En dystopisk berättelse om framtidens sexuella och reproduktiva rättigheter – den nya människan

På bokmässan i Göteborg introducerades jag för författaren Boel Bermann av min vän och numera bokbloggsambassadören Siv. Eftersom det blev många böcker i resväskorna hem så tar jag de lite efter hand. Nu hade turen kommit till Den nya människan av Boel Bermann, utgiven på Kalla Kulor förlag.

Här är jag tillsammans med författaren på bokmässan!

Det börjar med ett barnkalas med Hallowentema. Själva födelsedagsbarnen som dagen till ära fyller 2 år avviker från de andra barnen. Det är främst något med blicken. Den är intelligent men på sin vakt, själlös och inte alls sådär öppet nyfiken som barn brukar betrakta sin omgivning. Dessutom ger hon ifrån sig något slags surrande ljud. Det visar sig att Tindra är ett av de nya barnen. Av en slump blir huvudpersonen Rakel inblandad i detta med de nya barnen när hon är barnvakt. På lekplatsen ger sig två barn på Hugo som hon har ansvar för. I kampen för att rädda livet på Hugo råkar Rakel döda ett av barnen och blir tagen till polisen. Hon blir inspärrad men efter fem månader inser omvärlden att något är galet, fler av de nya barnen har dödat.

Samhället reagerar med att stifta en ny skollag där alla nya barn måste placeras omedelbart efter födseln eller retroaktivt med omedelbar verkan. De biologiska föräldrarna har ingen insyn i vart barnen tar vägen och ingen besöksrätt.

Det är för mig omöjligt att inte tänka på alla utvecklingsstörda barn som på 20-talet i Sverige plötsligt sågs som farliga och skadliga för sin omgivning. Barnen skulle placeras på anstalt och föräldrarna skulle glömma bort att barnen fanns. Föräldrar och anhöriga rekommenderades att inte komma på besök.

Rakel är med på en demonstration i Stockholm med föräldrar som kräver rätten till sina barn, förvånansvärt få har dock samlats. 2021 tvingas kvinnor att betala för aborter. Besök på mödravården är kostnadsfritt men bara så länge kvinnan behåller barnet. Väljer kvinnan abort så får hon själv betala för besök och behandling. Anledningen är att Sverige behöver ett ökat barnafödande för att klara framtiden. En politisk lösning blir att erbjuda gravida ett stort barnbidrag om de föder ett barn men naturligtvis måste de genast lämna ifrån sig barnet efter födseln. Flera länder överväger nu att införa begränsad tillgång till preventivmedel och aborter för att täcka behovet av arbetskraft. 2023 förbjuder en del delstater i USA rätten till abort. Andra delstater ställer orimliga krav på abortklinikerna, allt för att förmå dem att stänga ner sin verksamhet.

I Indien där många är oerhört fattiga och beroende av sina barn för sin framtida försörjning erbjuds tv-apparater i utbyte mot barnen. Hela samhället infantiliseras, smörgåsbord av religiösa alternativ, avancerade dataspel och droger breder ut sig. Allt för att fly den dystra verkligheten.

Så blir Rakel gravid och flyr till Indien för att slippa rapportera och förlora sitt barn. Dottern Agnes är ett av de nya barnen och de lever ett anonymt i en lägenhet som papperslösa. Dottern Agnes utvecklas snabbt och säger varje dag att hon älskar sin mamma men bara därför att Rakel har bett om det, hon förstår inte vad kärlek, och andra känslor betyder och fungerar. De blir avslöjade och Agnes förs bort till en av de avlägsna slavfabrikerna. Rakel är desperat och gör allt, verkligen allt för att befria sin dotter.

Hela boken är en beskrivning av social ingenjörskonst där barns behov kommer sist och världens behov av barn kommer först. Kvinnor blir bara redskap för samhällsnyttan och uppmuntras till att ge landet nya barn, rätten över sin egen kropp är underordnad samhällsnyttan varför aborträtten försvinner. Det är en mörk berättelse om kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter som påminner om att vi aldrig kan slappna av och tro att de segrar vi vunnit kommer att vara för evigt.