravenhills ”Shopping och fucking” om några personer som talar om varandra som transaktioner. Även där var jag inbjuden som sakkunnig till Stockholms Stadsteater.

Hur kan vi börja prata om att killar också kan sälja sexuella tjänster. Hur talar vi om det utan skam, och utan att utgå från redan förutfattade meningar?

Jag har egentligen bara berättat det här för två vänner.
Dom som jag visste skulle kunna ta det.
Inte skuldbelägga, skrika eller bli rädda.
Men säga, ta hand om dig, prata med mig.”

Pjäsen är oerhört stark, visuellt fantastisk och ett absolut MÅSTE för alla som på något sätt kommer i kontakt med frågan genom sin profession eller kanske ännu viktigare för alla de som arbetar med människor och inte kommit i kontakt med detta. Kanske kan denna pjäs få oss alla att sluta blunda för en verklighet som finns precis i vår närhet. Det är humor OCH tragik, det är utsatthet och maktlöshet men också medvetna val och njutning. Det handlar om prostitutionspolitik och enskilda personers högst subjektiva upplevelser. Samuel Astor och Björn Elgerd briljerar och ger allt. De lämnar en omskakad publik som alla går därifrån med något substantiellt i ryggsäcken.

Tami T’s har gjort den fantastiska musiken. Tami har tidigare gjort låten I never loved this hard before, som utgjorde signaturlåten för filmen Någonting måste gå sönder i regi av Ester Martin Bergsmark.

Fröken Friman, kvinnorörelsen och frågan om sexköp.

Sexköpsfrågan är och har alltid varit en infekterad fråga för kvinnorörelsen. Detta skildras i ett historiskt perspektiv i de senaste avsnitten i tv-serien om Fröken Friman.

Att engagera sig i arbetet för bättre villkor för sexsäljare är oerhört tufft. Det rådande horstigmat faller på alla kvinnor som ens uttrycker en vilja till att förbättra villkoren för kvinnor som säljer sexuella tjänster. Kvinnor måste hålla sig på avstånd från dem som fått horstämpeln på sig, skriver Petra Östegren i artikeln De oberörbara. Kvinnorörelsen har alltid varit mån om att vinna respektlabilitet i samhället och det är den konflikten som de senaste avsnitten av Fröken Friman handlar om. Jag  önskar att kvinnorörelsen då och den feministiska rörelsen idag i ännu större utsträckning hade arbetat för alla kvinnor och att fokus inte bara skulle ligga på dem som ska inlemmas i den ”goda” och ärbara kvinnokategorin igen.

Foto: Peter Cederling/SVT

Så är även fallet med i Fröken Friman då den stereotypt skildrade underdåniga arbetarklassflickan Britta Knutas står i så bjärt kontrast till de andra också stereotypt skildrade frimodiga, fräcka och vackra kvinnorna som säljer sex iklädda tjusiga kläder. Brita är mest tyst, gråter och är bara så oändligt tacksam och programserien handlar en del om att det är hennes heder som skall upprättas. Britta kommer till Stockholm som så många dalkullor tidigare för att kunna tjäna lite pengar. Hon blir bjuden på mat och dryck av en riksdagsman som super henne full och våldtar henne. Därefter låter han anmäla henne som prostituerad och därigenom kan fortsätta utnyttja henne. Fröken Friman handlar nu om att rentvå Brittas rykte och få henne att slippa gå till reglementeringen. Britta skildras helt asexuell och precis som en Madonna. I denna omgång är konflikten viktig för Kinna, hon som själv kommer från arbetarklassen och har erfarenhet av sex utanför den välsignade cirkeln men det görs det inte så mycket av.

