Våldtagna män har svårt att söka hjälp

En av mina kollegor Thomas Wilkens-Johansson, Auktoriserad specialist i klinisk sexologi och sexualterapeut på RFSL-rådgivningen i Skåne har intervjuats i ETC. Eftersom det framkommer så många kloka infallsvinklar från honom så tar jag chansen att dela med mig lite av kunskaperna som som förmedlas.

Bild från ETC Malmö: Jenny Wickberg

Det är också hit en del av de män som har blivit våldtagna eller utsatta för andra former av sexuella övergrepp kommer för att få hjälp. Ofta har det gått lång tid mellan övergreppet och insikten om att det kan vara det som får dem att må dåligt.
På RFSLs brottsofferjour har vi liknande erfarenheter. Många män som söker hjälp hos oss har varit utsatta för sexuella övergrepp som barn eller unga och ibland har ett nytt trauma reaktiverat tidigare erfarenheter vilket gör att de söker hjälp.

De problem en sexuellt utsatt man möter när han ska söka hjälp finns på många plan, där en av svårigheterna ligger i att själv inse och definiera vad det är han har råkat ut för. Män använder sällan ordet våldtäkt om det de har råkat ut för, även om deras upplevelse stämmer överens med vad som allmänt uppfattas som en våldtäkt eller ett övergrepp. Det ingår helt enkelt inte i vår världsbild att män kan våldtas.
Jag har skrivit om detta förr. Det är svårt för många att hitta orden för vad de varit med om, men specifikt svårt kan det vara för personer som utsatts i en samkönad relation då det saknas en kulturell bild av utsattheten och därmed också ord för att beskriva erfarenheterna. En kvinna som blivit utsatt för sexuellt våld av en annan kvinna sade; Våldtäkt är ett sådant heterosexuellt ord!

En man kan få stånd under en våldtäkt, precis som en kvinna kan bli våt även när hon inte vill ha sex. En man som har fått erektion mot sin vilja har sedan också det att bearbeta.
Precis så är det. Detta finns också belagt i en forskningsöversikt där de undersökte oönskad eller icke-ömsesidig sexuell stimulering av män eller kvinnor och huruvida detta kan ​​leda till oönskad sexuell upphetsning och/eller orgasm. Slutsatsen är att detta är fullt möjligt trots att personen ej samtyckt till stimuleringen. Det kan vara oerhört viktigt att känna till att om gärningspersonens försvar bygger på det faktum att det inträffade en upphetsning eller orgasm hos brottsoffret så bevisar detta inte samtycke, har detta inte någon giltighet och bör bortses från (Levin & Berlo, 2004)

I Hans Knutagårds studie är det flera av informanterna som just pratar om detta och hur det skapat svårigheter för deras möjlighet att bearbeta det inträffade.

Bland de män som kommer till mottagningen efter att ha råkat ut för överfallsvåldtäkter så finns en kategori som har råkat ut för detta i samband med att de har sålt sex. Dessa övergrepp är ibland i form av gruppvåldtäkter. Enligt Thomas Wilkens-Johansson är offren för dessa våldtäkter mycket ovilliga att anmäla det som har skett. De som säljer sex har det oftast som en bisyssla och har därför ett annat jobb och ett socialt liv som de inte vill solka ner med uppgiften om att de också prostituerar sig, förklarar Thomas Wilkens-Johansson.
Även detta är i enlighet med mina erfarenheter. Här gäller det verkligen att vara empatisk och ha förmågan att lyssna in dem en möter i samtal. Inte sällan kommer detta fram efter att klienten först provat om en som samtalspartner klarar av att prata om sexualitet i allmänhet och sex mot ersättning i synnerhet. Det stigma som följer av sexsäljande gör att personer med dessa erfarenheter är mycket känsliga för hur vi som arbetar professionellt bemöter och förhåller oss till deras erfarenheter.

