Japansk penisfestival och åtalad japansk fittaktivist

En av mina söner har nyligen kommit hem från Tokyo där han varit tillsammans med sin kusin.

Han bevistade bland annat Penisfestivalen, Kanamara Matsuri, vid Kanayama Shrine i Kawasaki, strax söder om Tokyo. Den äger rum första söndagen i april varje år. Kanamara betyder ”järnkuk”, och i det lokala templet finns en gigantisk  erigerad svartmålad penis i järn. Jag har fått låna några bilder från honom för att kunna beskriva denna fascinerande högtid.

En av aktiviteterna är att rida på stora träfallos.

Lägg märke till den penisdekorerade sjalen.

Penisen är det centrala temat för detta evenemang vilket återspeglas i illustrationer, godis, snidade grönsaker, dekorationer, och en parad.

Lägg märke till penisglassen som en av personerna håller i handen.

Festivalen bygger på en legenden om en skarptandad demon ( vagina dentata ) som gömde sig inne i slidan på en ung kvinna och av svartsjuka bet av penisen hennes make på deras bröllopsnatt. Kvinnan försökte senare gifta om sig med en ny man och historien upprepade sig och ytterligare en man blev kastrerad. Kvinnan sökte därefter hjälp hos en smed, som skapade en järnkuk. När kvinnan förde in denna i slidan gick demonens tänder sönder. Efter denna sägen heter festivalen således järnkuksfestivalen och  (か な ま ら 祭 り) hålls varje vår. En del menar att demonen i själva verket är en symbol för syfilis.

Under festivaldagen bärs ett litet minitempel, ett sk o-mikoshi, med en kraftigt erigerad och knallrosa penis på gatorna kring templet. Evenemanget har på senare år dragit till sig stora mängder utländska besökare och min son uppskattade att de utländska besökarna var fler än de som lokalt firade seden.

Jag fick en liten fin souvenir av honom, en liten bambuträpenis med en liten pingla på. Det fascinerande var innanmätet som precis ser ut som svällkroppsvävnad…

Det manliga könsorganet hyllas och det finns penisdräkter, penisstatyer, penisglass och penisgodis men någon vecka senare (i onsdags) åtalades den japanska konstnären Megumi Igarashi i Tokyo för att ha avbildat sitt eget könsorgan i form av en kajak. Här kan du läsa om processen om du kan bortse från en del nedvärderande ord.

Hon är en japansk skulptör och mangakonstnär som har fått internationell uppmärksamhet för sitt arbete med kvinnliga könsorgan. Hon ser sitt uppdrag att avmystifiera kvinnliga genitalier i Japan, där det enligt henne , är alltför dolda.  Svenska Dagbladet beskriver att rättegången mot Igarashi inleddes i onsdags. Hon kallar sig Rokudenashiko (ungefär: ”Den värdelösa flickan”). Igarashi greps i juli i fjol efter att ha delat ut underlag för 3D-modeller av sin vagina i utbyte mot finansiering av kajak-projektet. Hon släpptes senare efter en massiv kampanj för hennes rätt att uttrycka sig fritt, men greps igen i december och åtalades för obscenitet. Hon riskerar nu som mest två års fängelse och 180 000 kronor i böter för att ha ”distribuerat obscena objekt”.

Min underbara son hade även med sig en ljuvlig nyckelring med en järnfitta samt

en japansk bestseller, boken A Female Doctor´s Prescription Really Satisfying Sex.

TACK älskade Robin!

Den väna fittan hugger till!

Turnén Våga minnas i kombination med att jag börjat en kurs i andrologi har fått mig att fundera mycket över de förtryckande genitala strukturerna som finns i vårt samhälle.

Detta blev också temat på det Brinn och Bränn-tal som jag höll till det feministiska vi-et igår på FAGS.