I Fröken Friman finns också en läkare vid namn Nea Olsson och hennes rollkaraktär är inspirerad av Sveriges första läkare, gynekologen och sexpionjären Karolina Wideström. Hon hade också i verkligheten en avgörande betydelse för opinionsbildningen mot reglementeringen och de återkommande tvångsundrsökningarna av de registrerade kvinnorna. Reglementeringen innebar att kvinnor som sålde – eller antogs sälja – sexuella tjänster mellan åren 1847 och 1918 skrevs in vid den så kallade Besiktningsbyrån i Stockholm. En gång i veckan fick de genomgå en gynekologisk undersökning vars syfte var att kontrollera deras hälsa och hindra spridningen av könssjukdomar. Om någon var smittad av en könssjukdom exempelvis syfilis måste hon till kurhuset Eira på Kungsholmen för att bli smittfri. Vid sekelskiftet fanns cirka 7 000 sådana ”byråflickor” i Stockholm som fick sina namn präntade i besiktningsbyråns rullor. Johan ”Jöns” Erik Johansson, professor i medicin gjorde i början av 1900-talet en undersökning om reglementeringen och de byråskrivna kvinnorna. Detta finns beskrivet i en boken Reglementeringen i Stockholm som går att läsa på den fantastiska Stockholmskällan.

Han beskriver kvinnornas sociala bakgrund och förhållanden, om inskrivningen och de regler de tvingades följa.

När det var dags att gå och sova igår tog jag med mig min absoluta favoritbok i sammanhanget, Malaria urbana : om byråflickan Anna Johannesdotter och prostitutionen i Stockholm kring 190o. Det är Rebecka Lennartssons avhandling i etnologi och så läsvärd.

Genom denna bok kan vi förstå verkligheten bakom skildringarna i Fröken Friman. Den handlar om sexsäljande kvinnors liv i Stockholm vid sekelskiftet och om den dåtida debatten om moral och omoral. Den sexuellt tillgängliga kvinnan var en förutsättning för den borgerlighetens dygdefullo kvinnoideal och lösningen bakom uppfattningen runt det asymmetriska förhållandet som rådde mellan mäns och kvinnors sexualdrift. Prostituerade kvinnor sågs om en hygienisk utväg för tillfredsställande av det fysiska könsbehovet. Mannens könsinstinkt fick vid denna tid inte levas ut via onani, det vara ett själsligt och kroppsligt fördärv. Det fanns, gudbevars vetenskapliga bevis för självbefläckelsens konsekvenser. Nej tvärtom var samlaget den enda naturliga vägen för tillfredsställande av könsdriften. I praktiken innebar detta att till och med läkare kunde rekommendera manliga patienter att söka upp en prostituerad vilket också skildras i Fröken Friman.

Tyvärr lever denna myt fortfarande kvar och titt som tätt hör jag talas om den upphetsade mannen som i grunden är oförmögen att kontrollera sin starka drift. Även myten om den asexuella madonnan och den sexuella horan lever och frodas med den modifikationen att kvinnor ska vara sexuella men inte för mycket, det passar sig fortfarande inte…

I övrigt tycker jag mycket om serien om Fröken Friman och dess fantastiska svenska kvinnliga skådespelare.

 

 

Lyssna på Emma, hon har något viktigt att säga

Läser i min vän RosenqvistEmmasblogg. Hon har skrivit ett inlägg om något mycket viktigt, nämligen gränssättning. Hon berättar att när hon arbetade som eskort, så var hennes kunder generellt bra på att respektera hennes gränser. Då ska vi komma ihåg att hon är en person som är stark och inte hyste några problem med att säga nej. Hon lyfter det faktum att möjligheten att faktiskt kunna säga nej är jätteviktigt i livet och specifikt som sexarbetare är detta en förutsättning för att inte råka illa ut.

Emma skriver, märkte jag att de började tjata utan att ta till sig mina nej eller förklaringar till varför jag inte gjorde vissa saker så träffade jag inte dem. Med motiveringen att ”respekterar du inte mina gränser över telefon så tror jag inte att du kommer göra det när vi ses, därför vill jag inte träffa dig”. Det är inte fel att fråga, men det är fel att tjata. Det är när man tjatar och inte respekterar ett nej som man tänjer på gränserna. När jag jobbade så hade jag en lista på vad jag gjorde och inte gjorde sexuellt, kunderna fick acceptera listan om de vill träffa mig, det var take it or leave it! Sedan frågor hon sig hur ofta man har en lista privat? Många har inte funderat och tagit ställning till vad de vill göra sexuellt eller inte. Som eskort blev träffarna med kunderna tydliga affärsuppgörelser. Att diskutera vad man gjorde sexuellt och inte var en stor del av arbetet. Men hur ofta diskuterar par, eller one night stands vad de gillar i sängen eller vad de inte gillar?

