Snart är det dags för Stockholm Pride och en mängd intressanta och spännande seminarier, paneldiskussioner och föreläsningar.

Traditionsenligt så kör vi ett Fittan i fokus pass, denna gång på onsdagen. Samma pass körs också på engelska med Renita Sörensdotter ensam på fredagen. 
På dessa pass brukar vi berätta om hur bra det är att ha lite koll på sin egen fitta och hur en kan kolla in i sin egen slida med hjälp av ett spekulum.
I år har vi bara 45 minuter till förfogande så jag släpper lite bra tips redan innan;
Sätt dig halvsittande i sängen, soffan eller på golvet. Buffa upp lite sköna kuddar så att du sitter bekvämt. Ladda upp med en rejäl spegel, ta hallspegeln om den inte är för tung och stor. Ta glidmedel eller glidslem på fingrarna så känns det lite skönare att undersöka. Ta hjälp av en bok med en bra översikt över fittan, exempelvis så har RFSU givit ut Fittfakta som är utmärkt. Kolla vilka olika delar som finns och titta på dina inre och yttre blygdläppar. Följ de in till klitoris, se hur den eventuellt är gömd inne i sin huva. Titta på slemhinnorna och hur blygdläpparna sväller om du blir upphetsad. Det är en stor utseendeskillnad mellan en upphetsad och en avslappnad fitta. Smek, kläm, tryck och gnugga för att se vilka känslor det framkallar. Var framför allt nyfiket utforskande och upptäck din fantastiska fittas potential.
Det hela kan gärna övergå till en sköna stund av onani.
Använd ett spekulum för att se inne i slidan. Ett sådant kan en köpa i välsorterade sexleksaksbutiker. Hittade tre olika modeller på bland annat Sinful.
Använd ficklampa eller en lampa som du kan rikta ljuset mot. Det är fantastiskt att faktiskt få syn på livmodertappen. Den kan se lite olika ut genom menscykeln.
Livmoderhalstappen är den nedersta och smalaste delen av livmodern och sitter längst upp i slidans mynning.

Den är ca 2.5 cm lång och omsluts av slidans översta del. Livmoderhalsen har ungefär samma fasta konsistens som en nästipp. Det är fascinerande hur mängden livmoderhalssekret varierar under menstruationscykeln. Efter mensen är det oftast ganska torrt utan flytningar och sedan kommer de vitaktiga flytningarna som är tämligen tjocka och klibbiga. Runt ägglossningen blir slemmet mer tunnflytande, klarare och lite segt. Påminner mycket om okokt äggvita i konsistensen. Det går att dra ut till långa strängar.

Efter ägglossningen förändras sekretet igen och blir mer ogenomskinligt och tjockt. Det är lätt att känna sig lite torrare runt de yttre könsorganen.
Här är olika bilder på livmodermunnar.
Om en har en fitta är det livsviktigt att också gå på de regelbundna cellprovskontrollerna därför att 450 kvinnor får varje år diagnosen livmoderhalscancer och 140 dör. Livmodercancer som upptäcks utan föregående symptom vid screeningtillfällen kan botas i nio fall av tio.
tt som kvinna regelbundet gå på gynekologisk cellprovskontroll är livsviktigt! En av Cancerfondens käpphästar har fått ytterligare vetenskapligt stöd i en nationell studie publicerad i vetenskapstidskriften British Medical Journal (BMJ).
Studien, som Cancerfonden varit med och finansierat, visar att regelbunden kontroll gör att cellförändringar i livmoderhalsen upptäcks i tid, innan de utvecklats till cancer. Och i de fall cancern inte har kunnat förebyggas förbättras chansen till framgångsrik behandling.
– Vi kunde se att de kvinnor som avlider av livmoderhalscancer oftast inte har deltagit i cellprovskontroll på länge. Det här är viktig information för kvinnor som tvekar när det gäller så kallad screening genom gynekologisk cellprovskontroll och ger en god kunskapsgrund inför kommande förändringar i dagens screening-program, säger Pär Sparén, professor vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.
Omkring 450 kvinnor i Sverige får varje år livmoderhalscancer och ungefär 140 dör varje år i sjukdomen. Den aktuella studien visar att livmoderhalscancer som upptäcks vid cellprovtagning (utan föregående symtom) i nio fall av tio kan botas.
– See more at: http://blogg.cancerfonden.se/blog/tag/livmoderhalscancer/page/2/#sthash.nZTpIJ9A.dpuf
tt som kvinna regelbundet gå på gynekologisk cellprovskontroll är livsviktigt! En av Cancerfondens käpphästar har fått ytterligare vetenskapligt stöd i en nationell studie publicerad i vetenskapstidskriften British Medical Journal (BMJ).
Studien, som Cancerfonden varit med och finansierat, visar att regelbunden kontroll gör att cellförändringar i livmoderhalsen upptäcks i tid, innan de utvecklats till cancer. Och i de fall cancern inte har kunnat förebyggas förbättras chansen till framgångsrik behandling.
– Vi kunde se att de kvinnor som avlider av livmoderhalscancer oftast inte har deltagit i cellprovskontroll på länge. Det här är viktig information för kvinnor som tvekar när det gäller så kallad screening genom gynekologisk cellprovskontroll och ger en god kunskapsgrund inför kommande förändringar i dagens screening-program, säger Pär Sparén, professor vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.
Omkring 450 kvinnor i Sverige får varje år livmoderhalscancer och ungefär 140 dör varje år i sjukdomen. Den aktuella studien visar att livmoderhalscancer som upptäcks vid cellprovtagning (utan föregående symtom) i nio fall av tio kan botas.
– See more at: http://blogg.cancerfonden.se/blog/tag/livmoderhalscancer/page/2/#sthash.nZTpIJ9A.dpuf