Thomas avslutar med något mycket väsentligt;  På vårdcentraler och akutmottagningar måste personalen vara öppen för att detta kan ske och våga ställa de rätta frågorna. Den beredskap som finns för att ta emot kvinnor i samma situation kan lika gärna användas för männen, säger han.
En del vårdpersonal blir totalt ställda och vet inte hur de skall hantera situationen om det kommer in en man utsatt för sexuellt våld. Detta trots att de kan ha god erfarenhet och kompetens att ta emot kvinnor.

RFSL har en nationell telefonlinje dit hbtq-personer som utsatts för våld kan vända sig;

RFSL Brottsofferjour
Telefon: 020-34 13 16
E-post: boj@rfsl.se

 

Jonas Gardell, Andreas Lundstedt, Lars Gårdfeldt och filmen om Love

Debatt, upplysning och utbildning  kring sexualbrott måste inkludera även män, transpersoner och samkönat våld. Imorgon måndag 7 april visas äntligen David Färdmars kortfilm LOVE med Adam Lundgren i huvudrollen på SVT. Det är en mycket stark och oerhört viktigt film om en man som blir utsatt för våldtäkt.

Direkt efter filmen kan du ringa till oss på RFSLs brottsofferjour om du som man behöver prata om våld och våldtäkt.

 020-34 13 16 (gratisnummer) eller maila till boj@rfsl.se

Det finns en föreställning om att män måste vilja ha sex för att kunna prestera och genomföra en sexuell akt. Kvinnor behöver inte vilja ha sex, många tänker att det går utmärkt att knulla såväl villiga som ovilliga kvinnor. Uppfattningen att män enbart kan ha sex om de är kåta och har erektion är inte sant. Erektion kan ske även vid olust och tvång och med mekanisk retning kan män och personer med kuk ejakulera utan inre känsla av kåthet och upphetsning.

Komikern, författaren och dramatikern Jonas Gardell. Artisten, koreografen och sångaren Andreas Lundstedt. Prästen och hbtq-aktivisten Lars Gårdfeldt. Alla tre har de utsatts för våldtäkt och valt att skriva om det i olika böcker.

Jonas Gardell skriver i Oskuld och andra texter;

Jag förlorade min oskuld den 2 april 1978.

Jag blev våldtagen av en gubbe, inlåst i en lägenhet på Söder i Stockholm.

Alla måste börja nånstans, och det var så det började för mig.

Den här mannen var en reptil, med en reptils ögon och en reptils kalla tunga.

Efteråt, när jag grät, stack han till mig två tior som en sorts ersättning.

Jag minns att jag snyftade att jag bara var ett barn, för att han skulle låta mig gå,

men jag vet inte om det verkligen var sant,

jag vet inte om jag verkligen var ett barn något mer.

 

Andreas Lundstedt  skriver i Mitt positiva liv;

Jag kröp över golvet till badrummet och hävde mig upp på toaletten. Jag kunde varken gråta eller skrika. Istället hamrade skulden ilsket i hjärnan. Hur fan hade jag kunnat vara så dum? Hans varma säd rann ur stjärten och jag såg vattnet under mig färgas rött av blod. Jag blev sittande på toaletten. Apatisk. Tom. Med en känsla av att aldrig någonsin ha varit så ensam tidigare. Ensam med skammen som enda sällskap. Skitig, utlämnad och äcklad av mig själv. Det var jag som uppmuntrat och tagit kontakt från första början i min idiotiska jakt på kärlek och närhet. Jag fick skylla mig själv. Vattnet från duschen lyckades inte tvätta bort våldtäkten trots att jag satt i flera timmar och bara stirrade in i kaklet medan de varma strålarna letade sig ner över min rygg. 