Emma säger att hon tror inte att hennes och andras kunder ser tjat som om de tänjer på gränserna utan tänker att eskorten inte ”måste” göra något som den inte vill. Genom att säga ”då kanske jag träffar någon annan istället” så sätter de ändå eskorten i en situation där hon eller han kanske går med på att göra något som den egentligen inte vill. Lägg därtill om någon har dåligt med pengar,  svårt för att säga nej, inte vet sitt eget värde så är det lätt att bli utnyttjad. Detta gäller självklart inte bara i sexarbetet utan även privat.

Till slut lyfter hon fram att de flesta kunderna inte tjatade när hon sade nej, utan majoriteten sa okej, då gör vi inte det och lägger till; Som sagt så har det varit fler killar som har försökt tänja på mina gränser privat än vad mina kunder försökte göra.

I vår studie Osynliga Synliga Aktörer, om hbt-personer som säljer och köper sexuella tjänster såg vi ett mycket tydligt samband mellan förmågan till gränssättning och hur man mår i sitt sexsäljande. Det är mycket påtagligt att förmågan att sätta gränser och sedan kunna upprätthålla dessa är en klart salutogen faktor. I intervjuerna frågade vi våra informanter om olika former av gränssättningar. Det kan handla om att en person som säljer sex har satt upp regler/gränser kring vilka sexuella praktiker som denne är beredd att utföra med köpare, om ersättning har någon betydelse för vilka sexuella praktiker som erbjuds (förhandlar kunderna exempelvis om sexuella praktiker som säljaren vanligtvis inte utför?), om de har några strategier när det gäller att öka sin personsäkerhet inför/i sina möten med personer som ger ersättning för sex. Strategier kan till exempel vara att använda kondom, att ha telefonen nära till hands eller att ses i säljarens egna hem. I intervjuerna framkommer även gränser vad gäller särskiljandet mellan betald och icke-betald sex. Det kan vara att vissa sexuella handlingar har man endast i relationer där ingen ersättning förekommer, exempelvis inom ett mer långvarigt förhållande eller tillfälliga sexuella relationer. Vi kan hos våra informanter se vikten av att sätta och vidmakthålla gränser inom sexsäljandet för att må bra, psykiskt som fysiskt. För en del innebär det att en överenskommelse med tydliga regler skapar en känsla av att det som händer när man säljer sex är skilt från det övriga livet. Med tydliga gränser så skapas en ”bubbla” som går att kliva in i för en stund. Många bestämmer själva vilka villkor som ska gälla för mötet, vilket kan vara ett sätt att skapa en känsla av trygghet.

Personer som säljer sexuella tjänster är en mycket heterogen grupp med skilda erfarenheter. Många olika omständigheter har betydelse. Petra Östergren har identifierat en rad faktorer som påverkar. En av frågorna som hon tycker att är viktig att titta på är vilka motiv ligger bakom? Sexuell nyfikenhet eller spänning? Ekonomiska svårigheter? Pengar till droger? Är det ett heltidsarbete eller något som sker sporadiskt? Sker det under direkt eller indirekt tvång? Finns det självdestruktiva skäl bakom? Vilken förmåga finns till gränssättning?

Under flera intervjuer exemplifieras hur sexuella gränser har flyttats för informanter då de efter ett flertal sexuella överträdelser internaliserat en bild av sig själva som innebär att de uteslutande är till för att tillfredsställa andra. I analysen framkommer exempel från några informanter på hur de normaliserat handlingar som de först funnit helt oacceptabla. För vissa informanter har gränserna förskjutits snabbt till den grad att de helt har försvunnit: Det handlade ju inte om mig överhuvudtaget… det handlade bara om dem. Så jag ville inte ens njuta av det. Jag stod alltid bara ut med det.

I: Okej. Gick du med på allt de ville göra, eller hade du någon gräns?