VARFÖR ses fittan som en plats där en person är mest sårbar både på en psykologisk och fysisk nivå? Fittan är fysiologiskt oerhört tålig. Offer för sexualbrott/sexuella övergrepp får sällan svåra fysiska skador i samband med övergreppet. (Däremot uppstår ofta andra problem.) Fysiska skador som uppstår hamnar ofta på andra delar av kroppen som på armar där gärningspersonen försökt hålla fast eller avvärjningsskador. Skador i underlivet är ännu mer ovanligt. I en amerikansk studie på 819 kvinnor hade enbart var femte skador omkring och runt könsorganen och analområdet. I en dansk studie fanns skador i underlivet hos ca 30% och då handlade det om enstaka ytliga skador. De skador som uppstår är rodnad, svullnad eller ytlig sprickbildning vilket är av samma typ som kan uppstå när en har frivilligt sex. Detta förklaras utifrån expertläkare på området utifrån att fittans fysiologi och läkeförmåga. Vävnaden är mycket mjuk och tänjbar. Lubrikation uppstår även vid ofrivillig penetration och minskar risken för skada. Dessutom kan den paralysering som inträffar vid övergrepp dessutom bidra till att det blir mindre skador.

Källa: Antologi – sju perspektiv på våldtäkt.

Övergrepp mot män är mindre undersökt men de studier som finns visar att lättare skador vid ändtarmsöppningen uppstår och andraskador är mer ovanliga men skador på penis och pung består av bristningar i huden och blåmärken.

Mäns kukar är lika ömtåliga, kanske ännu mer fysiologiskt ömtåliga. Det manliga idealet är ändå en fallos som är ”two feet long, made of steel and lasts all night”. De är laddade med styrka, manlighet och kraft – så länge de är erigerade förstås. Vapenmetaforerna är många. Ingen diskuterar huruvida en kuk förlorat i värdighet om den penetrerat en icke samtyckande kroppsöppning.

Det finns dessutom ett starkt förakt mot slaka kukar. Vi har en tendens att undervärdera penisen och övervärdera fallosen. Det patriarkala tänkandet har lärt att värdesätta större som bättre och fallosen blir emblemet för maskulinitet och symbolen för den sanna manligheten. Den slaka kuken är förknippade med skam och bristande manlighet. Den behöver behandling och de pengar som lagts på utveckling av PDE-5-hämmare som Viagra, Cialis och Levitra är enorma.

Jag är främst fittaktivist men mot alla former av förtryck mot våra genitalier oavsett konstruktion.Vi behöver göra upp med de patriarkala strukturerna och göra uppror mot förstärkningen av den fallocentriska kulturen.

Det är inte konstigt att fittan är så fysiskt tålig med tanke på att vi är en del personer som har låtit ett barn på sådär 2-5 kg med viss variation ta just den vägen, många utan större skador.

Hur kan fittan ändå framställas som den sköraste av kroppsdelar?

När vi vet våra fittors styrka varför kan vi då inte bejakar idén om en vagina dentata? Varför skapar vi en bild av fittan som sårbar, äcklig, kraftlös och ful? Föreställningen om Vagina Dentata har en historia som går långt tillbaka i tiden och återfinns i folktron över hela världen. Myten är ofta förknippad med rädslan för kastrering hos män. Tanken på den gapande, hungrig fittan som har rader av vassa tänder har skrämt många. Från den grekiska mytologin kommer från tanken att den kvinnliga kroppen har dolda, farliga hemligheter och att en man som har sex med en kvinna riskerar kastrering. Från maorifolket på Nya Zeeland finns en uppfattning att fittan är en ett slags olyckans hus där mannens fallos kan mista sin kraft och dö.

Den universella rädslan för den kastrerande kvinnan har hanterats i myter och berättelser med att tänderna har ryckts ut eller att hon blivit dödad. Kvinnorna förvandlas från en häxa till en kvinna och från den kraftfulla andra till en foglig, lätthanterlig och tämjd egendom för mannen.

Jag är medveten om att Vagina Dentata kanske är en viss överdrift men om du någon gång stoppat kuken eller ett finger i en fitta hos en person som har vältränad bäckenbottenmuskulatur kan du häpna för visst är hon kraftfull och kan nypa riktigt jäkla hårt.

Ondskan skildrad genom fittor

I dagen DN skriver Hanna Fahl om hur det i alla möjliga typer av film ondskan skildras genom bilder på fittor. Hon exemplifierar detta med en ny film Mama som hade svensk premiär igår. Filmen är en rysare som utforskar moderskapet. l Mama tränger ett monster ut från ett gigantiskt svart och ruttet fittformat hål i väggen.

Hanna Fahl ser verkligen behovet med ett komplement till genusvetarna Kerstin Säthil och Julia Fridmars debattartikel: ”Det är 2013 och vi måste våga prata om fittan” som hon benämner ”Det är 2013 och skräckfilmsregissörer måste våga sluta prata om fittan.” Jag kan inte annat än instämma!