 Lars Gårdfelt skriver i F-ordet, mot en ny feminism;

Jag slängde mitt ex av Män kan inte våldtas. Jag fick ångest bara jag såg bokryggen i bokhyllan. Inget ingav mig så mycket ångest som just den där boktiteln av Märta Tikkanen. Eller kanske var det snarare skuld, det handlade om? En ångestfylld skuld över att att känna mig våldtagen, trots att jag inte hade rätt till den känslan? Jag hade ju trots allt bjudit hem den där mannen. Jag hade hoppats på ett sexuellt möte. Jag var bög som legat men män förut. Jag var ju inte typen som som ogillade sex med en man. Alltså var det mitt eget fel. Eller rättare sagt: det var inte något fel, eftersom det inte hade skett något fel. Det handlade ju inte om våldtäkt. Det handlade om dåligt sex. Så resonerade jag.

#blogg100, dag 37.

 

Sex och makt

Jag fick ett meddelande från David Färdmar som regisserat kortfilmen LOVE, om en kille som blir utsatt för en våldtäkt, om att denna skall visas på tv. Har visat filmen i utbildningssammanhang säkert runt femtio gånger men blir lika berörd varje gång. Kan nästa replikerna utantill. Det är en mycket bra film som med fördel kan användas på utbildningar om sexuellt våld. Det finns diskussionsfrågor till eller så skapar en egna. Jag har nämnt filmen här på bloggen tidigare.

Nu kommer LOVE att sändas på SVT1 måndagen den 7:e april kl 22:55 i svt:s kortfilmssatsning Sex & Makt. Missa inte att se den!

I SvTs satstning på kortfilmer om Sex och Makt kommer den 24 mars visas Ta av mig av Victor Lindgren och Ladyboy av Claes Lundin. Båda filmerna har visats världen runt på mängder med festivaler. Ta av mig vann Teddy Award i Berlin 2013, ett pris som tidigare tilldelats Fucking Åmål. Jag kan också varmt rekommendera Joanna Rytels Unplay.

Här är alla filmerna

Pleasure (Ninja Thyberg) där en dag på jobbet under en porrfilmsinspelning skildras, utan moraliska pekpinnar. (17 mars)

Ta av mig (Victor Lindgren) där Mikaela bytt kön från man till kvinna (24 mars)

Ladyboy (Claes Lundins och David Sandberg) där Kristian som är transvestit bor hemma hos sin älskade mamma. Men mammas nye kille är inte lika tolerant. (24 mars)

ABC (Nanna Houlman) där två fotbollstjejer hämnas på sin fluktande tränare. (31 mars)

Boygame (Anna Österlund Nolskog) där kompisarna John och Niclas, 15 år, övar på varandra inför eventuella senare sexuella kontakter med tjejer. (31 mars)

Unplay (Joanna Rytel) där en tjej ligger runt, bland annat med två killar som är kompisar. (7 april)

Love (David Färdmar) där en ung kille blir uppraggad av en lite äldre. Väl hemma i dennes lägenhet utsätts han för ett övergrepp. (7 april)

#blogg100, dag 17

Olika skyddsvärda könsorgan?

Under dagen har jag vid flera tillfällen haft möjlighet att reflektera runt våldtäkt mot män i olika sammanhang. Imorgon skall jag  till Uppsala Universitet för att föreläsa bland annat om detta.

Lagtexten runt våldtäkt och grov våldtäkt regleras i 6 kapitlet 1 § brottsbalken:
Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om  brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.

Våldtäktsbrott är i Sverige könsneutralt och brottet kan utföras av både män och kvinnor, och vara av såväl heterosexuell som homosexuell karaktär. Våldtäkt definieras som påtvingat samlag och handlingar därmed jämförbara med samlag.

Vad är då samlag i juridisk mening? Enligt kommentarer till Brottsbalken skall en mans och en kvinnas könsdelar skall ha kommit i beröring med varandra men det krävs ingen penetrering. Sexuella handlingar mellan personer med samma kön är alltså inte att betrakta som samlag i lagens mening, men kan ändå betraktas som våldtäkt genom bestämmelsens andra delar. Utgångspunkten för att en sexuell handling har begåtts är att det har förekommit en någorlunda varaktig fysisk beröring antingen av den andres könsorgan eller av den andres kropp med det egna könsorganet. Andra handlingar kan bedömas som sexuella om de har haft en påtaglig sexuell prägel samt varit ägnade att tydligt kränka den andre personens sexuella integritet. För att en sexuell handling ska bedömas som våldtäkt får man ta ledning av omständigheterna. Av betydelse är omständigheter som om övergreppet har varit förenat med smärta, och om det har varit av kortare eller längre varaktighet.