Jag hade inga gränser alls, faktiskt.

Exempel finns där informanter tycks lägga en del av skulden för sexuella överträdelser på den som blir utsatt.

En faktor som kan påverka möjligheten till gränssättning negativt är alkohol och droger, något som exemplifierats ett fåtal gånger i materialet. En informant berättar hur han slutligen satte gränser mot den man som gav honom ersättning i form av droger genom att vägra ha sex med honom längre. Mannen fortsatte att tillhandahålla droger till informanten, som ibland då han var påverkad fick den gräns som han hade satt – att inte ha sex med mannen – överskriden. Han ville ju ha mig på det sättet, men jag hade ju satt den gränsen att det går inte. Så det enda vi gjorde det var att knarka ihop. Så att det slutade ju så där. Men sen då när man var drogad så var ju han på mig utan att jag ville. Jag var ju helt borta då. Och ja… så att man har ju blivit våldtagen känner jag. Informantens sexuella gränser var möjliga att överträda när han var drogpåverkad, vilket den man som tillhandahöll drogerna utnyttjade. Informanten benämner mycket riktigt det sex som genomfördes när han på grund av drogpåverkan befann sig i hjälplöst tillstånd som våldtäkt, och han tycks i efterhand uppleva de sexuella övergrepp som han varit utsatt för som psykiskt plågsamma.

I materialet har ett flertal olika perspektiv på och möjlighet till gränssättning framkommit, vilka alla tyder på att gränssättning är något som man kan behöva lära sig. Faktorer som försvårar gränssättning är låg självkänsla och att inte känna att man har möjlighet eller förmåga att må bra eller sätta gränser. Faktorer som bidrar positivt till gränssättning är en positiv självbild och syn på sitt eget värde samt upplevelsen att man har möjlighet att påverka den situation som man befinner sig i. Detta är ett otroligt viktigt ämne och fungerar på ett liknande sätt oavsett om en har sex mot ersättning eller inte. Respekt mot andras gränser är fundamentalt viktigt!

#blogg100, dag 25.

 

Sex mot ersättning och föräldraskap

Läser en mycket bra artikel där det framgår att det är lagligt att sälja sexuella tjänster i Sverige men trots detta kritiserade tingsrätten en mamma för att hon inte delade övertygelsen att sex i utbyte mot pengar ALLTID är skadligt. Artikeln är skriven av Lisa Magnusson i senaste numret av NEO. I samma tingsrättsdom tog de däremot inte hänsyn till att barnens pappa varit kriminell och agerat våldsamt. Resonemanget var att detta nu låg bakom honom. Socialtjänsten och tingsrätten tog barnen ifrån sin mamma. De menade att det var bättre att barnen bodde hos en dokumenterat våldsam pappa än hos en mamma som tidigare hade sålt sex och inte hade vett att skämmas.

Lisa Magnusson, journalist

skriver i senaste numret av NEO en oerhört angelägen artikel.

Som socionom och tidigare socialsekreterare är jag fruktansvärt less på att alltid få höra åtskilliga historier om den onda socialtjänsten som mest består av ett gäng inkompetenta idioter som alltid agerar fel. Att vara utredande socialsekreterare är ett många gånger tufft och otacksamt jobb. Inte minst därför att en alltid är trängd mellan en budget i balans och möjligheten att agera efter lagens intentioner. Socialsekreterare är oftast människor som vill göra gott men de som arbetar med myndighetsutövning behöver återkommande vidareutbildning och möjlighet att ifrågasätta sina egna moraliska uppfattningar och föreställningar. Det som vi inte har möjlighet att synliggöra i form av förutfattade meningar och fördomar blir kvar och styr vårt professionella agerande.

Artikeln får mig genast att tänka på några skrifter som Socialstyrelsen givit ut. De är oerhört viktiga därför att de bygger på forskning och vetenskap och inte på moraliska uppfattningar och ideologi.

