Orden vi älskar med

Jag älskar ord. Därför är det inte konstigt att jag snabbt nosar upp en ordbok som heter, Orden vi älskar med. Blädderbok om kärleksrelationer. Boken går helt enkelt ut på att författarna diskuterar kring olika ord som brukar användas i och om kärleksrelationer. De kärlekiserar sex rätt rejält men till deras försvar behandlas polyrelationer, BDSM, olika könsidentiteter på ett många gånger bra sätt.

Författarna är Mona Blåsjö och Katarina Byding och den har givits ut på förlaget Aight som är en av del av Katarina Bydings språkkonsultfirma .

Detta är långt ifrån en klassisk ordbok och det finns både fakta, reflektioner, intervjuer och i vissa fall grammatik runt orden. Varje kapitel har ett tema som kan vara allt från ord för olika sorters förhållanden, kärleksspråk, problem i relationer och det kroppsliga i relationer. Det finns många citat och referenser till både litteratur och annan kultur.

Ibland tyckte hon att deras äktenskap var som några föremål på en hylla. De hade samlats ihop under många år och representerade  olika minnen, händelser och erfarenheter. Sånt som hade format dem och fört dem närmare varandra. De kunde stå framför sitt äktenskap och se på det och ta varandras händer och känna glädje och stolthet.
Men det samlades damm på de där föremålen.
Bengt Ohlsson i romanen Swing.

Lena Anderssons mycket omskrivna journalist Ester Nilsson som i boken Egenmäktigt förfarande blir förälskad i konstnären Hugo Rask i nämns som ett exempel om hur man kan förstöra flera år av sitt liv genom otydlig kommunikation. Han vill inte ha någon relation men hon tolkar varje litet kanske som stora känslor.

Ett citat från Kristina Sandbergs roman Sörja för de sina åskådliggör på pricken det som journalisten Åsa Beckman skrev i en krönika under 2016 och som blev en av DN:s mest lästa och delade artiklar förra året.

Man är ju tacksam när de pratar. Ja, intresserat och inte så där självupptaget sond et också kan vara. För det är klart att män kan prata, men när det bara är om deras blir det lite tjatigt. När de inte ens kommer på tanken att ställa en intresserad motfråga.
Kristina Sandberg i romanen Sörja för de sina

Boken är fylld med både fyndiga och roliga illustrationer, bilder och små rutor. En del av dem är inte så professionella utan känns lite amatörmässiga och andra mycket både träffande och passande. Ett av dessa är en beskrivning av ett användbart ord, ostånd.

Det är en salig blandning av inslag och här finns även flera intervjuer. Bland annat intervjuas skådespelaren Gunilla Röör. Hon har ett bra tips om att användandet av roller i olika vardagliga sammanhang utanför teatern. När hon blev ordförande i bostadsrättsföreningen uppkom ett behov av att vara lite tydligare som person än vad hon är och därför spelade hon Bertil som talar mycket mer burdust och säger en sak i taget, med eftertryck, punkt, utropstecken i rollen som ordförande.

Yolanda Bohm, vice ordförande i RFSL ungdom intervjuas om hur vi kan rucka på samhällets normer genom språkliga förändringar. Yolanda är aktivist och poet och arbetar mycket med språket och i boken nämns orden fuk (som används av en del transmaskulina som ett ord som består av både fitta och kuk) och venis (en blandning av venis och penis). Yolanda menar också att det är viktigt med ett könsneutralt tal om kroppar för att undvika könsbinär orden för könsorganen.

Nu dyker vi ner i ordgottepåsen och så bjuder jag på några av bokens praliner.

Det första kapitlet heter ord som glidmedel eller träningsredskap. Jag gillar begreppet ord som glidmedel, det behövs så innerligt väl ibland.

Begrepp som mysiga hemmakvällar behandlas och där är reflektionen att detta begrepp idag kanske mer används lite ironiskt men har varit ett viktigt begrepp framför allt under kontaktannonserna i de tryckta tidningarnas tid.

Geschlechtsverkehr betyder samlag på tyska. Ordagrant betyder ordet egentligen könstrafik och inte blir det bättre av att ordet schlecht betyder dålig. Som tur är används tydligen ordet mest i medicinska sammanhang och inte i sängkammarmiljöer.

Ett annat spännande exempel är jag vill inte ha en spis som är så osexig. Här har ordet fått en ny betydelse där det snarare handlar om fult, obekvämt, oskönt och tråkigt.

I ett kapitel intervjuas Thomas som är en erfaren nätdejtare, han tycker inte om ordet busa och det är också mitt absoluta hatord när det kommer till dejting. Vem sjutton vill träffa någon för att gå ut och skjuta ärtrör?

Kif-sex är kuken i fittan sex och ett viktigt begrepp för att tydliggöra att det finns så många fler sätt att ha sex på.

Alla kinky personer har sina kinks (här förklarat som den extra krydda som någon tänder på). Utövare kan kallas för kinskster. Vaniljsex är sex utan kinks.

Som sexolog blir jag ibland besviken när författarna kanske omedvetet levererar sina förklaringar som om de vore fakta när det istället är ett uttryck för en ideologisk uppfattning i sak och inte så förankrat i vetenskap. Orden kärleksberoende och relationsberoende får förklaringen en beroendesjukdom som innebär att man ständigt söker nya relationer eller blir fixerad vid den relation man har. Den kärleksberoende har svårt att vara ensam och letar ständigt efter en partner men blir sällan nöjd. 

En kvinna som får veta att det finns en g-punkt kan få inspiration att utforska den närmare skriver författarna helt oproblematiserat utan en aning om hur diskussionerna har gått de senaste tio åren

När författarna beskriver att fuktig strandäng är en vanlig förklaring till ordet fitta är det visserligen sant men det är troligen inte det språkliga ursprunget. Författarna säger att det även kan betyda fett/fet vätska och något som sväller blir jag lite besviken att de inte läst sin Karin Milles ordentligt.

Sammanfattningsvis är det ändå en roande bok som ger några nya små insikter och för dem som inte läst sexologi och arbetat med parrelationer tror jag att det finns ännu mer att hämta.