Hittat en mycket intressant uppsats som analyserar den manliga kroppen i relation till sexbrott.

Anna Engström skriver att den manliga kroppen framställs som mindre skyddsvärd än den kvinnliga. Ekström jämför domar från Högsta Domstolen där målsägande varit kvinna respektive man. I den ena domen har en kvinna utsatts för en penetrering av underlivet med fingrar, vilket lett till viss smärta. HD konstaterar att kränkningen av att utsättas för en sådan handling måste anses snarlik kränkningen av att utsättas av ett påtvingat samlag. Övergrepp som innebär beröring av det manliga könsorganet utan mannens samtycke anses dock inte vara så kränkande att handlingen kan jämföras med ett påtvingat samlag. I NJA 2008 s. 482

I båda fallen har målsäganden befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd samt att det är uppenbart att den handling som utförts är en sexuell handling i den mening som avses i 6 kap. brottsbalken. HD gör dock olika bedömningar avseende kränkningens art och omständigheterna i övrigt. I det ena fallet har gärningarna varit jämförbar med den kränkning ett påtvingat samlag innebär men inte i det andra. Högsta Domstolen anser att det kränkningsmässigt finns en skillnad mellan att föra in fingrar i en kvinnas underliv och ”att onanera åt” en annan. I det andra fallet finner HD att gärningen är att bedöma som sexuellt tvång.

Fallen liknar varandra på så sätt att det har varit fråga om beröring medfingrar/hand på könsorgan. Det som skiljer dem åt är att målsäganden ärkvinna i det ena fallet och man i det andra. I det ena fallet har fingrarna varit i könsorganet medan handen i det andra fallet varit på könsorganet.

Genom ordvalet ”att onanera åt” någon har man lagt in en värdering i hur denna handling ska bedömas. Formuleringen används både av HD och i förarbetena. När man gör något åt någon uppfattas det ofta som en tjänst vilket gör att handlingen redan genom att beskriva den med dessa ord blir mindre allvarlig, ”istället för att du ska behöva göra det själv så gör jag det åt dig”. Ordet ”onanera” används inte alls genom beskrivningen avhandlingen i fall nummer I även om handlingen som sådan skulle kunna betraktas som att onanera. Det kvinnliga könsorganet kan onaneras både utanpå och inuti. Genom att endast skydda könsorganet insida görs det manliga könsorganet mindre skyddsvärt.

Det som uppfattas som allra mest integritetsnära är kroppens insida vilket kan öppna upp för en slags strukturell diskriminering av män genom att deras sexuella självbestämmande inte skyddas på samma sätt som kvinnors. Ett utnyttjandeav det manliga könsorganet bedöms som mindre allvarliga. Båda könsorganen kan beröras, men beröringen av det manliga anses som mindre kränkande. Genom denna heteronormativa utformning utesluts också andra gärningar som i kränkningshänseende kan vara minst lika allvarliga, som till exempel anala ”samlag”.

Detta är mycket intressant hur könsorganen skapas genom diskursiva tal om kroppen. Jag är inte alls främmande för vad Ekström kommit fram till tvärtom har jag ofta hört att kvinnor kränks och skadas just genom att deras inre blivit invaderat. Detta ses om en oerhörd kränkning som kan vara svår ibland omöjlig att komma över. Hur mycket är detta en social konstruktion som faktiskt skapar ett större lidande för kvinnor än vad som är nödvändigt? Att beröring av en penis inte skall uppfattas som en lika stor kränkning gör detta att manliga offer för sexualbrott inte uppmärksammas i tillräcklig utsträckning? Kan detta göra att deras trauma inte tas på tillräckligt stort allvar?

#blogg100, dag 5.