Fittan får vid upprepade tillfällen gestalta ondskan med stort O och Fahl tar exempel som ”Sagan om ringen”. Där ondskans epicentrum Saurons öga kommer som en gigantisk svävande eldsvagina.

I Sarlaccens fittformade och köttfärgade ökenhåla i sväljer Boba Fett hel  i ”Star wars: Jedins återkomst” och sandormarna i ser ut som snippor med huggtänder  ”vagina dentata”, betandad vagina).

”Predator”-monstret är så oerhört fittlikt så att att det till och med är inskrivet i dialogen (”OK, pussyface, it’s your move!”) och konstnären H R Giger var uttalat könsorgansinspirerad när han skapade scenografin till ”Alien”-filmerna.

Detta är som sagt var inga nyheter såhär har det sett ut i historien genom tiderna. Idén om en vagina dentata går långt tillbaka i tiden. Den återfinns i folktron över hela världen. Myten är ofta förknippad med rädslan för kastrering hos män. Tanken på den gapande, hungrig fittan som har rader av vassa tänder har funnits specifikt i patriarkala samhällen där män hyst en starkt rädsla över att bli erövrade av dem som han förtrycker.

Från den grekiska mytologin kommer från tanken att den kvinnliga kroppen har dolda, farliga hemligheter och att en man som har sex med en kvinna riskerar kastrering.

Freud talade aldrig direkt om Vagina dentata men uppehölls en del runt kastrationsteorin och skrev att förmodligen slipper ingen man undan den skrämmande chocken av en hotade kastrering vid åsynen av de kvinnliga könsorganen. Många av de feminint kodade symbolerna har negativa associationer som kaos, mörker, dolda mörka krafter som döljer skräckinjagande makter. Den universella rädslan för den kastrerande kvinnan har hanterats i myter och berättelser med att tänderna har ryckts ut eller att hon blivit dödad. Kvinnorna förvandlas till. Hon skall förvandlas från en häxa till en kvinna och från den kraftfulla andra till en foglig, lätthanterlig och tämjd egendom för mannen.

#blogg100, dag 74.

Vagina dentata

Vagina dentata är en utbredd arketypisk rädsla som återfinns i  folktro, mytologi och symbolik över hela världen. Idén om en vagina med tänder går långt tillbaka i tiden. Myten är ofta förknippad med rädslan för kastrering hos män och sägs komma ifrån en undermedveten övertygelse om att en kvinna kan sluka eller konsumera sin partner under sex. Idén om en vagina dentata går långt tillbaka i tiden. Den återfinns i folktron över hela världen. Myten är ofta förknippad med rädslan för kastrering hos män. Tanken på den gapande, hungrig fittan som har rader av vassa tänder har funnits specifikt i patriarkala samhällen där män hyst en starkt rädsla över att bli erövrade av dem som han förtrycker. Från den grekiska mytologin kommer från tanken att den kvinnliga kroppen har dolda, farliga hemligheter och att en man som har sex med en kvinna riskerar kastrering.

Freud talade aldrig direkt om Vagina dentata men uppehöll sig en del runt kastrationsteorin och menade att ingen man förmodligen slipper undan den skrämmande chocken av en hotade kastrering vid åsynen av de kvinnliga könsorganen.

Många av de feminint kodade symbolerna har negativa associationer till kaos, mörker, dolda mörka krafter som döljer skräckinjagande makter. Den universella rädslan för den kastrerande kvinnan har hanterats i myter och berättelser med att tänderna har ryckts ut eller att hon blivit dödad. Kvinnorna skall förvandlas från en häxa till en kvinna och från den kraftfulla andra till en foglig, lätthanterlig och tämjd egendom för mannen.

Se denna fantastiska film som diskuterar detta fenomen!

Filmen väckte en hel del funderingar och oro. Jag hittade bland annat en tråd som diskuterade detta på Cosmopolitan.

Detta är naturligtvis inte en sann historia utan en undergroundkampanj som skapades inför att filmen Teeth. Googlar du på nätet kan du dock se att den har väckt mycket diskussioner och frågeställningar hos rädda människor som oroligt frågat sig  –  could this happen to me?

Blogginlägg 4 i #blogg100.