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-5

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-6

Under rubriken föräldraskap och prostitution finns följande text; ”Överlag saknas forskning om hur föräldraskap och föräldrars omsorgs förmåga påverkas av prostitution. Kvinnor och män som säljer sex har mycket varierande livsvillkor och omsorgsförmåga, och därför är det också problematiskt att inkludera prostitutionserfarenheter som en riskfaktor i sig själv. I den mån prostitution och omsorgsförmåga finns beskrivet är det via andra problem hos föräldern, t.ex. missbruks- och beroendeproblematik, psykisk ohälsa och våld. Befintlig forskning ger beskrivningar av att kvinnor/mödrar som är involverade i prostitution drar sig för att kontakta myndigheter av rädsla för att bli ifrågasatta som föräldrar och att samhället ska ingripa och placera barnet i samhällsvård (Taylor 1993, Meyer 1997, Lander 2003)”  från Socialstyrelsen, Sex mot ersättning – utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna, 2011

I detta aktuella fall så har socialtjänsten fått svidande kritik från Bo Edvardsson, docent i psykologi, docent i socialt arbete, leg psykolog, universitetslektor som granskar och underkänner socialtjänstens utredning. Jag har haft förmånen att läsa forskningsmetodik på avancerad nivå för denna lektor. Han var suveränt bra och jag lärde mig mer om utredningsarbete på den kursen än vad jag gjort under hela socionomutbildningen. Han är någon som socialtjänsten skulle ta in för undervisning i utredningsskrivande och handledning.

Under kapitlet integritet skriver han ”när det gäller uppgifter om bl.a. personers sexualliv finns anledning iaktta stor restriktivitet och försiktighet i journaler och utredningar. Utredningen innehåller för mycket och obehövliga detaljer om modern inom detta område. När föräldrar har arbeten på samma eller högre risknivå så brukar inte detaljer om arbetet redovisas i utredningar. Det gäller även oavsett känslighet hos uppgifter som en generell saklighetsprincip att utredningstext inte skall belastas med icke behövliga uppgifter. Jag finner hanteringen av moderns integritet vara klandervärd, för att inte säga socialt hyenaartad – en allvarlig utredningsetisk fråga. Hans utlåtande kommer också tingsrätten till handa och ansvarig tjänsteman på socialtjänsten avskedas.

I detta fall upprepar sig även en för ofta förekommande historia. En våldsam pappa kan fortfarande ses om en bra pappa, detta har forskningen gång på gång visat. Inte minst forskning av fil. dr i sociologi, Maria Eriksson har visat detta. Om en pappa skall kunna ha vårdnanden om barnen måste han först ha kunnat ta in och stå för att han våldet är hans ansvar och att detta är helt oacceptabelt. Att lägga ansvar på andra för vad han själv gjort, exempelvis på barnet mamma försvårar att fortsätta använda våld, vilket även var fallet i denna familj. Pappan fortsatte sina hot mot mamman och hon var rädd för vad han skulle vara kapabel att göra.

Problemet med ämnet prostitution och sex mot ersättning är det faktum att det blivit ett oerhört infekterat område och styrs mer av ideologier, moral och åsikter än av erfarenhetsbaserad kunskap, forskning och beprövad vetenskap. En av anledningarna till att Socialstyrelsens material inte fått den spridning som borde skett till socialtjänsten är att den av vissa grupper inte bedöms som lämplig i ideologiskt hänseende. Dessa frågor bör bör naturligtvis inte styras av egna fördomar och uppfattningar och i skriften Sex mot ersättning – utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna, 2011 finns olika diskussion och fallbeskrivningar, bland annat dessa;

Vilka tankar och föreställningar har du kring personer som säljer sex?

• Vad tycker du att det finns för likheter och skillnader när det gäller en person som säljer sex respektive en person som arbetar på strippklubb?
• Enligt samhällets syn, genom lagstiftning och förarbeten, ses prostitution som ett socialt problem och som en form av mäns våld mot kvinnor som inte bör finnas i ett jämställt samhälle. Hur ställer du dig till det?
• Hur tror du att ditt synsätt påverkar dig i mötet med den enskilde personen?
• Tycker du att det går att förena ett bra föräldraskap med att sälja sex? Var anser du att gränsen går för när barn som lever med förälder som säljer sex far illa?