Kärlek kräver mer än tusen ord är rubriken på en artikel ett nummer av Språktidningen, från i år. En tidning som jag emellanåt tar en prenumeration på.
Nämnda artikel är skriven av Katarina Byding och Mona Blåsjö. Författarna bakom boken Orden vi älskar med. Här fortsätter de sina spaningar och reflektioner över olika relationsord. Från engelskan kommer till exempel commitment och crush, där commitment ungefär står för ’engagemang’, och crush är en förälskelse på avstånd, någon som man (ännu) inte har en relation med.
Idag finns ett enormt behov av nya ord för ombildade och nya familjeformer. Stjärnfamilj är den egendefinierade familjen där släktskap, kön eller antal personer inte spelar någon roll. Exfamilj är en familj som en tidigare levt i. Särbo som enligt mig är ett etablerat begrepp nämns för särboende partner, flersamma relationer handlar om personer som har flera relationer parallellt, utan att vara otrogen. Sedan nämner de det där avskyvärda begreppet är du lite busig i dag vilket betyder något helt annat än på lekplatsen. Det borde enbart gälla ungar med glimten i ögat och inte män utan urskiljning som försöker flirta men mest liknar bulldozrar med ovanligt rik uppsjö av kukbilder.
Man kan också se det som att de här sätten att leva tillsammans alltid har funnits, men under ytan – man har inte pratat om dem. Man pratade till exempel inte om att statsminister Per Albin Hansson i början av 1900-talet hade två familjer samtidigt.
Nya kreativa ord som kärleksvänskap finns nämnda. De senare betyder en vänskapsrelation som gränsar till kärleksrelation.
Myten om mödomshinnan är ett faktum världen över. Därför medverkar en av mina favoritforskare Karin Milles med en artikel om slidkransen. Många unga snippbärare och tjejer har inte bara undvikit sex, utan även att springa, hoppa, gympa och rida. RFSU spred ordet slidkrans för att visa på att det inte existerar någon hinna som kan spricka vid penetrerande sex med penis i slida. Ordet finns numera i nyordlistan. Karin Milles har tillsammans med professor Kerstin Fugl-Meyer gjort en studie där de kontaktat ungdomsmottagningarna i Storstockholm. Ordet användas av de allra flesta professionella. Vissa ungdomarna tror däremot fortfarande på myten om en hinna även om det vanligaste var att det var en myt eller som någon så fantastiskt uttryckte sig, patriarkalt trams. Sammanfattningsvis så finns ingen enighet, fortfarande säger vissa mödomshinna och tycker att det enbart är tramsigt med att använda nya ord som om det i sig skulle skapa förändring. Andra som RFSU tycker att det är viktigt att ha ord som gestaltar vad det egentligen handlar om, den töjbar krans i slidan. Ord kan ha politisk sprängkraft avslutar Karin Milles och använder en glasögonmetafor. Om vi använder glasögon som skärper synen så är ordet slidkrans ett bättre ord för att förstå hur det ser ut hos snippbärare.
Det svenska språket är ibland begränsande, jävligt torrt och tråkigt hävdar författaren Eija Hetekivi Olsson. I en spännande artikel beskrivs hur hon språkfångar saker som hon vill förmedla. I hennes bok om förortsliv gick det inte att skriva akademiska utan hon behövde skriva på förortska. Boken Ingenbarnsland (som jag nu har bokat på biblo) beskriver hur Miira blir kåtkär i sin bildlärare. Hon kampkrampar hans lärarkropp och pressar pannan mot hans mansnacke och mörkmorrar. Språk är starka klassmarkörer och Miira har följdaktligen spärrat vissa ord som fika, fräscht, trevligt och mysigt. Håll ögonen på Eija Hetekivi Olsson. För vad sägs om att ögonhyscha någon som rumpstirrar?
Suzann Sexeducator 